1515

FI-chefen har rätt om sänkta ränteavdrag

Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen säger att ett sänkt ränteavdrag inte är lösningen på de stigande bostadspriserna. Det är i en Di-intervju på tisdagen som han gör bedömningen att en nedtrappning inte skulle ge tillräckligt positiva effekter. Frågan hade blivit aktuell på nytt när Socialdemokraternas jämlikhetsarbetsgrupp, ledd av Magdalena Andersson, kom med ett antal skatteförslag i början av sommaren.

Erik Thedéen.
Erik Thedéen.Foto:Amanda Lindgren

Finansmarknadsminister Åsa Lindhagen (MP) skyndade sig att önska sig ett sänkt ränteavdrag redan i höstens budget. Man ska vara mycket vaksam när hon talar om höjda skatter (vilket ju ett sänkt ränteavdrag är). För en miljöpartist ingår det i uppfostran att ofta tala om skatteväxling. Höj där och sänk där, som i den gröna skatteväxlingen. Men när det ska till praktisk politik brukar miljöpartister glömma det där med växling. Alltså höj där och sänk inget.

Givetvis måste ett sänkt ränteavdrag växlas mot skattesänkningar som träffar ungefär samma grupp.

Varje samhällssektor har sitt eget perspektiv på åtgärder på bostadsmarknaden:

Finansinspektionen och Riksbanken oroar sig för den finansiella stabiliteten i relation till bostadsfrågan. Från många hushålls perspektiv är stigande bostadspriser inte ett problem, utan det ger en möjligheten till goda vinster och ett slags pensionsförsäkring. Från andra hushålls perspektiv kännetecknas bostadsmarknaden mest av höga inträdesbarriärer. Från ett välfärdsperspektiv är det svårt att hitta en lösning på hur hushåll som inte har råd ska kunna hitta någonstans alls att bo. Och så finns en politisk dimension i vad som ska uppmuntras, sparande eller lån.

Finansinspektionen bryr sig mindre om bostadspolitikens sociala ingredienser. Och den som vill ha låga skyddade hyror bryr sig mindre om dynamiken på bostadsmarknaden. För politikerna leder målkonflikterna ofta fram till en passivitet - varje åtgärd på bostadsmarknaden riskerar att straffa sig i en valrörelse. Detta märks extra mycket i fråga om nedtrappat ränteavdrag. Det skulle ju vara en politisk åtgärd som går rakt in i människors boendekalkyler. Man kan invända att ett förändrat ränteläge skulle påverka hushållen mycket mer, men det beror ju inte direkt på politiska beslut.

Både mängden lån och bostadspriserna stiger. Stabilitetsrisken i detta handlar inte om att hushållen inte skulle kunna betala sina lån även vid en räntehöjning, utan om att annan konsumtion trängs undan i det läget. Ett nedtrappat ränteavdrag skulle i det korta perspektivet snarast förstärka denna farhåga. 

I det längre perspektivet kan sänkta ränteavdrag spela roll, men då krävs till att börja med två saker: Det ena är att skatterna sänks för de lånetunga grupperna i samhället. Bäst borde detta ske via inkomstskatten. Det andra är att ränteavdragen hanteras tillsammans med kapitalskatten.

Den svenska kapitalskattesatsen är som huvudregel 30 procent. Man betalar 30 procent i skatt på sitt sparande, och man får 30 procent i avdrag på sina lån. Man betalar helt enkelt skatt på nettot, eller får avdrag för ett negativt netto. Tekniskt sett är det inga problem att sänka ränteavdragen utan att sänka själva kapitalskattesatsen. Men principiellt skulle det vara viktigt att visa att de hör samman. 

Sverige har en hög kapitalskatt i internationellt perspektiv. Nivån slogs fast i samband med skattereformen för 30 år sedan, innan EU-medlemskapet var klart och innan de flesta hade hört ordet globalisering. Den behöver sänkas och om så sker kan ränteavdraget minska ”automatiskt”. I samma grepp som ränteavdragen sjunker, visar man att sparande och ägande ska uppmuntras.

Som ensam åtgärd hjälper inte sänkta ränteavdrag särskilt långt. Samtidigt har andra åtgärder som införts en baksida. Amorteringskravet och det förstärkta amorteringskravet gäller bara nya lån och minskar därmed benägenheten att byta bostad. Reavinstskatten, och det återinförda taket på skatteuppskov, får samma effekt. 

Bostadspolitiken är full av målkonflikter. Politikerna bör erkänna dessa, inte förvärra dem.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?