Annons

Ett nordiskt nederlag

LEDARE. Sverige är isolerat. På fredagseftermiddagen meddelade den norska regeringen sitt beslut, som har liknande innebörd som det Danmark och Finland har fattat. Länderna fortsätter att stoppa resor till Sverige, och i praktiken också i andra riktningen. Norge öppnar endast för Gotland, som har tillräckligt låg smittnivå.

JAG VILL LEVA JAG VILL DÖ I NORDEN. Coronastaketet i Haparanda–Torneå har ställts upp några meter öster om gränslinjen på Victoriatorget, där soluret från 2018 förkunnar: ”Tiden är här och nu. Vår och er tid.”
JAG VILL LEVA JAG VILL DÖ I NORDEN. Coronastaketet i Haparanda–Torneå har ställts upp några meter öster om gränslinjen på Victoriatorget, där soluret från 2018 förkunnar: ”Tiden är här och nu. Vår och er tid.”Foto:Pär Bäckström

Besluten är en mycket dyster utveckling för Norden, ett av världens mest framgångsrika mellanfolkliga samarbeten. Fem länder, som förenas av språk, politik och historia, bestämde sig efter kriget för att knyta de nära banden ännu fastare.

Det som gör det nordiska samarbetet unikt är att det handlar om människor.

Lagstiftningen är förvånande olikartad mellan vissa nordiska länder. Harmoniseringen av varuhandeln kom först med det europeiska samarbetet, inte det nordiska. Socialförsäkringarna divergerar. Vissa länder är med i Nato, andra inte. Några är med i EU, andra inte. Endast ett land införde euron.

Men när det gällde människorna lyckades Norden. Alla skulle kunna röra sig fritt. 1952 uppstod den nordiska passunionen. Reste man till ett annat nordiskt land behövde man inte ha med sig passet – detta i en tid då gränskontroller på kontinenten kunde vara en tidsödande procedur.

I kulturlivet var det nordiska projektet centralt. I skolan likaså. I svenskämnet skulle man även lära sig förstå danska och norska. Ibsen och HC Andersen var våra egna författare. Åtskilliga var artistsamarbetena i underhållningsvärlden. Antalet finländare i svensk offentlighet är oräkneligt. I dag är Fredrik Skavlan pratshowkung i Sverige.

Gränshandeln Sverige–Norge har alltid varit omfattande. Norra Bohusläns näringsliv är beroende av norrmän, många gränsorter längre norrut likaså.

Haparanda är en stad helt sammanvuxen med Torneå (här finns en av endast tre sträckor där svensk-finska riksgränsen går på land). Kronprinsessan Victoria invigde 2011 det nya torget mitt på gränsen, intill alla de butiker som har gjort staden till ett kommersiellt centrum i regionen.

Öresundsregionen är det mest storskaliga nordiska projektet, där bron har gjort Malmös och Köpenhamns arbets- och bostadsmarknad till en enda och där Kastrup har blivit en svensk inrikesflygplats.

Ändå är det inte gränstrakterna som är det viktigaste i det nordiska samarbetet, utan nationernas förbrödning. Hundratusentals av Nordens invånare har rötterna i ett annat nordiskt land. Högskolor och universitet agerar i praktiken på en gemensam nordisk studiemarknad. I snart 70 år har den den nordiska arbetsmarknaden varit helt öppen, utan krav på arbetstillstånd.

Sedan många år har Stockholm använt sig av beteckningen ”Capital of Scandinavia”. Det har naturligtvis provocerat i andra nordiska huvudstäder. Men faktum är att Sverige är centrum i Norden. Det ligger mitt i, och är det största landet. Hur kunde det bli så att resten av Norden utestänger Sverige?

De norska, finska och danska regeringarna hänvisar till den stora smittspridningen i Sverige. Under ytan finns diskussionen om strategival där makthavare har behov av att rättfärdiga de åtgärder som har vidtagits i de respektive länderna.

Skillnaden i smittspridningen har knappast att göra med metoden för nedstängning, att Sverige valde rekommendationer och andra länder slog in på en polisiär inriktning. Det ligger närmare till hands att Sverige på grund av omfattande internationella kontakter redan hade haft en större spridning den där veckan i mars då alla länder införde sina åtgärder.

Genom att inte tala klarspråk om detta bidrar regeringarna till att frammana bilden av att det är politikens fel att Sverige haft en större smittspridning. Då blir det också logiskt att resa murar just vid nationsgränsen. Men skillnaderna är stora mellan Stockholm och Skåne, mellan Köpenhamn och Mittjylland.

Norden är en så pass integrerad region att pandemin borde ha mötts gemensamt. Det gick dock fort i början och de politiska vägvalen gjordes hastigt i huvudstäderna. Det var tre månader sedan. Det är anmärkningsvärt att de fyra nordiska länder som gränsar till varandra inte sedan dess har lyckats finna varandra på ett politiskt plan – i vart fall har Sverige inte varit med. De fortsatta smittskyddsåtgärderna, inklusive öppningen av länderna, borde ha skett med gemensamma principer, då hade det varit lättare att hålla gränsövergångarna öppna. Och att vidta åtgärder som inriktar sig på beteende och rörelsemönster och inte på nationsgränser.

Att Sverige som det normalt ledande och enande landet i Norden inte har lyckats få till stånd ett sådant samtalsklimat är inget annat än ett misslyckande.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?