Annons

EU kommer inte att lösa svensk migrationspolitik

LEDARE. EU:s medlemsländer har bråkat om utformningen av en ny migrationspolitik sedan systemet havererade under flyktingkrisen 2015. Men på onsdagen var det slutligen dags, när Sveriges EU-kommissionär Ylva Johansson, ansvarig för inrikes frågor, presenterade kommissionens nya förslag för en gemensam migrations- och asylpolitik.

MIGRATION. En ny migrationspolitik i EU har förhalats i flera år. På onsdagen presenterade den svenska kommissionären Ylva Johansson EU-kommissionens förslag.
MIGRATION. En ny migrationspolitik i EU har förhalats i flera år. På onsdagen presenterade den svenska kommissionären Ylva Johansson EU-kommissionens förslag.Foto:STEPHANIE LECOCQ

Målsättningen har inte varit att få alla länder nöjda, snarare ska ingen vara så missnöjd att det blockerar en väg framåt. Flera delar av migrationsförslaget från 2016 ligger kvar, medan andra delar har behövt modifieras. En av de mest infekterade frågorna har gällt omfördelning. Ska länder solidariskt tvingas att ta emot asylsökande om det uppstår en situation som 2015? Svaret har varit ett rungande nej från länder som Polen, Ungern och Tjeckien. Sverige, som bekant stod för ett ansenligt mottagande för fem år sedan, har insisterat på det.

Ursula von der Leyen förtydligade att det inte är en fråga om huruvida länder ska hjälpa till, utan hur de gör det. Begreppet solidaritet får därför en bredare innebörd i kommissionens förslag. EU-länder som tar emot migranter ska kunna avlastas med lika många människor som om det hade skett en tvingande omfördelning. Men en sådan blir det alltså inte. I stället ska länder som inte vill ta emot asylsökande hjälpa länder som gör det. Exempelvis genom att se till att de som har fått avslag om asyl återvänder till sitt ursprungsland.

Arbetet med att säkerställa återvändande följs av en striktare kontroll vid tröskeln in till Europa. För att snabbare kunna skilja på vilka som har asylskäl och inte, ska en obligatorisk granskning ske vid den yttre gränsen. De som anses ha låg sannolikhet att få asyl kommer att hanteras separat, för att på så sätt påskynda återvändandet av dem som inte får stanna i unionen.

Det nya förhållningssättet, och processerna runt omkring det, är en välkommen utveckling. Det är inte en mer strikt europeisk migrationspolitik, utan en mer ordnad. Det är en villfarelse att alla som tar sig över Medelhavet har rätt att bli kvar.

Under 2019 sökte 676.000 personer asyl i EU. 540.000 beslut om asylskäl fattades i en första instans samma år. Enbart i 38 procent av fallen ansågs det finnas skäl för att få stanna. Under fjolåret var det knappt 300.000 personer som fick asyl, även efter överklagande. Det är skillnaden mellan de som kommer hit, och de som faktiskt beviljas asyl, som behöver minska.

Det har ofta framstått som att lösningen på Sveriges migrationsproblem är avhängigt en tvingande omfördelning inom EU. Vi vill ta emot asylsökande, men bara om andra också gör det. Samtidigt har EU inte legitimitet för att bestämma hur mottagandet ska se ut i enskilda länder. När man dekonstruerar unionen är det 27 länder som värnar sin egen gräns, och som vill ha kontroll på vilka som befinner sig på deras territorium. Förutom flyktingkrisen är coronapandemin ett övertydligt exempel.

Om något innebär kommissionens förslag ett ökat behov för Sverige att formulera sin egen migrationspolitik. Bland annat sker förändringar i Dublinförordningen. Dessa medför att asylsökande kan få sin sak prövad i ett land till vilket de har särskild koppling, exempelvis genom syskon som befinner sig där. Det skulle kunna bli en ökad press på länder som tidigare haft ett stort mottagande, som Sverige.

Att kommissionen till slut kunnat presentera ett förslag om migrationen, som dessutom innehåller många bra delar, är ett steg i rätt riktning. Men det är inte genom EU som Sveriges migrationsproblem kommer att lösas. I stället har tidigare konflikter satts i nytt ljus. Det är illavarslande att Sverige nu ska samla sig inför förhandlingar i Bryssel, när man inte ens har kunnat nå en majoritet om inriktningen för migrationen bland de svenska partierna.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från KIAAnnons

Kia lanserar laddbar SUV – med sju sittplatser och fyrhjulsdrift

En helt ny generation av den sjusitsiga suven Kia Sorento lanseras nu.

Och: Inom kort finns den som laddhybrid. 

Redan i början av 2021 kommer de första bilarna att levereras i Sverige.

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

Kia satsade tidigt på att elektrifiera så många modeller som möjligt och har sedan 2018 varit störst på laddbara modeller på den svenska marknaden. Över hälften – 56 procent – av de bilar som såldes mellan januari och september i år var laddhybrider. Och redan nästa år är målet att den siffran ska vara 80 procent.

– Om man vill bidra med verklig nytta måste man våga tänka nytt. Vi vill att många – inte bara några få – ska ha möjlighet att ställa om till laddbara bilar. Kia har ambitionen att leda omställningen till en mer hållbar mobilitet, säger Jonas Nilsson, marknadschef Kia. 

Fyrhjulsdrift och automatlåda

Nu kompletterar biltillverkaren sitt laddbara utbud med ännu en viktig modell – den sjusitsiga suven Kia Sorento som först lanseras med en dieselmotor, men som i början av nästa år kommer som laddhybrid.

Nya laddbara Kia Sorento kombinerar en turboladdad bensinmotor på 1,6 liter och 180 hästkrafter och ett vridmoment på 265 newtonmeter med ett batteri på 13,8 kWh och en elmotor på 91 hästkrafter. Tillsammans ger det en systemeffekt på 265 hästkrafter och 350 newtonmeter. 

Drivningen sker på alla fyra hjulen genom en sexväxlad automatlåda som tillåter att både bensin- och elmotor ger full effekt samtidigt. För första gången använder sig Kia av ett oberoende kylningssystem för batteripaketet i en laddhybrid för optimal kapacitet.

Sju sittplatser och stort bagageutrymme

Sorento byggs på en ny suv-plattform där det stora batteriet har placerats under golvet till passagerarutrymmet. Det har skapat förutsättningar för en rymlig kupé med sju sittplatser – och ett av klassens största bagageutrymmen. Med den bakre sätesraden nedfälld finns här plats med upp till 809 liter last. Fäller man även mittenraden rymmer Kia Sorento Plug-In Hybrid 1 998 liter. 

Nya Kia Sorento har en högre teknisk standardutrustningsnivå än sina föregångare. Bland annat ingår dubbla digitala skärmar med funktioner och tjänster som är kopplade till telematiksystemet UVO Connect. Ett antal förarassistanssystem, som till exempel Blind-Spot View Monitor (standard från utrustningsnivån Advance Plus) som visar rörlig bild av det som döljer sig i dödavinkeln på displayen framför föraren är en annan nyhet.

Genom att använda både kamera och radar kan nya Sorento fånga upp och analysera information om andra bilar, fotgängare eller cyklister som korsar vägen för att undvika eventuella kollisioner. Systemet, som kallas FCA, kan också förhindra kollisioner med fordon när man svänger vänster vid en korsning. Om FCA upptäcker en potentiell fara visas en varningssignal i instrumentklustret och maximal bromseffekt appliceras.

Precis som alla andra modeller från Kia har Sorento sju års nybilsgaranti direkt från fabrik. Garantin gäller även EV-batterierna. I Sverige lanseras Kia Sorento i tre utrustningsnivåer; Action, Advance och Advance Plus. 

Helt nya Kia Sorento – här finns allt du behöver veta om den 

 

 

Mer från KIA

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med KIA och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?