Ett finsksvenskt flygvapen?

Ibland förväxlas den drygt 200-åriga svenska freden med den lika långa neutraliteten. Det är en grundfalsk historieskrivning. Nästan alla europeiska stater förklarade sig neutrala vid andra världskrigets utbrott. Tyskland och Sovjetunionen respekterade ingen.

GEMENSAM. Långräckviddiga vapensystem gör Norden till ett och samma operationsområde. Inget nordiskt land för en säkerhetspolitik som syftar till neutralitet.
GEMENSAM. Långräckviddiga vapensystem gör Norden till ett och samma operationsområde. Inget nordiskt land för en säkerhetspolitik som syftar till neutralitet.

Det viktiga som hände 1809 var att Sverige förlorade Finland och därmed drog sig bort från rysk gräns. Sedan dess har vi lyckats undvika krig med Ryssland. När det neutrala Finland angreps av Sovjet 1939 förklarade det neutrala Sverige att man inte kunde bistå. Det minns man i Finland. Och det minns man i Sverige. Men man har olika minnesbilder, den ena av ensamhet i krig, den andra av ensamhet i fred.

I dag är det militärstrategiska och säkerhetspolitiska läget annorlunda. Långräckviddiga vapensystem gör Norden till ett och samma operationsområde. Inget nordiskt land för en säkerhetspolitik som syftar till neutralitet. Alla är inblandade i allianser via Nato eller EU. Ett angrepp på ett nordiskt land är i praktiken och principiellt ett angrepp på alla.

Finland ska i år fatta ett stort beslut om nytt stridsflygplan som ska ersätta det nuvarande, amerikanska Hornet. Valet står mellan fortsatt amerikanskt, franska Rafael, Eurofighter och svenska Gripen.

Finland hade länge ett svenskt stridsflyg, Draken. Vid den förra upphandlingen 1992 valde Finland bort det då nyutvecklade och oprövade svenska alternativet och satsade i likhet med Danmark och Norge på amerikanskt. På 1990-talet ville alla investera i den amerikanska världsordningen. Sverige hade nog gjort likadant om man inte hade haft ett eget stridsflygplan.

Om Finland denna gång skulle återgå till svenskt och välja Gripen innebär det förstås ett stort industriprojekt. Men i den tid vi nu lever i kommer också det svensk-finska försvarssamarbetet att fördjupas. Det är rationellt med ett sammanhängande svensk-finskt flygvapensystem. Sverige och Finland kan dela flygbaser, pilotutbildning, incidentberedskap och inte minst sensorsystem för övervakning.

De båda länderna får vad militärerna kallar operativt djup. Östersjömiljön är liten, inte olik Persiska viken. Om Sverige och Finland delar flygvapensystem fördubblas djupet.

Om man därtill lägger andra vapensystem, som ubåt, vilket Peter Hultqvist gjorde på ett presseminarium för finska journalister i mitten av februari, utvecklas perspektiven ytterligare. Sverige har i dag Östersjöns starkaste ubåtsvapen och bygger nu nästa generations ubåt. Gemensamma system för havsdjupet och för lufthavet stärker de båda länderna avsevärt.

Det är lätt hänt att de nordiska länderna var för sig betraktar sig som små och svaga. Den bilden är skev. Nordens samlade BNP är större än hela Rysslands. Ekonomierna är tekniskt sofistikerade och befolkningarna välutbildade. Även efter en lång fredsperiod med mycket låga försvarsutgifter förfogar Finland, Sverige, Norge och Danmark sammantaget över drygt 200 stridsflyg av toppkvalitet. Med den nya jaktroboten Meteor kan Gripen stoppa de nyaste ryska stridsplanen.

Om säkerhetssituationen fortsätter att förvärras runt Ryssland är den nordiska gemensamma potentialen betydande.

Stora vapenaffärer avgörs sällan av bara rationella argument, inte ens i Helsingfors. Politik spelar alltid roll. Om man köper från USA investerar man i en relation med världens största militärmakt. Så vad investerar man politiskt i om man köper från Sverige?

Den finska tvekan inför Sverige består i att svenskarnas barndomsminne fortfarande är en ensamhet i fred och att de aldrig riktigt har växt upp. Den svenska inrikespolitiken och den nuvarande regeringens bruk av den säkerhetspolitiska debatten visar bristande mognad. Att kategoriskt avvisa ett Natomedlemskap håller illusionen om neutralitet vid liv. Att brännmärka riksdagsmajoritetens initiativ till en Nato-option (som ju Finland redan har) uppfattas som lättsinnigt.

Risken är därför stor att Finland fortsätter med ett amerikanskt plan. Men oavsett om det händer eller inte bör Sverige ta fasta på den anda som just nu präglar offerten av Gripen. Tänkandet kring ett i praktiken gemensamt flygvapen och marinstridskrafter är helt riktigt. Den svenska regeringen är mycket långtgående i sitt engagemang för ett grannland och den svenska flygvapenledningen utlovar i praktiken försvarsgarantier. Det är steg i rätt riktning och ger en chans att tänka igenom sin position och sina relationer.

De nordiska länderna raknas som världens mest stabila demokratier. Vi har betydande gemensamma ekonomiska, sociala och säkerhetspolitiska intressen. Vi är beroende av varandras frihet, varandras farleder och av varandras tillit. Att Estland, Lettland, Litauen och Polen tillhör både Nato och EU ökar vår säkerhet.

De europeiska demokratierna har en klubb för att institutionalisera tilliten och för att ta bort alla tveksamheter. Den heter Nato och är grunden också för nordisk solidaritet och för framtida försvarssamarbeten. Sverige och Finland kan ensamma inte ta ansvar för varandra. Men inom Nato talar all logik för ett fördjupat svenskfinskt samarbete om flygplatser, hamnar, övervakning, incidentberedskap, övningar och nya försvarssystem. Ensamhet i krig och fred är inte längre en möjlighet.


Innehåll från SPPAnnons

Precise Biometrics CFO om hållbarhetsarbetet: ”A och O för ett mjukvarubolag”

Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.
Ulrik Nilsson är CFO på Precise Biometrics.

Som mjukvarubolag associeras man sällan med en ambitiös hållbarhetsagenda. Men enligt Ulrik Nilsson, CFO på Precise Biometrics, har bolagets hållbarhetsarbete skapat viktiga konkurrensfördelar.

– Klimatfrågan är ett av våra viktigaste områden, betonar han.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet   

Precise Biometrics är ett globalt mjukvarubolag som utvecklar produkter och lösningar baserade på fingeravtrycksavläsning. Till verksamhetens natur hör en begränsad miljöpåverkan hos de egna produkterna och tjänsterna, men Precise Biometrics hållbarhetsarbete slutar inte där.

– Vi vill leva som vi lär och arbetar därför med helheten i vårt hållbarhetsarbete. Bland annat jobbar vi nära våra leverantörer för att säkerställa att vi minskar miljöpåverkan i de områden vi kan påverka, kommenterar Ulrik Nilsson.

Ett konkret område är bolagets tjänstepensionslösning. Tjänstepensionen är för många företag den näst största personalkostnaden, men glöms ofta bort i hållbarhetsarbetet.

– När vi valde pensionslösning för våra anställda var hållbarhet utifrån etiska, miljömässiga och sociala faktorer ett självklart kriterium. En annan viktig parameter var att hela fondutbudet omfattades av hållbarhetskrav, så att det blir enkelt för våra medarbetare att välja rätt. Därför landade valet på SPP.

Hållbar tjänstepension

Vid valet av tjänstepensionsleverantör prioriterade Precise Biometrics en lösning som rimmade med företagets övergripande hållbarhetsstrategi. Ett sätt att ligga i framkant är att hållbarhetssäkra hela affären.

– Vi arbetar på ett miljömärkt kontor och jobbar löpande med att digitalisera vår affär fullt ut för att minska vår miljöpåverkan. En av våra spjutspetsprodukter, Precise YOUNiQ, integrerar ansiktsigenkänning med inpasseringssystem för att bekvämt kunna ge säker access till byggnader och lokaler – utan onödiga plast-taggar och liknande. Genom digital registrering minskar den också behovet att resa för att hämta ut nycklar. Självklart ska vår tjänstepensionslösning rimma med dessa värden, säger Ulrik Nilsson.

Tjänstepensionen skapar ett mervärde

Han betonar dock att det verkliga värdet av tjänstepensionen skapas först när medarbetarna förstår förmånen. En avgörande framgångsfaktor var därför att använda SPP:s expertis för att nå ut med budskapet.

– Tack vare inspirerande gruppinformation och individuella möten med alla medarbetare lyckades vi bygga engagemang och stolthet. Genom att ställa hållbarhetskrav på vår tjänstepension skapade vi ett mervärde som visar både internt och externt att vi har ett helhetstänk i vårt hållbarhetsarbete.

Ulrik Nilsson lyfter också vikten av att säkerställa att leverantören kan erbjuda data för exempelvis tjänstepensionens klimatavtryck eller andelen fossilfria fonder. På så sätt får företaget tillgång till nya datapunkter som det kan mäta och följa upp över tid. Dessa kan sedan användas i både års- och hållbarhetsredovisningen.

Så kan ditt företag integrera tjänstepensionen i hållbarhetsarbetet 

Mer från SPP

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?