Annons

Europas säkerhet står åter i centrum

LEDARE. Under onsdagen (29/7) kom besked från USA:s försvarsdepartement Pentagon om att 12 000 amerikanska soldater ska förflyttas från baser i Tyskland. Mer än hälften ska hemåt över Atlanten och resten ska stanna kvar i Europa. En del ska till Belgien, en annan till Storbritannien, andra till Italien. Det har ryktats om att Polens president Andrzej Duda har försökt smickra president Donald Trump, genom att deklarera att en militärbas skulle döpas till Fort Trump, och på så sätt få delar av trupperna till sitt land.

TRANSATLANTEN. Den viktigaste länken för Europas säkerhet. Nu måste vi satsa och bygga upp en egen förmåga. Fortsatt viktigt är dock den amerikanska närvaron, vilket Natochefen Jens Stoltenberg torde ha framfört till USA:s försvarsminister Mark Esper.
TRANSATLANTEN. Den viktigaste länken för Europas säkerhet. Nu måste vi satsa och bygga upp en egen förmåga. Fortsatt viktigt är dock den amerikanska närvaron, vilket Natochefen Jens Stoltenberg torde ha framfört till USA:s försvarsminister Mark Esper.Foto:Virginia Mayo

Vad som har föranlett truppförflyttning har en officiell orsak och en inofficiell, det troliga är att dessa har samverkat. Den officiella anledningen, som Trump meddelat på Twitter, är att Tyskland inte följer det icke bindande Nato-målet om att lägga motsvarande 2 procent av BNP på försvarsutgifter och att Tyskland stöttar ryska intressen genom att köpa stora mängder rysk gas. Bägge dessa faktorer är något andra Nato-länder också gör.

Den inofficiella anledningen, som det spekuleras om i bakgrundssamtal med mer eller mindre anonyma källor, är att Trump under en längre tid har irriterat sig på Tysklands handelsöverskott gentemot USA, som låg på 47 miljarder euro under 2019. Och att relationen mellan förbundskansler Angela Merkel och Trump har varit kylig under hela Trumps presidentskap. Som konsekvens har därför även de tysk-amerikanska relationerna försämrats under de senaste tre åren. Droppen som fick bägaren att rinna över var dock när Merkel i slutet av maj avböjde Trumps inbjudan till att delta på ett G7-möte i Washington, D.C. i slutet av juni. Merkel ansåg det vara ansvarslöst att hålla ett toppmöte under pågående coronapandemi och mötet blev inte av när Tyskland inte ville delta. Trump uppges ha tagit nobben personligt och upplevt sig förolämpad – truppförflyttningen ska då vara straffet mot Tyskland och Merkel.

Beslutet har mötts med stor kritik från alla tänkbara håll – demokrater, pensionerade tidigare högt uppsatta militärer och av republikanska politiker. Den republikanske senatorn Mitt Romney har i sedvanlig ordning varit mest kritisk av republikanerna i kongressen, och kallade agerandet för ett slag i ansiktet på en allierad och en gåva till Ryssland. Viktigt i sammanhanget är att påpeka att 24 000 amerikanska soldater blir kvar och stationerade i Tyskland, samt att den amerikanska truppnärvaron och solidariteten med Europas säkerhet egentligen är en kvarleva från kalla kriget.

Denna utveckling, adderat med händelser i Europas närområde, sätter återigen säkerhet, försvar och geopolitik i fokus. Ryssland bedriver krig i Ukraina och försöker att flytta gränser inom Europa. Det är konflikt i Mellersta Östern. Kina har stormaktsambitioner och involverar sig mycket i europeiska affärer och intressen. Turkiet har gått i auktoritär riktning och skapar spänningar med de europeiska Medelhavsländerna när de kränker Greklands luftrum och territorialvatten samt borrar efter energikällor i Cyperns exklusiva ekonomiska zon. Allt fler europeiska länder blir beroende av rysk energi, och av investeringar från Kina och Ryssland. EU dras med interna problem, och medlemsländerna med disparata viljeriktningar, men har ändå åtagit en offensiv agenda inom försvars- och säkerhetspolitiken.

Det är viktigt att Europa bygger upp en egen förmåga. Tysklands utrikesminister Heiko Maas räknar inte med bättre transatlantiska relationer oaktat om Trump vinner eller förlorar, och landets försvarsminister Annegret Kramp-Karrenbauer har sagt att Europa behöver utveckla ett eget försvar även om Joe Biden vinner valet. Positivt är att denna utveckling redan påbörjats. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens programförklaring för mandatperioden innehöll många ord om ett fördjupat försvarssamarbete, att EU behöver utvecklas till en europeisk försvarsunion och att stora summor ska investeras i EU:s gemensamma försvars- och försvarsmaterielprojekt.

Nästa steg i satsningen bör nu vara djupare integrering mellan EU och Nato. EU:s försvarssatsningar bör betraktas som komplement till Nato, som fortfarande kommer att vara centralpelaren i försvaret av Europa. Särskilt efter brexit blir försvarsalliansen än viktigare, då blir Nato en viktig länk mellan EU och Storbritannien. Med hänsyn till detta vore det strategiskt klokt om Jens Stoltenbergs efterträdare som generalsekreterare för Nato, om ett och ett halvt år, blir en britt.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?