Annons

Lotta Engzell-Larsson: EU hindrar Sverige att bygga stora bolag

Den gångna veckans bud på den danska teleoperatören TDC sätter sektorn i blixtbelysning. Den behöver konsolideras, men EU håller emot.

Bild:Geert Vanden Wijngaert

 Den 12 februari lade ett internationellt finansiellt konsortium, lett av den australiensiska investmentbanken Macquarie, bud på TDC. Telia har i flera år räknat på TDC, men tycker det är för dyrt. Det är inte heller lätt att förutse vilka krav EU skulle ställa på en sådan affär.

Telia och Telenor försökte slå ihop sina danska verksamheter 2015, men fick nej av konkurrensmyndigheten. Skälet var att antalet aktörer skulle falla från fyra till tre, och de två största, TDC och Telia/Telenor skulle få 80 procent tillsammans. 

EU:s konkurrensmyndighet hävdar officiellt att det inte finns något optimalt antal operatörer för en enskild marknad. Men de senaste årens beslut indikerar att fyra är ett magiskt tal. Minst så många bör det finnas.

Om Macquarie-konsortiet får köpa den danska marknadsledaren TDC är alternativen antingen att försöka konsolidera marknaden i Norden eller att stycka bolaget. Det är oklart på vad sätt det gynnar kunderna mer än att Telia/Telenor blivit en stark spelare vid sidan av TDC och Tre.

Den svaga lönsamheten är ett branschfenomen, men i Danmark är den värre eftersom det finns för många aktörer på en liten marknad, de försöker svälta ut varandra. TDC är den enda som har en hyfsad lönsamhet. Det borde vara en väckarklocka. Teleoperatörer som bygger egna nät är investeringsintensiva och kräver därför storskalighet. 

Konkurrenter kan dela nät, och gör ofta det. Det är ibland effektivt, och nödvändigt i mindre tättbebyggda områden. Men det gör systemet mer sårbart om det finns få nät att tillgå. Dessutom ökar risken för dolda samarbeten och karteller mellan operatörer som delar nät. 

EU-kommissionären för konkurrensfrågor Margrethe Vestager skiljer inte stora marknader från små, trots att det i de nordiska länderna finns starka skäl att ta hänsyn till kundunderlag och geografi. 

Hon hänvisar i ett tal 2015 till att det i EU finns runt 35 operatörer, underförstått för få, och i USA 80-90. Men de flesta av de amerikanska operatörerna är mycket små. De bidrar knappast till konkurrensen, utan fyller som ensamma aktörer lokala behov. Jättarna AT&T och Verizon står för vardera en dryg tredjedel av mobilmarknaden, och två mindre aktörer för merparten av resten. Koncentrationen är alltså betydande.

Ett börsnoterat företag som Telia måste växa och stärka sin finansiella position, annars blir det uppköpt. EU anser att de nordiska bolag som får nej till regionala fusioner kan lösa tillväxtdilemmat genom att växa på mer avlägsna marknader. Telia försökte göra det i Eurasien, det slutade illa.

All konsolidering börjar på hemmaplan, där man har kontakter och känner marknaden. Med Vestagers logik får nordiska bolag svårt att överleva som självständiga enheter. Orange, med en omsättning på 400 miljarder kronor i 29 länder, har försökt köpa Telia förut (under namnet France Telecom), om de försöker igen har Vestager sannolikt inget att invända.

EU sörjer att det inte finns något regionalt teknikbolag som kan tävla med Amazon, Facebook och Google. Men dessa har stora hemmamarknader och har huvudsakligen vuxit organiskt. Idag dominerar de helt på sina marknader i väst, men konkurrensmyndigheterna agerar bara när de vill göra förvärv.

De ansvariga måste göra djupare konsekvensanalyser gällande vad som gynnar kunderna och vad som är rättvisa spelregler. De bör ta mer hänsyn till faktorer som bransch, marknadens storlek och lönsamhet. Och de bör titta även på bolag som blivit dominerande genom att växa organiskt.

Karteller kan lika gärna uppstå i marknader med få spelare som många. Triggern är svag lönsamhet. Dessutom utgör vertikal integration, när ett företag äger flera led i en värdekedja, som när teleoperatörer köper innehållsbolag, en minst lika stor risk för att kunden låses in som ett fåtal operatörer.

Margrethe Vestager har sagt att telemarknaderna behöver bli gränsöverskridande på sikt, men hon bidrar inte alls till det, tvärtom. Gränsöverskridande marknader kräver finansiell styrka.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från ForenaAnnons

Forena vill göra privat pensionssparande förmånligt – för alla

Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena
Bildtext: Anders Johansson, förbundsordförande Forena

Pensionsnivåerna sjunker för varje årskull som går i pension. Tjänstepensionen har blivit en nödvändighet snarare än en guldkant på ålderns höst, men detta till trots saknas stimulansåtgärder som uppmuntrar och underlättar för privat pensionssparande. Det vill försäkringsbranschens fackförbund Forena ändra på. 

Pensionerna är en kärnfråga för det svenska samhället, oavsett politisk hemmahörighet. I takt med att befolkningen åldras och att pensionssystemet inte täcker upp i den mån som var avsett, riskerar vi att hamna i en framtid där våra äldre tvingas förlita sig på bidrag för att ens överleva.

– Hela 450 000 anställda saknar tjänstepension. Samtidigt arbetar runt 500 000 kvinnor deltid, 120 000 personer är småföretagare och vi har stor inflyttning. Vi pratar om över en miljon människor som behöver få chansen att spara ikapp, säger Forenas förbundsordförande, Anders Johansson.

Ett ointresse kring förändring

Det är dock en komplex fråga. I dag premieras till exempel företagare med förmånliga skatteregler för att avdrag vad gäller avsättning till tjänstepensionen. Yrkesverksamma som tjänar över 45 000 i månaden kan löneväxla förmånligt, men för 90 procent av dem som jobbar ges inga förmåner. 

– Det är överraskande att politikerna är så ointresserade av att förändra situationen. Istället gömmer de sig bakom Pensionsgruppens oantastlighet och ser en konflikt mellan subventionerat pensionssparande och konsumtion för tillväxt. Därtill finns en missuppfattning om att subventioner bara skulle leda till ökat pensionssparande hos höginkomsttagare, något som inte alls stämmer.

Tre reformförslag

Anders, som själv har lång erfarenhet från försäkringsbranschen, konstaterar att det i realiteten finns ett stort intresse från svenskarna att pensionsspara, men att de reducerade avdragsmöjligheterna har satt käppar i hjulet för andra.

– Därför presenterar vi tre reformförslag; till att börja med borde det införas matchat sparande, där staten matchar en viss procent av allt man månadssparar. Det är enkelt och man kan delta på den nivå man väljer själv.

Det andra förslaget är att öppna möjligheter för att man själv ska kunna göra insättningar till premie- och tjänstepension. Infrastrukturen för en sådan här modell finns redan i många andra länder och fungerar väl.

 – Det tredje förslaget är att låta äldre som säljer sina bostäder få omvandla reavinsten till livränta. Då får pensionärer pengar som förstärker pensionen samtidigt som vi ökar rörligheten på bostadsmarknaden.

Mycket på agendan

Medan pensionerna är en central fokuspunkt för Forena arbetar fackförbundet hårt även med en mängd andra sakfrågor. Högaktuellt just nu är exempelvis förhandlingarna mellan Svenskt näringsliv, LO och PTK kring LAS, omställningsfrågor och A-kassefrågor. 

– Förhandlingarna beräknas vara klara i slutet av september och det är mycket spännande. Vi berörs förvisso inte direkt av diskussionerna, men kommer ändå att påverkas av resultatet. Nu i oktober påbörjar vi också våra löneförhandlingar, så det finns mycket på agendan, avslutar Anders.

FAKTA OM FORENA

Forena är försäkringsbranschens fackförbund. Vi jobbar för ett tryggt och utvecklande arbetsliv för anställda inom försäkring och finans. Våra medlemmar finns inom alla yrkesroller på försäkringsbolag, banker som ägs av försäkringsbolag och hos försäkringsförmedlare. Forena är det största facket bland akademiker och chefer i försäkringsbranschen och vi ansluter studenter, yrkesverksamma och chefer. 

Läs mer om Forena

Mer från Forena

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Forena och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?