ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

EU bör visa politikerna i Centraleuropa respekt

  • Foto: Vadim Ghirda

LEDARE. Den första januari blev Rumänien EU:s ordförandeland för sex månader framöver. 

Övertagandet har föregåtts av öppen skepsis från andra medlemmar som misstror deras förmåga, inte minst eftersom den nationella politiken är stökig just nu. Finland, som tar över efter Rumänien, har erbjudit sig att kliva in i förtid i dess ställe. Många av de äldre medlemsländerna kan inte dölja sitt förakt för en av de nyaste medlemmarna. 

Men det är klart att ett öppet förakt bidrar till att vidga klyftan mellan öst och väst i EU. Vilken diplomat som helst kan berätta att all kommunikation och alla överenskommelser bygger på ömsesidig respekt. 

Få har hört talas om projektet "De tre haven", som syftar på Östersjön, Svarta havet och Adriatiska havet. Skälet är enkelt, Tyskland och Frankrike var ursprungligen skeptiska och såg ingen anledning att marknadsföra saken. Det var inte deras idé och de misstänkte att det var anti-tyskt och/eller anti-Bryssel. Vid det senaste, tredje, mötet deltog dock EU-toppar som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker, och de ser nu förhoppningsvis chansen att bygga broar snarare än gräva vallgravar. 

"De tre haven" är ett utmärkt initiativ. Det togs för drygt två år sedan av Kroatien och Polen för att öka integrationen mellan länderna i Centraleuropa och Baltikum, som har en mycket mindre utvecklad infrastruktur än de rikare västeuropeiska länderna. Gruppen har tolv medlemmar, flertalet har helt eller delvis en gång ingått i det habsburgska riket. Österrike är den enda som inte tillhörde det gamla östblocket.

Målet är att bygga ut infrastruktur inom energi, transport och digital kommunikation. De befintliga länkarna, inte minst gas, går mellan Ryssland och Europa snarare än inom Centraleuropa. I dagsläget tar resor i och mellan de centraleuropeiska länderna två till tre gånger längre tid än motsvarande sträcka i väst. 

Det kommer kräva stora investeringar och ställa höga krav på de berörda länderna att leverera förutsägbara lagar och villkor för att locka tillräckligt med kapital. EU bör stötta detta projekt på alla sätt.

Rumänien står för närvarande mitt i en liknande process, eftersom det finns fyndigheter av naturgas värda motsvarande runt 250 miljarder kronor (enligt Deloitte) på deras territorium i Svarta Havet. Exploatering kan göra Rumänien oberoende av rysk gas, exporten skulle stärka statskassan och uppskattningsvis 70 000 jobb skapas. Men för att de aktuella bolagen, amerikanska Exxon och österrikiska OMV:s dotterbolag Petrom, ska investera krävs att landet får en energilag på plats, samt att skattesituationen klargörs. Detta är den mest effektiva formen av förändringstryck.

EU:s nya ordförandeland Rumänien går, liksom sina grannar, igenom en mognadsprocess, ekonomiskt, politiskt och strukturellt. Som modernt land har det inte varit självständigt så länge, det blev fritt från Sovjet och Ceaușescu 1989. Det samma gäller övriga i det gamla östblocket. De vill framför allt ha autonomi, inte västliga idéer om värdegrund. Rumänien gick med i Nato 2004 och EU 2007.

För EU:s del är det enda rimliga att flytta fokus från värderingar man inte är överens om till investeringar, handelsregler och lagar som man kan bli överens om. Sådant som att få den inre tjänstemarknaden att fungera bättre. 

Konflikten om en gemensam värdegrund är väl uttryckt i en ledare i SvD på tisdagen (2/1). Där påpekar skribenten Karl Sigfrid att det inte krävs en gemensam identitet eller europeiska värden för att motivera ett mellanstatligt samarbete. 

EU handlade initialt om fred och slopade tullar. Unionen utvecklades med den breda samsynen att handel och ekonomiska band inte bara ökar välståndet utan är basen för en i många delar gemensam agenda, som klimatet. Det bör man hålla fast vid. EU-länderna behövs som en gemensamt ekonomisk sfär mot USA, Ryssland och Kina.

Det är bra att ordförandeskapet cirkulerar, det skapar en fördjupad förståelse hos medlemmarna för hur organisationen fungerar. Vi bör önska Rumänien lycka till.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies