ANNONS:
Till Di.se
START DI TV BÖRS BEVAKNINGAR
ANNONS

Ledare: Entreprenörer borde skatta som kapitalägare

Ledare. Alla älskar entreprenörer, men få vill förstå riskerna.

Entreprenörer är vårt hopp och vår framtid. De förväntas skapa jobb, växa och lyfta BNP. Det innebär att de ofta belånar tillgångar, arbetar långt över 40 timmar per vecka och under många år tar ut minimal lön. Ett av tre nystartade svenska företag går i konkurs inom tre år, 75 procent av venture capital-backade tillväxtbolag misslyckas.

Det är alltså förknippat med hög risk att starta och driva bolag. Ändå beskattas företagare i stor utsträckning som en anställd tjänsteman, som får lönen punktligt varje månad. 

3:12-reglerna som styr beskattningen av fåmansföretag innebär att överskott beskattas delvis som inkomst av tjänst och delvis som kapital. Det gör att den samlade skatteeffekten för en entreprenör blir internationellt hög. En ny undersökning av Svenskt Näringsliv/Skeppsbron Skatt visar att av 16 OECD-länder ligger Sverige i topp när det gäller skatt på utdelningar, försäljning av startup-bolag och andra kapitalvinster.

Sverige har en effektiv maxskatt på 55 procent på utdelningar, och en mininivå på 20 procent. I Nederländerna ligger skatten på 25-30 procent, i Storbritannien på 0-38, i Norge 30 och Tyskland 0-27 procent. Snittet är 13-32 procent. Vid försäljning av ett ungt bolag (beräknat efter ett typfall) betalar grundarna i Sverige 52 procent, i Danmark 42, i Storbritannien 9 procent och i Kanada och Belgien noll.

Den färska domen mot riskkapitalisterna, där Högsta förvaltningsdomen gick på Skatteverkets linje, innebär dessutom en breddning av begreppet att vara "väsentligt verksam" i ett bolag. De ska då beskattas enligt den högre skattesatsen, inkomst av tjänst. Detta lär få betydelse även för mindre företagare framöver.

Uppdelningen tar inte hänsyn till att entreprenörer som är verksamma i sina bolag tar risk i minst lika hög grad som finansiella investerare. Särskilt eftersom de satsar allt på ett kort. Risken borde därför vara vägledande för skatteklassen.

Svenskt Näringsliv föreslår i rapporten "Ägarskatterna, konkurrenskraften och välståndet" att kapitalskatten sänks till 20 procent (från 25-30) och marginalskatten till 42 procent. Marginalskatten sänks för att minska incitamenten att omvandla inkomst av tjänst till inkomst av kapital. Det är rätt tänkt men svårt att få igenom, och det krävs en ny tolkning av 3:12-reglerna för att entreprenörerna ska få del av sänkningen.

Den svenska debatten om hur höginkomsttagare och företagare ska beskattas snedvrids framför allt av två faktorer. Den ena är att den felaktigt utgår ifrån att de ekonomiska klyftorna är ett växande problem. Den andra är att man inte förstår att högre skatter i Sverige missgynnar de svenska ägare vi säger oss vilja ha.

I Sverige är löneskillnaderna fortfarande små, gapet finns mellan de som arbetar och de som inte gör det. Där har avståndet ökat eftersom staten inte längre indexerar upp bidragen i den takt reallönerna utvecklas. Lösningen på det är dock inte att höja kapitalskatten utan att öka incitamenten att arbeta.

När det gäller finansiella förmögenheter så ökar de när börserna och fastighetsvärdena stiger. När börsen faller minskar klyftorna, men även tillväxten faller, vilket slår brett mot jobben. Om vi vill ha nya företag som kan konkurrera internationellt måste vi låta grundarna tjäna pengar. Ju rikare man är desto större risk har man råd att ta, det är ett viktigt skäl till att unga företag frodas i USA/Silicon Valley. Amerikaner tar mer risk.

En högre skatt på kapital än omvärlden ger en högre skattekostnad. Det missgynnar svenska ägare eftersom de då måste ha ett högre avkastningskrav än utländska. Den högre skattekostnaden innebär också att svenska entreprenörer när de sålt sina bolag får mindre kapital att investera i nya tillväxtbolag. Alltså minskar tillflödet av lokalt riskkapital till svenska företag.

En höjning av kapitalskatten, som LO och en del ekonomer och politiker vill se, skulle skapa ett bakslag som det skulle ta tio år att komma tillbaka från. Snarare bör den sänkas i nivå med omvärlden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies