1515
Annons

Europa måste säkra tillgång till mineraler

Financial Times rapporterade nyligen att Kina utreder hur ett exportförbud av dess kritiska mineraler skulle drabba omvärlden.

KINA-BEROENDE. Elektrifieringen av fordonsflottan är en av flera gröna framtidsfrågor som är beroende av tillgången till kritiska mineraler. I dag kontrollerar Kina en stor del både av brytningen och förädlingen av mineralerna globalt.
KINA-BEROENDE. Elektrifieringen av fordonsflottan är en av flera gröna framtidsfrågor som är beroende av tillgången till kritiska mineraler. I dag kontrollerar Kina en stor del både av brytningen och förädlingen av mineralerna globalt.Foto:Jens Meyer

Enligt tidningen har det kinesiska industri- och it-departementet tagit fram ett förslag på hur restriktionerna skulle utformas och efterforskat vilka effekterna skulle bli för amerikanska och europeiska företag, särskilt inom försvarsindustrin.   

Uppgifterna är oroväckande, men knappast förvånande – varken när det gäller innehåll eller det faktum att de läcker ut.

”Läckan” kommer nämligen lämpligt mot bakgrund av den pågående teknik- och handelskonflikten mellan Kina och USA, som tappat något i intensitet på grund av maktskiftet i Vita huset. 

Peking tycks se detta som ett tillfälle att spänna musklerna. Såväl Joe Biden som trilskande europeiska ledare har nu blivit varse vad som kan vänta om man gör sig osams med kommunistpartiet. 

Det är tveklöst ett mäktigt vapen som kineserna skramlar med. Landet har under de senaste tjugo åren skaffat sig kontroll över många av de kritiska mineraler som världen i dag är allt mer beroende av, bland annat genom charmoffensiver i Afrika. 

Det handlar om kobolt och litium som är viktiga ingredienser i batterier, men även andra mineraler som exempelvis används i smarta telefoner, stridsflyg, elbilar och vindturbiner. 

Kina sitter dessutom på 80 procent av världens förädlingskapacitet av dessa mineraler.

Det kinesiska vapnet blir ännu kraftfullare på grund av omvärldens tafatthet på området, speciellt amerikanernas. 

Så sent som i december 2017 tog Trump-administrationen fram landets första nationella strategi för kritiska mineraler. 

På onsdagen beställde Joe Biden en kartläggning av mineraltillgången och beroendet av utländska makter.

Den kommer att visa att landet i stor utsträckning förlitar sig på import av de dyrbara komponenterna och är helt beroende av utländska processanläggningar, främst kinesiska, för att förädla råvaran. 

EU tycks ha kommit aningen längre. 

2017 startades European Battery Alliance – ett initiativ som syftar till att EU-länderna i framtiden ska ha tillgång till batterier med hel-europeisk värdekedja. 

Från början deltog endast ett tiotal företag och institutioner, men i dag samlar alliansen över 600 aktörer från bland annat gruvnäringen och universitet och backas upp finansiellt av Europeiska Investeringsbanken, EIB. 

Under 2020 bidrog EIB med hela 10 miljarder kronor till batterirelaterade projekt.

I september förra året lanserades dessutom European Raw Materials Alliance som syftar till att öka EU:s självförsörjning när det gäller kritiska mineraler överlag.  

Det är lovvärda initiativ, men det går för långsamt. Aktörer i branschen tvingas fortfarande i stor omfattning vända sig till Kina för att köpa mineraler som kobolt och litium, men också diverse komponenter som grafit. 

Skulle Kina i dagsläget göra verklighet av hotet att införa exportrestriktioner skulle det få stora konsekvenser för den europeiska industrin. 

Makthavare inom EU bör därför se detta som en väckarklocka, som en påminnelse om behovet av att göra mer åt den beroendeställning vi befinner oss i.

Först och främst bör vi se till att ta till vara på de fyndigheter vi har här i Europa, och göra det på ett hållbart sätt. Det handlar om att tillgodose finansiering och att tillståndsprocesser fungerar smidigt. 

Men EU-länderna måste också lägga i en högre växel när det gäller forskning och utveckling, där kineserna också tycks ha ett försprång. Exempelvis har batteritillverkaren CATL redan lyckats framställa batterier helt utan kobolt.  

Ett annat prioriterat forskningsområde är återanvändning av mineraler. Svenska batteritillverkaren Northvolt bedriver tillsammans med Chalmers ett lovande projekt med målsättningen att 50 procent av allt material som används i batterifabriken ska vara återvunnet redan 2030.

Den typen av satsningar behöver exporteras till våra europeiska grannar, och projekten behöver skalas upp. 

Frågan om tillgången till kritiska mineraler är på alla sätt kritisk för EU:s framtid. 

Utan mineraler kan vi inom en snar framtid tvingas välja mellan att rätta in oss i det kinesiska ledet och att lägga ned vår ambitiösa gröna agenda.


Innehåll från MetaAnnons

3 strategiska steg för att sälja livsmedel och mat i en digital värld

Svensk e-handel fortsätter att växa från rekordhöga pandeminivåer. I livsmedelsbranschen tar nya aktörer som taxi- och matkasseföretag marknadsandelar. Nya tider kräver nya metoder – här är Metas, före detta Facebook, bästa tips för att lyckas.

Under 2020 växte svensk e-handel med 49 procent enligt den årliga undersökningen E-barometern. Många väntade sig en tillbakagång i takt med att samhället öppnade, men när den första halvan av 2021 summerades visade sig en fortsatt ökning på 16 procent. I sin rapport ”The State of Grocery Retail 2021” rapporterar McKinsey om tillväxtnivåer av e-handel i Europa inom dagligvaruhandeln på 55 procent under 2020. Sverige sticker ut med den högsta tillväxten i Europa på hela 95 procent.

Johnas Liljegren, ansvarig för retail på Meta i Sverige, poängterar att pandemin inte är över än, men att företagets data pekar på att den snabbt accelererande digitaliseringen kommer fortsätta i samma riktning.

– Många beteendeförändringar hänger kvar och vissa har sannolikt permanentats. Att mycket av vår inspiration och kommunikation med varandra kommer från Metas plattformar var en trend innan pandemin men den accelererades som så mycket annat. Vi ser idag eller framåt inget trendbrott där, även om tillväxten möjligtvis mattas av, säger han.

En undersökning av undersökningsföretaget YouGov från våren 2021 visade att hela 89 procent av svenskarna hade handlat matvaror online under de senaste sex månaderna. Prisvärdhet, bekvämlighet och utbud av produkter var de faktorer som mest sannolikt påverkade hur, och från vem, man väljer att konsumera sina dagligvaror. God service var den mest avgörande orsaken till att återkomma till samma handlare vid nästa köptillfälle. 

Johnas Liljegren menar att utvecklingen där nu en majoritet av svenskarna testat onlinehandel, även inom detaljhandeln, ställer högre krav på företag. Faktorn bekvämlighet var tidigare starkt kopplad till närhetsprincipen, men hur påverkas den nu när bekvämlighet också innefattas av nya distributionsmöjlighet?

Produktutbudet och att agilt marknadsföra det som finns tillgängligt ställer också högre krav på minskade ledtider för sin kommunikation. Det är av extra stor vikt då hela 27 procent i YouGov-undersökningen säger att nackdelen med att handla mat online är att produkterna ibland är slut eller inte finns tillgängliga.

– Nya vanor och beteenden hos oss som konsument, här genom ett ökat digitalt beteende, påverkar de förväntningar vi har på de bolag eller varumärken vi vänder oss till. Det som var nytt igår blir en lägstanivå idag som alla bolag behöver förhålla sig till, säger Johnas Liljegren.

Nya aktörer breddar branschen

Digitaliseringen har gjort livsmedelsbranschen mer splittrad än någonsin och en person på jakt efter mat har många vägar att gå. Du kan beställa matkassar och matvaror från de klassiska livsmedelskedjorna, men även av branschledande onlineföretag och supernischade tjänster. Samma matvaror kan beställas som kompletteringar till take away-maten – eller i vissa fall tillsammans med bokleveransen. 

Ett resultat av den ökade konkurrensen är, förutom kraven på god service, även högre krav på hur företag och varumärken kommunicerar med sin målgrupp. Tidigare nämnd YouGov-undersökning visar att svenskar är ovanligt tillåtande och mottagliga för personaliserad reklam – jämfört med andra länder upplever de den mycket mer hjälpfull än påträngande. Johnas Liljegren ser matkasseföretagens framgång som ett typiskt tecken i tiden där produkten, marknadsföringen och communitybyggandet går hand i hand.

– Vi ser i våra data att kunder efterfrågar inspiration och enkelhet, vilket gett matkassar marknadsandelar från lösplock. Plattformar som Instagram inspirerar via stora matkonton, men även genom matrelaterade inlägg man får från sina vänner. Här finns stora möjligheter att bygga varumärke, lojalitet och ta marknadsandelar för den som vågar tänka nytt, säger han.

Tre strategier som säljer och bygger varumärke

Så till den stora frågan: hur ska varumärken och företag agera för att lyckas med sin marknadsföring och i slutändan få fler kunder och högre marginaler? Meta sammanfattar svaret med tre strategiska grundpelare som marknadsförare bör vara särskilt uppmärksamma på. Det handlar om de allmängiltiga mänskliga behoven gemenskap, lätthet och glädje. Med de tre orden som ledstjärnor finns alla möjligheter att lyckas digitalt. 

– Den grundläggande insikten handlar om hur vi som konsumenter vill, och kan, bygga våra egna konsumtionsmönster som varumärken och företag får rätta sig efter. Det kräver andra typer av värdeskapande och relationsbyggande aktiviteter från företagen, säger Johnas Liljegren.

Johnas Liljegren om de tre strategiska pelarna:

Gemenskapen, att skapa en communitykänsla, är nära förknippad med mat. Vi intresseras av mat som aldrig förr och vänder oss till varandra i digitala miljöer för inspiration och sällskap. Guinness förde samman rugbyälskare i en livesänd ”cook-along”, Mars M&M skapade en virtuell Halloween med tillhörande Instagram AR-filter och listan på matrelaterade välgörande initiativ under pandemin tycks aldrig ta slut. Hur kan ditt varumärke eller företag bli en del av ett community eller skapa ett eget?

Lätthet handlar om att minska friktionen i alla steg. Det ska vara lätt att köpa dina tjänster och varor. Toleransen för långsamma tjänster är låg, antalet konverteringar på en webbplats kan minska med hela 20 procent för varje sekunds fördröjning och allt fler varor och tjänster kan nu köpas med under en timmes leveranstid. Tjänster som Instagram och Facebook Shop som möjliggör köp via sociala medier eller rika annonsformat som Instant Experience driver den sömlösa och friktionslösa utvecklingen framåt. 

Glädje är en ofta underskattad och underutnyttjad del av kundupplevelser och marknadsföring. Nästan hälften av de mest älskade varumärkena i USA är kopplade till mat och dryck enligt undersökningen Morning Consult’s Most Loved Brand. Och när omvärldsbevakningstjänsten Sprinklr analyserade miljontals matrelaterade konversationer i sociala medier så var glädje den klart vanligaste känsla som förmedlades. I samma undersökning såg man även en dubblering av positiva mat- och dryckupplevelser i samband med intensiva utbrott under pandemin. Människor finner glädje i sina mat- och dryckupplevelser och de varumärken som kan bli en del av det har mycket att vinna.

Vill du veta mer om hur du kan ta ditt företag framåt med hjälp av Meta? Läs mer på Meta For Business

Mer från Meta

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Meta och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?