1515

EU behöver ingen dopad halvledarproduktion

Den globala halvledarbristen var ett återkommande tema i storbolagens rapporter för årets första kvartal, främst inom fordonsindustrin. 

AB Volvo och Scania tillhör dem som tydligast flaggade för störningar i försörjningskedjorna.

Foto:Henrik Montgomery/TT, Henrik Montgomery
Foto:Luis Vieira
PROTEKTIONISM. EU-kommissionen, under Ursula von der Leyen, har lanserat en europeisk halvledarallians med målet att dubbla EU:s produktion till 2030. Sverige är inte med, och näringsminister Ibrahim Baylan ser med rätta risker med den typen av subventionerade satsningar.
PROTEKTIONISM. EU-kommissionen, under Ursula von der Leyen, har lanserat en europeisk halvledarallians med målet att dubbla EU:s produktion till 2030. Sverige är inte med, och näringsminister Ibrahim Baylan ser med rätta risker med den typen av subventionerade satsningar.

I andra länder har effekterna varit större, med stillastående fabriker exempelvis i USA. 

Enligt en färsk analys från Alix Partners kommer de globala biltillverkarna tillsammans att gå miste om försäljning till en kostnad av hela 920 miljarder kronor under 2021 som en följd av halvledarbristen.

I takt med att digitaliseringen och automatiseringen tagit fart har efterfrågan på halvledare ökat även inom andra sektorer, som vitvaror, elektronik och solceller, och väntas fortsätta att öka rejält framöver.

Det är inte för intet som de dyrbara komponenterna ibland kallas ”vår tids olja”.

Varningssignalerna tycks nu ha nått politikernas radar. 

En rad länder har tagit fram initiativ för att öka den inhemska produktionen, bland annat Sydkorea och USA som satsar enorma belopp för att ta globala marknadsandelar.  

Kina bedriver sedan ett antal år en satsning för att bli självförsörjande på området. Möjligheten att lägga beslag på Taiwans världsledande halvledarbolag TSMC sägs dessutom ha ökat Pekings aptit för att lägga beslag på hela Taiwan.

Även i Europa, som står för cirka 10 procent av global produktion, har makthavarna vaknat. 

Under våren lade EU-kommissionen fram förslag på en europeisk allians, en subventionerad satsning där medlemsstater, företag och forskning samlas med målet att dubbla halvledarproduktionen till 2030. 

Hittills har 22 länder anslutit sig, dock inte Sverige.

Spontant är det svårt att förstå regeringen val, mot bakgrund av de problem som bolagen nu vittnar om och framtidens behov.

Samtidigt kommer varken EU:s eller andra färska satsningar att påverka dagens akuta brist. De skulle ha gjorts för fem år sedan.

Att tillverka halvledare är en komplicerad och kapitalintensiv process som kräver stor precision och en rad komplexa komponenter. 

Det finns dessutom en logisk förklaring till varför Taiwan och inte Sverige är ledande inom halvledarproduktion, varför europeiska bolag som tyska Infineon och nederländska ASML inte har samma status som amerikanska Intel. 

Svaret är marknadskrafter. 

Eller som Teknikföretagens chefsekonom Mats Kinnwall säger till TT: ”Vi har blivit utkonkurrerade av bättre och billigare produkter från andra länder”. 

Ibrahim Baylan (S) försvarar det svenska utanförskapet med omsorgen om frihandeln. Näringsministern säger till TT att idén om att varje land eller block ska tillverka sina egna saker är ”livsfarlig för ett land som Sverige” och syftar på vårt exportberoende. 

Det är en lovvärd inställning som han bör fortsätta att driva inom EU. 

Problemet är att halvledaralliansen inte kommer som en blixt från klar himmel. Initiativet är snarare ett i raden av EU-förslag som andas protektionism och har en tydlig udd mot Kina. 

Den nya EU-kommissionen har uppenbart bestämt sig för att inte hamna i Pekings knä, vilket genomsyrar hela den nypublicerade industristrategin och hejas på av Frankrike och Tyskland. 

Med tanke på den destruktiva utvecklingen i Kina och protektionistiska tendenser även på andra håll är det förståeligt. 

Detsamma gäller Berlins och Paris entusiasm, då tyska och franska storbolag sannolikt gynnas om subventionerna blir verklighet.   

Men oavsett hur stora pengar EU-kommissionen vill kanalisera kommer europeisk halvledarindustri knappast att klara sig utan importerade insatsvaror, utan kinesiskt förädlade jordartsmetaller. 

Och handelshinder föder som bekant nya handelshinder. 

Det vore bättre om EU värnar den fria konkurrensen och istället använder pengarna till investeringar i infrastruktur, grön energi, utbildning, forskning och annat som kan skapa ett bättre företagsklimat i Europa. 

Den typen av satsningar skulle dels gynna europeiska framtidsbolag som kan bli världsledande på sina områden, dels attrahera icke-europeiska företag, exempelvis inom halvledarsektorn.

Men vägrar EU-kommissionen att lyssna gör regeringen klokt i att släppa på principfastheten. I så fall bör även Sverige bli en del av den europeiska halvledaralliansen. 

Annars riskerar våra företag att få ta smällen. 

 


Innehåll från Autolease DNBAnnons

Så skapade it-företaget Advania en grön vagnpark: ”Vi ser enbart fördelar”

Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.
Patric Lindman, på Autolease och Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Minskat klimatavtryck och lägre totalkostnad.

För it-företaget Advania har omställningen till en grönare vagnpark, det vill säga fler tjänstebilar med lågt koldioxidutsläpp, bara inneburit fördelar.

– Den här processen driver sig nästan själv. Merparten av våra förare är intresserade av att gå över till en eldriven bil, och de som redan har tagit steget kan inte tänka sig något annat, säger Magnus Wemby, HR-direktör på Advania.

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

It-företaget Advania erbjuder it-tjänster till företag, offentlig verksamhet och myndigheter i Sverige, Island, Norge, Danmark och Finland. I Sverige har Advania 700 medarbetare på 14 platser. 

För Advania står hållbarhetsarbetet högt på agendan – såväl ur ett kundperspektiv som sett till den egna verksamheten. Företaget har satsat på att ha både kunskap och verktygen för att kunna ta en roll som strategisk partner för sina kunder och erbjuda kostnadseffektiva, verksamhetsnära och hållbara lösningar över tid. 

– Gällande den egna verksamheten äger vi exempelvis inte de fastigheter vi har kontor i, vilket delvis begränsar vår möjlighet att påverka miljöavtrycket. Däremot är vårt resande ett område där vi har en större möjlighet till påverkan. Vår verksamhet är beroende av att kunna utföra vissa tjänsteleveranser på plats hos våra kunder vilket kräver resor. Och just resor har en stor inverkan på vårt klimatavtryck, berättar Magnus Wemby. 

En successiv omställning

2009 inledde Advania sitt samarbete med Autolease – ett av marknadens ledande billeasingbolag.

– Advania sökte en stabil aktör som är specialist på tjänstebilar och som samtidigt har en bra förståelse för våra behov och därför kan skapa en bättre helhetslösning, både ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv, berättar Magnus Wemby.

Och det fick Advania genom samarbetet med Autolease. 

Successivt har it-företaget förändrat och förnyat sin vagnpark – från fossildrivna fordon till eldrivna bilar med lägre koldioxidutsläpp, max 60 gram koldioxid per kilometer.

I dag består Advanias vagnpark till 60 procent av laddbara bilar. En tredjedel av dessa är nollutsläppsbilar som drivs enbart av el. 

– Vi har inte forcerat vår omställningsstrategi utan undan för undan fasat ut bensin- och dieselbilar till förmån för mer miljövänliga alternativ, säger Magnus Wemby.

Hur har mottagandet varit bland förarna?

– Enbart positivt. Den här omställningen sker ganska naturligt och intresset för mer miljövänliga alternativ är stort bland våra medarbetare. I nuläget är 88 procent av våra nybeställningar en bil som helt eller delvis drivs av el. Och de förare som redan har tagit steget är mycket nöjda och vill gärna fortsätta köra en bil som helt eller delvis drivs av el.

Lägre totalkostnad per månad

För att ytterligare skynda på utvecklingen erbjuder Advania sina tjänstebilsförare så kallade konceptbilar – mer avancerade elbilar som har en högre inköpskostnad.

Det låter kanske som en dyr affär för företaget, men är det inte.

– Totalkostnaden per månad jämfört med en motsvarande fossildriven bil, allt inkluderat, blir inte högre för föraren. Och även om kostnaden för företaget blir marginellt högre, vinner vi på att våra totala koldioxidutsläpp minskar, berättar Magnus Wemby.

Gemensamma stormöten

Varje kvartal har Advania och Autolease gemensamma avstämningsmöten. Då går man igenom hur aktuell vagnpark ser ut, vad som går att effektivisera och hur behoven ser ut framåt.

– Vi inleder alltid en kunddialog med en grundlig behovsanalys och nulägesgenomgång. Denna process är en självklar bas för hela relationen mellan kund och leverantör. Vi blir tillsammans partners på en ”grön resa”, där vi ständigt föreslår förbättringar och sätter gemensamma mål, berättar Patric Lindman, kundansvarig Advania hos Autolease.

Och hur fungerar samarbetet med Advania?

– Vi har ett väldigt bra samarbete. Vi hörs kontinuerligt. De kommer med frågor och förslag som gör att vi tillsammans utvecklar och förbättrar vårt erbjudande.

Överblick i realtid

Advania har även tillgång till ett webbaserat administrationsverktyg där de i realtid får en blick över sin vagnpark – vem som kör vad, när avtalen löper ut, statistik över kostnader, koldioxidutsläpp med mera. 

Finns det inga nackdelar eller hinder för att ställa om till en grönare vagnpark?

– Inte hinder kanske, men utmaningar. Det är viktigt att samhällets totala elförsörjning säkras samt att infrastrukturen för laddning och räckvidden för bilar som drivs helt eller delvis av el fortsätter att utvecklas. I dag fungerar det bra att köra eldrivet i större städer men för medarbetare ute i landet som kör längre sträckor kan det vara en utmaning, säger Magnus Wemby.

Hur löser ni laddfrågan i stort?

– Vi strävar efter att göra det enkelt för våra förare att ladda sin bil. Främst arbetar vi aktivt för att skapa så många laddpunkter som möjligt i anslutning till våra kontor.  Parallellt utrustas våra förare med laddbrickor för att det också ska vara enkelt att ladda längs vägarna, säger Magnus Wemby. 

– Dessutom har vi samarbete med olika aktörer för laddstolpar för att alla förare enklare ska kunna skaffa och installera laddbox i hemmet, samt för smidigare laddning längs vägarna, inflikar Patric Lindman.

Här kan du enkelt räkna ut och jämföra kostnaden för leasingbilar

Greenlease – vi gör det enkelt att välja miljövänligt 

 

 

Mer från Autolease DNB

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Autolease DNB och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?