1515
Annons

Ett finsksvenskt flygvapen?

Ibland förväxlas den drygt 200-åriga svenska freden med den lika långa neutraliteten. Det är en grundfalsk historieskrivning. Nästan alla europeiska stater förklarade sig neutrala vid andra världskrigets utbrott. Tyskland och Sovjetunionen respekterade ingen.

GEMENSAM. Långräckviddiga vapensystem gör Norden till ett och samma operationsområde. Inget nordiskt land för en säkerhetspolitik som syftar till neutralitet.
GEMENSAM. Långräckviddiga vapensystem gör Norden till ett och samma operationsområde. Inget nordiskt land för en säkerhetspolitik som syftar till neutralitet.

Det viktiga som hände 1809 var att Sverige förlorade Finland och därmed drog sig bort från rysk gräns. Sedan dess har vi lyckats undvika krig med Ryssland. När det neutrala Finland angreps av Sovjet 1939 förklarade det neutrala Sverige att man inte kunde bistå. Det minns man i Finland. Och det minns man i Sverige. Men man har olika minnesbilder, den ena av ensamhet i krig, den andra av ensamhet i fred.

I dag är det militärstrategiska och säkerhetspolitiska läget annorlunda. Långräckviddiga vapensystem gör Norden till ett och samma operationsområde. Inget nordiskt land för en säkerhetspolitik som syftar till neutralitet. Alla är inblandade i allianser via Nato eller EU. Ett angrepp på ett nordiskt land är i praktiken och principiellt ett angrepp på alla.

Finland ska i år fatta ett stort beslut om nytt stridsflygplan som ska ersätta det nuvarande, amerikanska Hornet. Valet står mellan fortsatt amerikanskt, franska Rafael, Eurofighter och svenska Gripen.

Finland hade länge ett svenskt stridsflyg, Draken. Vid den förra upphandlingen 1992 valde Finland bort det då nyutvecklade och oprövade svenska alternativet och satsade i likhet med Danmark och Norge på amerikanskt. På 1990-talet ville alla investera i den amerikanska världsordningen. Sverige hade nog gjort likadant om man inte hade haft ett eget stridsflygplan.

Om Finland denna gång skulle återgå till svenskt och välja Gripen innebär det förstås ett stort industriprojekt. Men i den tid vi nu lever i kommer också det svensk-finska försvarssamarbetet att fördjupas. Det är rationellt med ett sammanhängande svensk-finskt flygvapensystem. Sverige och Finland kan dela flygbaser, pilotutbildning, incidentberedskap och inte minst sensorsystem för övervakning.

De båda länderna får vad militärerna kallar operativt djup. Östersjömiljön är liten, inte olik Persiska viken. Om Sverige och Finland delar flygvapensystem fördubblas djupet.

Om man därtill lägger andra vapensystem, som ubåt, vilket Peter Hultqvist gjorde på ett presseminarium för finska journalister i mitten av februari, utvecklas perspektiven ytterligare. Sverige har i dag Östersjöns starkaste ubåtsvapen och bygger nu nästa generations ubåt. Gemensamma system för havsdjupet och för lufthavet stärker de båda länderna avsevärt.

Det är lätt hänt att de nordiska länderna var för sig betraktar sig som små och svaga. Den bilden är skev. Nordens samlade BNP är större än hela Rysslands. Ekonomierna är tekniskt sofistikerade och befolkningarna välutbildade. Även efter en lång fredsperiod med mycket låga försvarsutgifter förfogar Finland, Sverige, Norge och Danmark sammantaget över drygt 200 stridsflyg av toppkvalitet. Med den nya jaktroboten Meteor kan Gripen stoppa de nyaste ryska stridsplanen.

Om säkerhetssituationen fortsätter att förvärras runt Ryssland är den nordiska gemensamma potentialen betydande.

Stora vapenaffärer avgörs sällan av bara rationella argument, inte ens i Helsingfors. Politik spelar alltid roll. Om man köper från USA investerar man i en relation med världens största militärmakt. Så vad investerar man politiskt i om man köper från Sverige?

Den finska tvekan inför Sverige består i att svenskarnas barndomsminne fortfarande är en ensamhet i fred och att de aldrig riktigt har växt upp. Den svenska inrikespolitiken och den nuvarande regeringens bruk av den säkerhetspolitiska debatten visar bristande mognad. Att kategoriskt avvisa ett Natomedlemskap håller illusionen om neutralitet vid liv. Att brännmärka riksdagsmajoritetens initiativ till en Nato-option (som ju Finland redan har) uppfattas som lättsinnigt.

Risken är därför stor att Finland fortsätter med ett amerikanskt plan. Men oavsett om det händer eller inte bör Sverige ta fasta på den anda som just nu präglar offerten av Gripen. Tänkandet kring ett i praktiken gemensamt flygvapen och marinstridskrafter är helt riktigt. Den svenska regeringen är mycket långtgående i sitt engagemang för ett grannland och den svenska flygvapenledningen utlovar i praktiken försvarsgarantier. Det är steg i rätt riktning och ger en chans att tänka igenom sin position och sina relationer.

De nordiska länderna raknas som världens mest stabila demokratier. Vi har betydande gemensamma ekonomiska, sociala och säkerhetspolitiska intressen. Vi är beroende av varandras frihet, varandras farleder och av varandras tillit. Att Estland, Lettland, Litauen och Polen tillhör både Nato och EU ökar vår säkerhet.

De europeiska demokratierna har en klubb för att institutionalisera tilliten och för att ta bort alla tveksamheter. Den heter Nato och är grunden också för nordisk solidaritet och för framtida försvarssamarbeten. Sverige och Finland kan ensamma inte ta ansvar för varandra. Men inom Nato talar all logik för ett fördjupat svenskfinskt samarbete om flygplatser, hamnar, övervakning, incidentberedskap, övningar och nya försvarssystem. Ensamhet i krig och fred är inte längre en möjlighet.

Innehåll från AlronAnnons

Saneringsbranschen måste gå till att ha en cirkulär affärsmodell

Kristoffer Ceder, platschef på Alron, och Linus Berg, hållbarhetschef på Ocab, vill visa att med samarbete skapas en bättre cirkulär hantering.
Kristoffer Ceder, platschef på Alron, och Linus Berg, hållbarhetschef på Ocab, vill visa att med samarbete skapas en bättre cirkulär hantering.

Att luktsanera exempelvis möbler och textilier efter en brand för att kunna återbruka dem är något som gynnar miljön, bland annat genom minskad avfallshantering och resursslöseri. Genom nya miljövänliga produkter och kunskapsutbildningar vill nu Alron, ihop med sina samarbetspartners, dra sitt strå till stacken för att visa att företag i saneringsbranschen gärna går i bräschen för en minskad klimatpåverkan.

– Att luktsanera efter en brand var något som var betydligt vanligare förr om åren. Tyvärr har det blivit allt vanligare att försäkringsbolagen erbjuder sina kunder kontantersättning så att kunden kan köpa en ny produkt/vara istället för att sanera den. Jag tycker att försäkringsbolagen har tappat miljöaspekten här då sanering verkligen kan bidra till ett minskat klimatavtryck, säger Kristoffer Ceder, platschef på Alron.

Alron, som är Skandinaviens ledande leverantör av mikrobiologiska produkter, system och tjänster till saneringsbranschen, bildades av 1977 och var ett av de första avknoppningsföretagen från Lunds universitet och KTH. 

– Vi har drivits av en miljömedvetenhet redan från början och sedan 2015 har vi utvecklat en helt ny produktportfölj av väteperoxidbaserade produkter i linje med gällande direktiv som har uppnått bättre effektivitet och miljöprofil. Våra produkter lämnar inga farliga restprodukter, berättar Kristoffer Ceder.

Sanering minskar klimatavtrycket

En viktig del i Alrons goda utveckling genom åren har varit det nära samarbete man har med sina leverantörer och kunder. En av Alrons äldsta samarbetspartners är Ocab, ett rikstäckande sanering- och avfuktningsföretag som finns på 60 platser i Sverige, som också sätter miljöaspekterna högt på agendan. 

– Vi i branschen måste visa försäkringsbolag och deras kunder nyttan av sanering, att våra tjänster och produkter möjliggör miljö och kostnadsbesparingar. Det är exakt det som behöver ske för att motverka dagens slit och slängsamhället. Exempelvis kan en sanering av en soffa istället för att kassera och köpa nytt ge en miljöbesparing* på 91 procent, och för ett par jeans hela 99 procent. Till det kommer också en ekonomisk snitt besparing på 92 procent för de två varorna. Tillsammans med Alron vill vi verkligen få upp det här på agendan och utbilda marknaden. För tillsammans kan vi göra så mycket mer och skapa en bättre cirkulär hantering, menar Linus Berg, hållbarhetschef på Ocab. 

Under de drygt 40 år som Alron har funnits har företaget byggt upp en unik kompetens inom saneringsbranschen. 

– Vi var först med att jobba med väteperoxidbaserade produkter men har under åren fått många som kopierat oss. Men de företagen besitter inte samma kunskap kring forskning och utveckling som vi har byggt upp genom åren. Den skulle jag vilja säga är unik. Det är också något som vi vill dela med oss av och det gör vi bland annat genom vår Alron Academy. Där tar vi fram, i nära samarbete med våra kunder, utbildningar för att möta deras behov. Exempelvis så har vi ihop med Ocab skapat en ny digital utbildning så att de kontinuerligt kan utbilda sin personal i förståelsen av de produkter de ska använda, avslutar Kristoffer Ceder.

Om Alron
Alron grundades 1977 och var är ett av de första avknoppningsföretagen från Lunds universitet och KTH. Alrons affärsidé bygger på omvandlingen av forskningsresultat inom områdena mikrobiologi, organisk kemi och ytkemi till praktiskt användbara produkter och metoder med minsta möjliga miljöpåverkan vid produktion, användning och avyttring. Alron tillverkar idag produkter för desinficering, avfallsnedbrytning och luktkontroll. 

Läs mer om Alron här!  

*Besparingarna är beräknade på soffa med pris på 10 081 kronor och ett par jeans med pris 1001 kronor. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Alron och ej en artikel av Dagens industri

Att vårda demokratin

På måndagen samlas den nya riksdagen efter valet. En talman ska väljas, utskottsplatser fördelas, utskottsordföranden ska utses och en rad ledamöter till internationella organ ska tillsättas.

MAKT. Även vi som står utanför den politiska processen och skildrar den har ett ansvar för demokratiska normer.
MAKT. Även vi som står utanför den politiska processen och skildrar den har ett ansvar för demokratiska normer.Foto:Fredrik Sandberg /TT

Av förhandsbeskeden att döma kommer Sverigedemokraternas ledamöter för första gången behandlas som likar. Fram tills nu har SD fått vara med ibland och ibland inte.

Även i regeringsbildningen är SD för första gången ett parti bland andra. Valen 2014 och 2018 gav en högerlutad riksdag men en vänsterregering eftersom de övriga högerpartierna inte ville och sedan inte kunde enas om att ta makten med hjälp av SD.

2022 års val gav också en högerlutad riksdag och vi får nu rimligen en högerorienterad regering. Det är en framgång för den parlamentariska demokratin men också ett stort ansvar för L, M, KD och SD.

Den oro som genom åren har funnits för vad SD:s inflytande innebär finns kvar och allt kan inte avfärdas som vänsterns maktpropaganda. SD har ett främlingsfientligt förflutet och väcker misstänksamhet. Även om nuvarande partiledning har visat allvar med en ny inriktning är det ovanligt många företrädare för just SD som låter som rasister. Ingen kan säga att SD i dag är samma parti som 1986 eller 1996 men partiets historia är djupt problematisk och SD har därför ett särskilt ansvar för att ingjuta säkerhet hos hela befolkningen.

Om partiet kommer att vara en del av regeringsunderlaget i riksdagen innebär det ett nytt ansvar och helt andra krav på uppträdande. De radikala nätpublikationer som drivs av partiet måste läggas om eller läggas ned.

Ledamöter för partiet har också ett ansvar för att hålla sig till etablerade demokratiska traditioner, till exempel respekt för mediernas roll. Om man vill vara med och ta ansvar måste man tåla att ansvar utkrävs. Om man vill ha makt måste man tåla och medverka till att makt kan granskas och svara på frågor - också mindre begåvade.

Men vi som står utanför hela processen och skildrar den har också ett ansvar för demokratiska normer. Medierna är aldrig en perfekt spegel av verkligheten men de bör ha som ambition att inte sprida felaktiga föreställningar, särskilt sådana som på djupet kan oroa delar av befolkningen och omvärlden, och i alla fall förhålla sig till observerbara fakta och söka kunskap.

Det finns till exempel inte något som tyder på att den nuvarande regeringsbildningen orsakar ett uppflammande våld mot minoriteter i Sverige, vilket bland andra DN:s politiska redaktör Amanda Sokolnicki starkt varnar för då ”rasister fått uppbackning av valresultatet” (DN 17/9). Hon har en viktig post, hennes ord väger tungt och om hennes utsaga är sann vore det förfärligt. Men än så länge är det mer hennes varningar som oroar än verkligheten. Hon bidrar till att skapa en bild av att nazister tagit makten i Sverige och att minoriteter som svenska judar ”packar väskorna”. Men stämmer det? Vilka belägg finns det för en så allvarlig beskrivning av vad som händer? Är inte de politiska preferenserna bland svenska judar mycket mer blandade, något Naomi Abramowicz vittnade om i Expressen 22/9?

En annan eftervalsdebatt som har fått stort utrymme är hotet mot public service efter att riksdagsledamot Björn Söder (SD) twittrat om behovet av en stor reform efter att ha tittat på Aktuellt. DN:s chefredaktör Peter Wolodarski (18/9) och DN:s kulturchef Björn Wiman (13/9) tar tweeten till intäkt för att den politiska utvecklingen i Sverige utgör ett akut hot mot den fria journalistiken. De är tunga publicister med stort förtroende och det skulle vara förfärligt om deras utsaga vore sann.

Men det viktiga som har hänt i frågan är att alla partier, inklusive SD, till slut kunde enas i den stora public service-utredningen från 2018 ”En oberoende public service för alla”. Det är en stor sak och en stabil grund som public service-cheferna välkomnade. Public service finns inte nämnt i SD:s valplattform eller valmanifest. Om den tillträdande regeringen avser att ta initiativ i någon mediepolitisk fråga är det lika legitimt som när den avgående gjorde det. Men det finns inga observerbara relevanta fakta som talar för ett politiskt hot mot oberoende journalistik eller mot public service. Och om det hotet skulle uppstå har vi som tur är ekonomiskt starka och oberoende medier som kan värna sin roll. 

Man ska absolut vara observant på tendenser i SD, men lika lite som man dömer Socialdemokraterna efter Annika Strandhälls twitterinlägg kan man döma Sverigedemokraterna efter Björn Söders. Twitter ger över huvudtaget en dålig och mycket ofullständig bild av riksdagspartiernas intentioner. Att avgående justitieminister Morgan Johansson hade för vana att på Twitter angripa enskilda journalister var djupt olämpligt men ger inte en rättvisande bild av Socialdemokraternas mediepolitik. Att Trumps hatkampanjer ökade våldet i USA är en process som inte är jämförbar med statsministerkandidaten Kristerssons regeringsförhandlingar. Svensk demokrati står stark.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera