1515

Ett ekonomisktpolitiskt skifte

Den 16 augusti gick en 100-årig sparform ur tiden. Premieobligationen, med anor från Gustav III och Carl Michael Bellman, hade sin sista vinstdragning.

FINANS. Magdalena Andersson har öppnat dörren till en bättre typ av budgetdisciplin. Följ med.
FINANS. Magdalena Andersson har öppnat dörren till en bättre typ av budgetdisciplin. Följ med.Foto:Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Svenskarnas tro på slump och hopp gjorde detta statslotteri stort hos allmänheten. När premieobligationerna var som störst, 1995, drog de in 65 miljarder till staten. Men nu är de borta och därmed försvinner den breda allmänhetens enda tillgång till en absolut kreditvärdig placering.

Riksgälden förklarar utfasningen med att premieobligationen inte behövs för att minimera kostnaden för statsskulden. En räntemarknad där staten kan låna till 0,02 procent är svårslagen.

En annan förklaring finns i statsskuldens utveckling. Pandemins extraordinära kostnader har tillfälligt ökat upplåningen, men trenden för den svenska statsskulden är att den minskar, både som andel av BNP och i kronor. ”EU:s snålaste finansminister”, Magdalena Andersson, har under sina år amorterat tillbaka 251 miljarder. Det är hennes största enskilda satsning. Hon hade kunnat använda hela summan för att till exempel bygga nya stambanor och ändå haft en sjunkande statsskuld som andel av BNP.

2013 gjorde tidigare vice riksbankschefen, nu vd för Tredje AP-fonden Kerstin Hessius, en utredning om statsskuldens utveckling. Uppdraget kom från finansmarknadsminister Peter Norman. Hessius menade att om den nuvarande ekonomiska politiken fortsätter kommer den svenska statsskulden gå mot noll och svenska statspapper att försvinna från marknaden. Hon förutsåg att premieobligationerna skulle tas bort, kanske realobligationerna och till och med statsskuldväxlarna.

Detta, inskärpte utredningen, är en olycklig utveckling. Statspapper har en särställning på marknaden, dels som en stabiliserande tillflyktsort i oroliga tider och som en rikslikare för hela finansmarknaden. Men viktigast är att svenska statspapper måste finnas på marknaden om Sverige behöver låna. Att introducera ett statspapper i kris är dyrt och kan i värsta fall misslyckas.

Utredningen föreslog därför en överupplåning, det vill säga att Sverige lånar trots att man inte behöver och placerar pengarna i utländska säkra tillgångar, till exempel i tyska statspapper. Vilket ju är bisarrt. Det är bättre att ändra den ekonomiska politiken och investera i Sverige.

Ingen kan påstå att statsskuldens förvaltning är i fokus för svensk ekonomiskpolitisk debatt, men här finns ett starkt skäl till den omläggning av den ekonomiska politiken som årets höstbudget möjligen är början på.

Finansministern anser att hon har 74 miljarder i reformutrymme för 2022. Hälften är lån. En del av summan kan nog hänföras till att det är valår, till krisen på grund av pandemin och till att regeringen måste behaga både Centerpartiet och Vänsterpartiet.

Men en intressant motivering är att finansministern säger sig inte vilja göra om misstaget från finanskrisen då budgeten snabbt skulle gå med överskott för att ”samla i ladorna”. Hon var i hög grad själv en del av misstaget, båda när hon i opposition gick till storms mot Borgs budgetunderskott och när hon sedan själv fick ansvaret.

Argumentet då var att budgetdisciplinen skulle inskärpas och överskottsmålet uppfyllas så fort tillväxten satte fart. Nu ser hon helt annorlunda på vilken ekonomisk politik som är lämplig. Tillväxten är urstark både i år och 2022, liksom arbetsmarknaden och nyinvesteringarna. Men hon tycker ändå att staten måste investera mera och att samlingen i ladorna får vänta. Och hon har en stor del av ekonomkåren bakom sig.

I praktiken tycks Sverige gå mot ett balansmål för statsbudgeten, möjligen till och med mot ett underskottsmål. Om Sverige skulle underbalansera sina budgetar med en halv procent under hela 2020-talet skulle statsskulden fortsätta minska som andel av BNP och långivarna skulle inte blinka.

Sverige är ett 10-miljonersland nu och vi går snabbt mot 11. Städerna växer. Norrland återindustrialiseras. Investeringsbehoven är stora i vägnätet, järnvägsnätet, elnätet och VA-nätet. Vi behöver djupare hamnar och nya isbrytare. Klimatanpassningen kommer att kosta mycket pengar. Rättsväsendet måste få mer resurser, liksom försvaret. Pensionssystemet räknar kallt med att börsbolagens utdelningar ska lösa likviditeten men mycket tyder på att staten måste skjuta till mer. Den eftersatta utbildningen hos breda invandrargrupper är inte acceptabel. Minst gymnasieutbildning måste vara norm. Universitetsutbildningarna och forskningen ska ha högre kvalitet.

Oppositionen, vars budget kanske vinner i riksdagen, bör kriga lagom om reformutrymmets storlek. Det borgerliga projektet de närmaste tio åren är inte att vara snålare än S. Den tävlingen tycks äntligen vara över.

Däremot finns det skäl att ta konflikt om profilen på satsningarna. Ett större statligt åtagande för socialdemokrater slösas lätt bort på uppluckrad arbetslinje och planlöst växande offentlig sektor. Dit ska vi inte igen. Men även ett Sverige med borgerliga regeringar har mycket stora investeringsbehov och utrymmet för att höja skattetrycket är noll. Magdalena Andersson har öppnat dörren till en bättre typ av budgetdisciplin. Följ med.


Innehåll från Tele2Annons

Hållbarhet allt mer avgörande i valet av leverantör

Hållbarhet har blivit en viktig faktor när företag väljer leverantörer. För en del bolag är den till och med avgörande. En av dem är Tele2 som nu jobbar för att klimatsäkra hela sin värdekedja från leverantörer till slutkund.

Läs hela artikeln här. 

Tele2 har ambitiösa miljömål och vill genom innovativ teknik bidra till omställningen till en smartare värld. Företaget vill dessutom vara ledande inom hållbarhet och bli den första telekomoperatören som lyckas uppnå en klimatneutral värdekedja. 

Bland annat har Tele2 under flera år arbetat hårt för att minska koldioxidutsläppen i den egna verksamheten, vilket också har gett resultat. I Sverige uppnåddes klimatneutralitet i den egna verksamheten 2018. I april 2020 blev företaget, som första telekomkoncern i Norden och Baltikum, klimatneutralt i sin egen verksamhet. 

Det innebär att all el som används i verksamheten – från kontor till basstationer – kommer från förnybara energikällor, och att företagets totala koldioxidutsläpp minskat med 90 procent sedan 2018. 

Skruvar upp kraven

Nästa steg på Tele2s resa mot att bli bäst i klassen är att rikta strålkastaren mot leverantörerna och hela värdekedjan. 

– Eftersom utsläppen från vår egen verksamhet nu är så låga ser vi att vår största klimatpåverkan numera kommer från underleverantörsledet i vår värdekedja. Till exempel från hårdvaran som vi köper in och säljer till kunder samt den utrustning som vi använder eller förbrukar själva, säger Erik Wottrich, global hållbarhetschef på Tele2.

Erik Wottrich, global hållbarhetschef på Tele2.
Erik Wottrich, global hållbarhetschef på Tele2.

Därför har företaget gjort ett omfattande arbete med att kartlägga sina underleverantörer ur ett klimat- och hållbarhetsperspektiv. Kartläggningen mynnade ut i en konkret plan som innebär att Tele2 undan för undan kommer att ställa ökade hållbarhetskrav på leverantörerna och att klimatpåverkan blir en del av uppförandekoden som alla företagets underleverantörer måste skriva under. 

Målet är att börja med de 40 största leverantörerna.  

– Vi har förbundit oss till det globala initiativet Science Based Targets, där vi kommer att genomföra klimatåtgärder som stöttar Parisavtalet och målet om max 1,5 graders uppvärmning. Men eftersom vi strävar efter att klimatsäkra hela vår värdekedja betyder det också att vi kräver att våra leverantörer ska ha samma mål. Till 2023–24 vill vi att de ska ha satt mål som är i linje med våra ambitioner, säger Erik Wottrich. 

Klimat och affärer går hand i hand 

Att hållbarhet och klimatarbete blir allt viktigare i valet av leverantörer för it- och kommunikationstjänster är också något som bekräftas i en färsk undersökning som Tele2 låtit göra. Av 400 befattningshavare i små, medelstora och stora företag svarade 70 procent att de helt eller delvis väljer leverantör utifrån deras hållbarhetsarbete. Dessutom säger var femte att hållbarhet inte bara har påverkat, utan varit avgörande i valet av deras viktigaste leverantörer. 

Undersökningen visar också att många företag ser kopplingen mellan klimat och it och telekom. Mer än åtta av tio svarar att de ser möjligheter till ökad hållbarhet inom något av dessa områden. Främst när det gäller att minska resor och att distansarbeta, men också för att effektivisera arbetsprocesser med digital teknik. 

Däremot viktar företagen inte it och telekom lika högt som mer traditionella hållbarhetssatsningar som återvinning, resor eller val av energibolag. 

– Uppsidan av detta är att det finns en stor potential för oss som telekomoperatör att visa våra kunder den enorma betydelse som IoT- och 5G-lösningar kan ha för deras omställning till att bli mer hållbara, resurssnåla och långsiktigt lönsamma, säger Erik Wottrich. 

Läs mer om hur våra lösningar kan hjälpa er att nå era hållbarhetsmål 

 

 

Mer från Tele2

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tele2 och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?