Europa måste stå upp för sina intressen

På fredagen gör USA:s nya president debut i internationella sammanhang. Joe Biden deltar tillsammans med sin franska, tyska, italienska, kanadensiska och japanska motsvarighet i det virtuella G7-möte som Storbritanniens Boris Johnson arrangerar.

TRANSATLANTISK NYSTART. Joe Biden har sagt sig vilja ”åter-engagera” USA med omvärlden och jobba med allierade för att ta sig an utmaningar, som relationen till Kina. Det låter lovande, men EU med Angela Merkel i spetsen bör inte vara alltför lättflörtad.
TRANSATLANTISK NYSTART. Joe Biden har sagt sig vilja ”åter-engagera” USA med omvärlden och jobba med allierade för att ta sig an utmaningar, som relationen till Kina. Det låter lovande, men EU med Angela Merkel i spetsen bör inte vara alltför lättflörtad.Foto:Markus Schreiber

Under sina tal både under valkampanjen och efter valvinsten har Joe Biden sagt att han vill ”åter-engagera” USA med omvärlden – en inställning som står i skarp kontrast till hans föregångares destruktiva America First-politik.

Det är en lovande inställning. Så här långt har Joe Biden också levt upp till retoriken genom besluten att återinföra USA i Paris-avtalet och i WHO.

Men det återstår att se vad USA:s nya ledarskap kommer att innebära för Europa. Att Donald Trump är borta ur Vita huset betyder inte automatiskt att det blir frid och fröjd i de transatlantiska relationerna. 

Efter den friande riksrättsdomen förra veckan finns ju dessutom en risk för att han, eller någon likasinnad, återvänder om fyra år.

I närtid måste EU-ledarna därför akta sig för att begå samma misstag som man gjorde när Joe Biden senast tjänstgjorde i Vita huset, då som vicepresident. 

Europeiska politiker bländades av Barack Obamas charm och smarta retorik efter åtta år med en republikansk president som man hade haft flera duster med. 

Resultatet blev bland annat att Ryssland tilläts flytta fram sina kärnvapenpositioner och att omfattande flyktingströmmar nådde Europa efter att president Obama inte agerat i enlighet med sina ”red lines” i Syrien.

Fredagens G7-möte kan ses som ett transatlantiskt uppstartsmöte, där det blir upp till bevis för Joe Biden.

På agendan står bland annat pandemin, effekterna på världsekonomin och klimatförändringarna. Men enligt Vita huset ska man även prata om hur man ska ”bemöta ekonomiska utmaningar som Kina”.

Det ger en hint om vad den nya administrationen prioriterar, nämligen samma sak som den tidigare administrationen prioriterade: att sätta åt Kina. 

Det är populärt både bland allmänheten och inom de båda partierna i USA. Joe Biden har också sagt att de befintliga Kina-tullarna ska vara kvar tills vidare.

Så här långt tycks skillnaden mellan Donald Trumps och Joe Bidens Kina-politik bestå av att den sistnämnda vill få med sig allierade på den tuffa linjen.

Här bör EU-länderna vara på sin vakt. Bryssel har nyligen skördat en viktig diplomatisk framgång genom att nå en principöverenskommelse om ett investeringsavtal med Peking efter sju års förhandlingar. 

Avtalet syftar till att öka möjligheterna för europeiska bolag att investera i Kina och få bättre tillgång till dess olika sektorer. 

Det vore olyckligt att direkt riskera detta genom att dras med i Washingtons aggressiva isoleringskampanj.

En annan viktig fråga som lär komma upp under G7-mötet är Nord Stream 2. Bygget av den kontroversiella gasledningen mellan Ryssland och Tyskland är till 90 procent klart, men har bromsats av de sanktioner som Trump-administrationen satte in mot bolag som deltar i projektet. 

Joe Biden har länge tillhört Nord Stream-motståndarna och kallat projektet för en ”dålig affär för Europa” med hänvisning till farorna av att göra sig för energiberoende av Ryssland.

Omsorgen handlar nog i grund och botten mer om att USA vill att européerna ska köpa amerikansk LNG, flytande gas, snarare än rysk gas. Men det finns ju inget som säger att vi inte kan köpa från båda. Den europeiska energisäkerheten mår bra av ett diversifierat utbud.

Europeisk energisäkerhet är för övrigt inget som USA bör lägga sig i om vi ska ha en sund transatlantisk relation.

Om det är vad Joe Biden är ute efter bör han även överväga att avskaffa de skadliga tullar som hans företrädare införde mot EU. 

Ännu bättre vore att återuppta förhandlingar och försöka gå i mål med det transatlantiska frihandelsavtalet TTIP.

Det är på alla sätt välkommet att USA återigen vill samarbeta med EU. Men de senaste åren har lärt oss farorna med att vara för lättflörtade och att ta Washingtons position som allierad för given. 

EU bör först och främst stå upp för sina egna internationella intressen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?