1515
Annons

EU bör inte slå ihjäl bud- och Ubersektorn

LEDARE. Delningsekonomin uppstod som en social innovation men utvecklades snabbt till plattformstjänster i industriell skala, med stora börsnoterade aktörer som taxi/budbolagen Uber och Delivery Hero (med Foodora). I takt med att verksamheterna vuxit, har behoven av gemensamma regelverk också gjort det.

Foto:Janerik Henriksson/TT

Det är ett sätt att få slut på de långa domstolsprocesser som aktörerna har drivit, och förlorat, i både USA och Europa i flera år. Knäckfrågan är hur de som tar uppdrag via plattformarna ska klassificeras. Är de egenföretagare i verklig mening eller en ny underklass av ofrivilliga företagare som saknar både friheter och rättigheter?

På torsdagen presenterade EU-kommissionen ett förslag till hur reglerna ska se ut. Kommissionen vill se fem kriterier som ska avgöra vilken anställningsstatus en arbetare har. Om mer än två kriterier uppfylls är det en anställning.

Frågorna är i korthet: 1. Hur sätts ersättningsnivån och finns det någon övre gräns? 2. Övervakas arbetet elektroniskt? 3. Begränsas friheten att välja arbetstider eller ledighet? 4. Finns det specifika regler för utseende, uppförande gentemot kunder eller hur arbetet utförs? 5. Begränsas möjligheten att ha en kundkrets eller att arbeta för någon annan?

Avgränsningarna är varken lätta eller alltid relevanta. Den andra punkten, den elektroniska komponenten, begränsar förvisso friheten när man väl har ett avtal, men borde i sig inte avgöra om det rör sig om anställningslika förhållanden. Den tredje frågan, om arbetstid, är den mest relevanta. Vad gäller utseende och beteende handlar det ju om att följa företagets policy mot kund, det är inte givet att man måste vara anställd för att göra det. Punkten om huruvida man får arbeta för andra avgör inte heller arbetets status, det är rimligt att ingen som anlitas får arbeta för en konkurrent. 

Kommissionen föreslår vidare en skyldighet att skapa förutsättningar för kollektivavtal. Här går man bortom den ursprungliga frågan om klassning av dem som anlitas. Kommissionen är dessutom inne på frågan om lönesättning, som EU enligt Romfördraget inte ska blanda sig i, vilket Di skrivit tidigare.

Reglerna skulle få betydande konsekvenser för bolagen, inte bara i direkta kostnader för anställda utan även skattekostnader. Kommissionen beräknar att det handlar om totalt motsvarande 450 miljarder svenska kronor per år. Det ska ses utifrån att de flesta större aktörerna, som Uber, Bolt, Wolt och Delivery Hero (med Foodora) inte ens i dagsläget tjänar pengar.

Man ska inte glömma att mycket av fientligheten mot tjänsteplattformarna kommer från ett etablissemang som fått oönskad konkurrens. Och fackförbund som vill att människor ska vara anställda medlemmar och inte egenföretagare. Men de nya aktörerna fyller ett behov, på de håll där taxi antingen varit hårt reglerad eller underdimensionerad och illa fungerande har de kommit som en räddning och ökat effektiviteten i transportsystemen.

Inte heller är missnöjet med arbetets former så omfattande som debatten gett intryck av. EU-kommissionens uppskattning är att av 25 miljoner egenföretagare i sektorn är 5,5 miljoner (1/5) ofrivilliga. Det betyder att för 19,5 miljoner människor fungerar formen. 

Men i dag saknas en balans mellan plattformsbolagen, som sätter reglerna, och de egenföretagare som utför tjänsterna. Enligt EU tjänar drygt hälften av dem mindre än minimilönen i det aktuella landet. Detta trots att egenföretagare har kostnader som en anställd inte har. Egenföretagarna tar därför en oproportionerligt stor del av risken i relationerna med plattformsbolag. Men EU kan inte ha synpunkter på ett avtal mellan två företag, även om det är David som står mot Goliat.

Då är en konvertering till anställning den enda utvägen, det samlade intrycket är också att det är EU-kommissionens mål. Men även om buden och förarna blir anställda, och därmed får större social trygghet, blir det sannolikt ofta på timmar. Och oavsett avtalsform kommer bud alltid att vara ett låglöne- och genomgångsyrke eftersom det är okvalificerat. EU-kommissionen bör vara aktsam i sin reglering så att den inte slår ihjäl plattformstjänsterna. 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

S och M slår sönder prismekanismen

Elpriserna har de senaste veckorna skenat. Aldrig någonsin tidigare har priset varit så högt under en sommar. Till vintern kan läget förvärras ytterligare när de ryska gaskranarna till Europa helt kan vridas av. Energifrågan seglar därför upp i valrörelsen.

ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.
ELEFANTEN I RUMMET. Pressträffen handlade inte om hur Sverige ska få ny elproduktion och bättre överföringskapacitet.Foto:Lars Schröder/TT

Under onsdagen släppte Socialdemokraterna ett förslag om ett högkostnadsskydd för elpriset. Moderaterna var i förra veckan inne på samma linje. S-förslaget går ut på att använda flaskhalsintäkter hos Svenska kraftnät, totalt 60 miljarder, för att skicka tillbaka till hushåll och företag. Exakt hur konstruktionen ska se ut och när i tid det börjar gälla lämnades inga besked om.

Flaskhalsintäkter uppstår när el transporteras över elprisområden. Ett kraftverk i Hälsingland som säljer el i Uppland, betalar mellanskillnaden i elpris till Svenska kraftnät. Desto större prisskillnaderna är, desto mer får Svenska kraftnät. Tanken är att dessa intäkter sedan ska användas för att bygga ut överföringskapaciteten och att prisskillnaden därigenom blir mindre.

Den viktigaste invändningen mot både S- och M-förslagen är att man sätter prismekanismen ur spel. Med ett elpristak kommer hushåll och företag inte ha incitament att se över sin elkonsumtion. Villaägare får sämre drivkrafter att energieffektivisera eller investera i solenergi, värmepumpar eller fjärrvärme med liten nytta i plånboken. Sänkningar av energiskatten, vilket bland annat Liberalerna och Sverigedemokraterna föreslagit, är därför att föredra. Prissignalen finns då kvar, men bördan blir lättare för hushåll och företag.

Elefanten i rummet adresserades aldrig under Magdalena Anderssons presskonferens. Hon skyller på Putin, men nämner inte att S och MP med politiska beslut försämrat elsystemet. Redan 2015 varnade Svenska kraftnät för att höjd effektskatt, en särskild skatt på kärnkraft, skulle leda till nedlagd kärnkraft i södra Sverige. Kort därefter hände just det: två reaktorer i Oskarshamn och två i Ringhals togs ur bruk. 

S försöker nu genom överbudspolitik vinna väljarnas förtroende. Grundproblemet kvarstår dock. Det saknas elproduktion och överföringskapaciteten i elnäten är för låg. Långa tillståndsprocesser gör att ny vindkraft tar cirka tio år att få fram. Och ny kärnkraft vill vänstersidan inte ens kännas vid. Då är det svårt att långsiktigt få ned priserna.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera