ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

EU och Sverige är i samma sits

  • FLYKTINGSTRÖM. Migranter i närheten av gränsen mellan Turkiet och Grekland.

LEDARE. Tusentals migranter och beväpnade polisstyrkor på vardera sidan av ett taggtrådsstängsel. De scener som utspelar sig vid den grekiska gränsen efter att Turkiet släppt fram asylsökande till EU känns som ett eko från 2015.

Situationen för fem år sedan förändrade migrationsdebatten. Steget var förvånansvärt kort från det att statsministern pläderat om att hans Europa inte bygger murar till att Åsa Romson med gråten i halsen på en presskonferens berättade om regeringens åtgärder för att minska flyktingmottagandet.

Det är dessvärre lite som talar för att Sverige i dag står bättre rustat för att hantera ett storskaligt mottagande, och de politiska meningsskiljaktigheter som blev så tydliga på regeringens presskonferens 2015 består än i dag.

Arbetet pågår för fullt i den migrationskommitté som ska komma överens om en långsiktigt hållbar integrationspolitik. Det som ska utredas är bland annat tillfälliga uppehållstillstånd som regel, dess längd, anhöriginvandring och familjeåterförening.

Partierna drar åt olika håll. Till de som vill se lagstiftning som resulterar i ett minskat söktryck hör M, KD och SD. På andra sidan drar MP tillsammans med V och C.

S talar inte högt om frågan, men Löfven har själv sagt att partiet i stora drag är överens med M i hur flyktingpolitiken borde utformas – ”Vi måste ha en ordnad och hållbar migrationspolitik”. MP:s Per Bolund menar att ”I Sverige hjälps vi åt när andra har det svårt och behöver hjälp”, och att vi måste prata om hur vi ska hjälpa människorna vid Europas tröskel.

Med denna illa koordinerade regeringspolitik och dess eventuella implikationer, är det inte förvånande att en socialdemokrati som prioriterar makten högst försöker flytta fokus från farliga konfliktytor i Sverige till EU-nivå. Det är där som frågan måste hanteras, menar Löfven.

Problemet är att migrationsfrågan inte är mindre känslig i EU. En ny europeisk asylpolitik började utredas efter flyktingkrisen 2015. Sedan dess har utvecklingen stått och stampat på grund av oenighet i känsliga frågor som tvingande omfördelning av asylsökande och mer likartade asylprocesser. EU-kommissionen väntas presentera reviderade, om än försenade, förslag senare i vår som man hoppas att medlemsländerna kan enas om.

I realiteten verkar det som att man från både EU:s och Sveriges håll har ägnat de senaste fem åren åt att hoppas på att en liknande situation inte uppstår. I EU:s fall löste det sig 2016 genom det avtal med Turkiet som stoppade migrantströmmar till EU, i utbyte mot 6 miljarder euro.

De olösta konflikter och systemsvagheter som förpassades till framtiden gör sig nu påminda. Ändå handlar debatten i Sverige mer om politisk positionering och partiledares klädval i kommunikationsmaterial. Faktum kvarstår att varken en majoritet i EU eller Sverige verkar ha vilja eller kapacitet att hantera stora flyktingströmmar.

Morgan Johansson konstaterar att risken för en ny flyktingkris i Sverige är liten. Det har stöd från Migrationsverket, som menar att det är osannolikhet att ett stort antal personer tar sig till Sverige. Det förutsätter dock att Grekland gör precis det som de från olika håll kritiseras för, och håller gränsen stängd. Givet att den förblir stängd kan också svenska partier fortsätta gräla i fred om hur migrationspolitiken ska se ut, utan att denna testas i skarpt läge.

Regeringen är bredd att bistå Grekland heter det. Denna linje fick även stöd när EU-nämnden sammanträdde i onsdags. I ett uttalande från ministerrådet, där även Morgan Johansson medverkade, står det att illegal passering av EU:s yttre gräns inte kommer tolereras.

Oavsett hur olika ståndpunkter partierna har, signalerar de stora gesterna att varken Sverige eller EU vill ha in fler asylsökande på europeiskt territorium. Samtliga januaripartier ger sitt medgivande till att Greklands gräns blir en mur. Linjen har otvetydigt hårdnat jämfört med för fem år sedan, i såväl Sverige som EU.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer