1515
Annons

Ett misslyckande ska kallas ett misslyckande

LEDARE. Minusräntan innebar stora risker, och argumenten för torsdagens höjning haltar. Det ökar osäkerheten om hur ledamöterna resonerar.

”Vi ser framför oss en värld där vi har nollränta till dess att inflationen är nära 2 procent”. Så sade Stefan Ingves 2014 när han sänkte reporäntan till noll. Det var det första steget in i okänt territorium och där borde han ha stannat. Sedan ändrade han sig. I februari 2015 sänkte Riksbanken reporäntan till minus 0,1 procent, och fortsatte därefter ned. Sedan dess har vi befunnit oss i minusläge, tills i torsdags. 

Detta trots att konsumentprisindex (KPIF) har trendat uppåt sedan 2014, dock med ett rejält bakslag i slutet av 2016 och början av 2017. Men den steg sedan åter. Inflation är alltid en rörelse. 2017 hade varit ett bra år att inleda vägen mot noll-ränta, vilket fortfarande är extremt expansivt. Istället höjs reporäntan nu, när både inflationen och Riksbankens inflationsprognos är lägre än 2017. Dessutom faller tillväxten. Det är oförklarligt.

För Sverige har de fem åren med minusränta stimulerat priserna på aktier och fastigheter. Belåningen har ökat både bland företag och privatpersoner. Det har ökat klyftorna och riskerna. Riksbanken har eldat på en tillväxtbrasa som redan brann bra tack vare den internationella konjunkturen. Pensionsbolagen har haft svårt att leva upp till sina löften om avkastning eftersom en stor del av deras tillgångar måste vara placerade i räntebärande papper även när de inte avkastar något alls. Prisbildningen på obligationsmarknaderna har förstörts eftersom Riksbanken är den helt dominerande köparen.

Minusräntan har skapat stora obalanser. Men ännu så länge har inga sektorer kraschat. Det beror på att dagens konjunktur är mer internationell än någonsin förut. Å ena sidan är många stora marknader finansiellt sammanlänkade. Å andra sidan finns regionala skillnader som gör att det inte blir tvärstopp överallt samtidigt. 

Framför allt drivs börserna numera av att det ökade globala välståndet har byggt en växande kapitalmassa som måste placeras någonstans. Det håller efterfrågan uppe och minskar risken att nedgångar blir så djupa och långa som tidigare. Stockholmsbörsen verkade ganska oberörd av torsdagens höjning.

Höjningen var väntad. Men argumenten haltar. Det ökar osäkerheten om hur ledamöterna resonerar. Stefan Ingves var lättad när han gav räntebeskedet, ändå signalerade han en villighet att sänka till minus igen. Det vore ett misstag.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?