ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS
EU-valet

EU:s populister är en påfallande brokig skara

  • NATIONALISTISK INTERNATIONAL. Geert Wilders, Matteo Salvini och Marine Le Pen på helgens nationalpopulistiska massmöte i Milano. Foto: Luca Bruno

LEDARE. EU-valet på söndag är en folkomröstning om högerpopulismens framfart, enligt statsministern. Jan Björklund och Jimmie Åkesson har åkt på debatturné för att understryka ungefär samma poäng. Annie Lööf driver hem den på valaffischer överallt. 

På kontinenten låter det precis likadant. Emmanuel Macron talar om ödesval. Marine Le Pen också. I helgen deltog hon och tio andra företrädare för nationalpopulistiska och socialkonservativa partier från bland annat Tyskland, Danmark, Holland och Österrike vid ett massmöte i Milano, anordnat av italienska Legas Matteo Salvini.

Syftet är att framstå som mer samspelta inför valet på söndag, där samtliga (möjligen undantaget österrikiska FPÖ) väntas gå framåt. Tanken är sedan att gifta ihop parlamentets EU-skeptiska partigrupper (ECR, ENF och EFDD) till ett nationalpopulistiskt block som kan forma om EU inifrån till ett ”nationernas Europa”, för att citera den egna sloganen. 

De europeiska populistpartierna kommer tveklöst att få större genomslag i nästa EU-parlament än i det nuvarande. Sammantaget väntas de öka omkring 50 procent. Samtidigt väntas de etablerade partigrupperna backa och socialdemokratiska S&D och kristdemokratiska EPP förlora sin gemensamma majoritet. Lega ser ut att bli parlamentets näst största parti efter Angela Merkels CDU. 

Ändå gör man klokt i att inte dra för stora växlar, av tre skäl:

- Mandaten. Populistpartierna väntas samla uppemot 180-200 mandat, utspridda på åtminstone tre partigrupper. Det motsvarar runt 25 procent av parlamentets 751 säten. 

- Konfliktlinjerna. EU:s och i synnerhet parlamentets makt är begränsad. Man röstar om de lagförslag kommissionen lägger fram. De är sällan existentiella, ofta ganska tekniska och ställer i regel inte liberaler mot nationalister. 

- Åsiktsskillnaderna. I sak är populistpartierna överens om påfallande lite. En del (som Le Pen) är protektionister, andra (som tyska AfD) är frihandelsvänner. Flera vill slopa EU:s budgetregler, andra vill strama upp dem. Några vill omfördela flyktingar av rättviseskäl, andra vägrar ta emot dem. De har olika syn på hur Kina och Ryssland ska bemötas. 

Salvini och kompani har medvind och en träffsäker slogan. För att få genomslag i parlamentet krävs mer: makt, samsyn, koordination, tillit och genomförbarhet. De saknar åtminstone fyra av fem.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies