1515
Annons

En större stat är inte svaret på pandemin

LEDARE. Coronavirusets utbrott innebär ett paradigmskifte för socialdemokratisk politik. I alla fall om man ska tro finansminister Magdalena Andersson.

STÖRRE STAT. Magdalena Andersson vill göra pandemin till en fråga om ideologi, men saknar belägg.
STÖRRE STAT. Magdalena Andersson vill göra pandemin till en fråga om ideologi, men saknar belägg.

I slutet av förra året deklarerade hon att nyliberalismen, återigen, har dött. I pandemins spår känner vänsterkanten vittring av en större stat och mer kontroll.

Slutsatsen att staten skulle vara för liten, efter ett år när människor världen över väntar på att få tillbaka sina grundläggande friheter, är i sig märklig. Att liberala inslag som privatiseringar eller skattesänkningar skulle vara boven bakom Sveriges höga dödstal saknar dessutom förankring i verkligheten.

Det blev tydligt när finansministern drabbade samman med Moderaternas Elisabeth Svantesson om privata alternativ i välfärden i söndagens Agenda. Det var påfallande svårt att få grepp om hur finansministerns vision för samhället ser ut, och varför privata aktörer inte hör dit. Hon vill göra pandemin till en fråga om ideologi, men saknar belägg.

Problemet är att få saker är så opolitiska som ett virus. I vården är hög kvalitet viktigare än formen för styrningen. En smitta bryr sig inte om huruvida ett äldreboende är kommunalt eller privat, oavsett hur Socialdemokraterna än försöker vinkla det. Tvärtom har privata aktörer visat sig avgörande under pandemin. Inte för smittspridningen, men för samhällets motståndskraft mot smittan.

Den offentliga vården har haft en bundsförvant i de privata alternativen. Under fjolårets första månader ökade de digitala besöken hos de största privata vårdgivarna med 60 procent, hos Kry med hela 97 procent. Det har ökat den sociala distanseringen och hållit många äldre borta från vårdcentraler.

När krisen i näringslivet var som värst i våras öppnade Magdalena Andersson för ett större statligt ägande av företag. Men utan innovativa privata läkemedelsbolag hade den rekordsnabba utvecklingen av vaccin aldrig ägt rum. Redan i april började Pfizer och Biontechs vaccinkandidat att testas. Den bygger på teknik och innovation som bara kan skapas genom fria företag och fri kapitalbildning.

Pandemin har många lärdomar, behovet av en större stat är inte en av dem. Tvärtom har året som gått sedan pandemin bröt ut visat hur viktig friheten är för välmående och utveckling. Både för näringslivet och för individen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera