1515
Annons

EU bör hjälpa britterna

LEDARE. Är det början på en implosion vi bevittnar i Storbritannien? Det kan mycket väl vara det.

JOHNSON OCH STURGEON. En avtalslös brexit hotar inte bara EU, utan också den brittiska unionen. Under måndagen träffade Boris Johnson försteministern i Skottland, Nicola Sturgeon, som vill se en självständighetsomröstning under nästa år.
JOHNSON OCH STURGEON. En avtalslös brexit hotar inte bara EU, utan också den brittiska unionen. Under måndagen träffade Boris Johnson försteministern i Skottland, Nicola Sturgeon, som vill se en självständighetsomröstning under nästa år.Foto:Duncan McGlynn

Frågan om britternas vara eller inte vara i den europeiska gemenskapen är en konflikt som daterar bakåt till innan det som kallas brexit var på tapeten. I själva verket har konflikten präglat relationen sedan 1973.

Om inget ändras kommer britterna lämna EU utan avtal den 31 oktober. Boris Johnson har gjort det glasklart att det nuvarande utträdesdatumet gäller, ”do or die”. Johnsons invändningar mot det gällande utträdesavtalet gäller framför allt en nödlösning för den irländska gränsen som han menar innebär att Bryssel fortsatt styr över Storbritannien. Under sitt installationstal förra veckan lovade Johnson att han ska omförhandla det.

Nödlösningen fyller dock viktiga syften. Dels ska den förhindra en hård gräns mellan republiken Irland och brittiska Nordirland, där den framtida gränsen mellan EU och Storbritannien kommer att gå. Dels ska den värna integriteten hos den inre marknaden efter att Storbritannien lämnar såväl denna som tullunionen. Företrädare för EU fortsätter att upprepa mantrat om att avtalet ligger fast. Det är ”den bästa och enda möjliga överenskommelsen”, ska en medarbetare till Jean-Claude Juncker sagt.

Båda parter väntar på att den andra ska göra sitt drag. EU:s brexitförhandlare Michel Barnier har hintat om att man ska invänta responsen från det brittiska parlamentet när det sammanträder efter sitt sommaruppehåll. Johnson hävdar att han inte kommer sätta sig i förhandlingar om EU fortsätter vidhålla att avtalet är oföränderligt.

Men, ”something’s gotta give”, som det engelska uttrycket lyder.

Det är ett komplext nät av politisk taktik och höga insatser på flera olika nivåer som gör brexit så invecklat. Johnson måste hantera situationen gentemot EU, men även inrikes mot dem som inte delar hans syn om att brexit får kosta vad det kosta vill.

Under måndagen gjorde Johnson sitt första officiella besök i Glasgow. Där mötte han Skottlands försteminister Nicola Sturgeon, som inte delar Johnsons brexit-vision.

En hård brexit skulle kosta Skottland 100 000 arbetstillfällen – siffror som kan ge en skjuts i opinionen för dem som förespråkar ett självständigt Skottland. En folkomröstning om detta hölls så sent som 2014. Resultatet blev 55 procent som röstade mot självständighet, medan 45 procent röstade för. En hård brexit skulle sannolikt påverka resultatet i en ny omröstning. Sturgeon har sagt att hon vill se en sådan redan nästa år. Brexit kan mycket väl betyda slutet för en union långt äldre än den europeiska.

Förlusten av ett enat Storbritannien verkar emellertid inte tynga de konservativa alltför mycket. Enligt en undersökning är 63 procent av Torypartiets medlemmar redo att acceptera brexit till priset av ett självständigt Skottland. 59 procent till priset av Nordirland.

Än är osäkerheterna kring brexit många. Spänningen är stor inför det brittiska parlamentets sammanträde i september. Samtal ska ha förekommit mellan före detta Tory-finansministern Philip Hammond och företrädare för Labourpartiet om hur man ska stoppa en hård brexit. Det brittiska parlamentet har fortsatt makt att sätta käppar i hjulet.

Men som en sista utväg borde EU hjälpa britterna. Inte bara för att risken finns att en ekonomisk recession sprider sig till EU, utan för att nationella missöden sällan är en bra grogrund för goda krafter.

EU har aldrig varit en hämndlysten makt, och bör inte heller göra anspråk på att vara det. Den smittorisk som man initialt såg efter Storbritanniens brexitomröstning har inte bara uteblivit, utan gått i precis motsatt riktning. I dag finns det brett stöd för EU-medlemskap runt om i unionen. I Sveriges riksdag har vi i dag inte ett enda parti som driver frågan om ett svenskt utträde.

Även om Storbritannien inte kommer vara en del av EU är det en del av Europa, en kontinent som byggt sitt välstånd på länders fredliga relationer. Det borde man fortsatt värna.


Brittiska arbetskraftskrisen kan hålla i sig i två år

Krisen på den brittiska arbetsmarknaden, som plågas av brist på arbetskraft, kan hålla i sig i upp till två år.

Den varningen kommer från det brittiska industriförbundet, CBI, som uppmanar landets ministrar att agera så att utländska arbetare som lastbilschaufförer, svetsare, slaktare och murare får visum, skriver The Guardian.

Enligt CBI undergrävs den återhämtning i den brittiska ekonomin som kommit efter vinterns nedstängning av brist på kompetens i nyckelpositioner, med ökande risker för att problemet kommer att fortsätta under en tid.

”Att stå fast och vänta på att brister ska lösa sig av själv är inte sättet att driva en ekonomi”, sade CBI:s generaldirektör, Tony Danker, vars grupp representerar 190.000 företag med fler än 7 miljoner anställda. 

”Vi måste samtidigt ta itu med kortsiktiga ekonomiska behov och långsiktiga ekonomiska reformer”, fortsatte han.

En brist på slaktare på slakthus har exempelvis lett till en kris hos grisbönder och deras intresseorganisation varnar för att bönder kan tvingas att slakta och bränna nära 100.000 djur om inte ministrar går med på en tillfällig lättnad av visumregler, så att ytterligare arbetskraft kan rekryteras för att processa köttet.

Enligt the Road Haulage Association behöver Storbritannien omkring 100.000 fler lastbilschaufförer. De uppskattar att det kommer att ta minst 18 månader att utbilda tillräckligt med människor för att fylla detta gap.

Enligt industriförbundet CBI måste företag dra ned på kapaciteten eftersom de inte klarar att möta efterfrågan, bland annat begränsar hotell antalet bokningsbara rum eftersom de inte har tillräckligt med personal.

Samtidigt måste restauranger välja mellan att ha lunch- eller middagsöppet eftersom de inte klarar av båda på grund av personalbrist.

CBI uppgav att en tredjedel av alla företag som svarade i deras julienkät uppgav att de var oroliga för att brist på personal kommer att begränsa den ekonomiska tillväxten under hösten, den högsta andelen sedan mitten på 1970-talet. 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?