Annons

Euron förtjänar en ny chans

I folkomröstningen 2003 röstade 56 procent av svenskarna nej till att införa euron som valuta. 

Sedan dess har eurostödet fortsatt varit svagt – i dag skulle bara 20 procent rösta ja om det blev en ny euroomröstning, enligt SCB.

NYA TIDER UTANFÖR EUROZONEN. Utan britterna är länderna utanför eurozonen märkbart försvagade som grupp och därmed allt mer i händerna på makthungriga EU-kommissionärer och fransmän.
NYA TIDER UTANFÖR EUROZONEN. Utan britterna är länderna utanför eurozonen märkbart försvagade som grupp och därmed allt mer i händerna på makthungriga EU-kommissionärer och fransmän.Foto:JESSICA GOW

Att opinionsläget ser ut så är dock inte konstigt. Få svenska politiker har velat ta i frågan efter finans- och eurokrisen, då euron fick dåligt rykte. 

I dag tänker därför många svenskar instinktivt att euro-medlemskap vore något negativt, att Sverige gynnas av att stå utanför. 

Det är olyckligt. Bedömare har visserligen slagit fast att utanförskapet var ekonomiskt fördelaktigt under krisåren. 

Men det börjar bli ett tag sedan nu. Och euron har successivt revanscherat sig, bland annat genom att handeln mellan euroländer ökat mer än väntat. 

Det konstaterar nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, som ledde euroutredningen under 1990-talet, i sin färska bok

Men det främsta argumentet till att vi bör tänka om kring euron är politiskt, vilket krönikören Fredrik Johansson konstaterar i en träffsäker ledartext i SvD

Han påpekar bland annat att maktbalansen inom EU ser annorlunda ut i dag jämfört med när svenskarna fick tycka till om saken. 

Utan britterna är länderna utanför eurozonen märkbart försvagade som grupp och därmed allt mer i händerna på makthungriga EU-kommissionärer och fransmän. 

Det hade inte behövt vara ett problem. Men dessvärre har såväl Bryssel som Paris visat prov på olyckliga tendenser. 

I kommissionens fall gäller det exempelvis den nya skogsstrategin och sociala taxonomin. 

I Paris fall bland annat ropen på ökad strategisk autonomi inom handel och säkerhet, och försök att stöpa om samarbetet i fransk, mer protektionistisk form. 

I helgen rapporterades det talande nog att franska parlamentariker vill skrota engelska och tyska som officiella EU-språk.

Att ha mer makt inom EU borde vara viktigt för Sverige. Som Johansson konstaterar lever vi i en tid när allt mer handlar om gränsöverskridande fenomen som klimat, migration, cyberattacker och förhållandet till Kina och Ryssland, där EU är betydligt bättre lämpad att fatta beslut än enskilda länder. 

Att delegera dessa beslut till EU-nivån, utan att ha en rimlig chans att påverka, vore inte bara dumt utan också oansvarigt av svenska politiker.

Euron förtjänar en ny chans. Debatten måste börja nu. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera