1515
Annons

En smålännings envishet

När Karl Oskar tar över som Kung i stenriket, sin fars gård, tar han en järnstång och stöter ner den här och var. Överallt hördes samma klang: sten. Han gick genom hage och äng, i skog och mo, och det klingade mot järnstaken: sten, sten, sten. Hans far hade gjort sitt: all jord som kunde bli åker var redan åker.

Som han slet.

Under de år Annie Lööf varit politiker på toppnivå har hon ofta hänvisat till sitt småländska ursprung. Hennes hemby, Maramö utanför Värnamo, ligger i det klassiska småföretagarbälte som ringlar över södersluttningen till småländska höglandet. Gemensamt för dessa småstäder, Gnosjö, Anderstorp, Smålands stenar, Reftele, Hestra, Gislaved, Vaggeryd, Hillerstorp och Värnamo är att de inte har något gratis. Här finns inga stora universitet som nere i Skåne, inga storflygplatser som i Mälardalen, inga statliga myndigheter som i Växjö, inga regementen som i Karlskrona och ingen jättehamn och inga naturresurser mer än den resliga tallen.

Man har inte så mycket mer än sina egna händer, sin familj, tro och hopp att leva på. Det har skapat landets främsta plast- och metallbearbetningsindustri, samt en fascinerande tradition av strävsam frihetlighet, ett utbrett välstånd med grunden i ett privatägt kapital och en sund skepsis mot staten.

Olika typer av globala vågor har slagit in i trakten och man har klarat alla. Oljekris, strukturkris, 90-talskris, it-kris, finanskris, eurokris och migrationskris har egentligen inte ändrat på grundförutsättningen. Man arbetar med det och dem man har.

Det dödligaste hotet har i stället kommit från landets egen regering. De skatter som Socialdemokraterna byggde upp – hög inkomstskatt i kombination med förmögenhetsskatt, arvsskatt, fastighetsskatt och entreprenörsskatt – samt en allmän misstänksamhet mot företagare gjorde att många i början av 00-talet började skönja slutet för Sveriges mest berömda småföretagarkluster.

Skattereformerna under alliansåren var en befrielse och en revansch för företagandet som kultur. Alla som har levt med ett företag eller levt nära en företagare vet vilken speciell livsstil det kräver. Att aldrig vara riktigt ledig, aldrig riktigt säker och att alltid ha ansvar för anställda och kunder innebär inte bara enorma mängder arbetstimmar utan också ett slags utanförskap. Man frågar inte om semesterersättning, lagstadgad semester, föräldraledighet och alla andra självklarheter, man lever i en helt annan och extremt slitsam tillvaro. Och man frågar heller inte efter toppdirektörernas löner eller bonus knuten till aktiekursen. Småföretagandet är radikalt annorlunda.

För dessa företagare är kapital och vinst inga abstraktioner som hos franska och tyska sociologer, utan ett dagligt bröd, nödvändigt för överlevnad. Att minska skattebördan och helt avveckla de värsta avarterna var fantastiskt.

Detta är Annie Lööfs rötter. Hon är svår att följa i regeringsförhandlingarna men sakpolitiskt är hennes gröna tråd att göra resten av Sverige mer likt den bygd hon kommer ifrån. De frihets- och ägarrättsreformer för landsbygden hon krävde i förhandlingarna med S är typiska för hennes sätt att tänka. Att avskaffa strandskyddet och ta bort bygglovet utanför tätorterna, ge full frihet att driva pensionat och caféer och tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är att ge initiativet till individerna som bor där.

Och om man jämför med socialdemokraternas landsbygdspolitik, investera i statlig närvaro och järnvägar, mer statliga pengar till kommuner med gles befolkning och öka det statliga stödet till allmänna samlingslokaler, så inser man hur långt ifrån C och S står varandra. S har ett helt annat perspektiv.

När Centerpartiet nu genomgår sin sista vecka denna förtvivlade politiska höst bör det inte bara handla om kravlistor, tillit och en föreställning om mittfåran i svensk politik, utan också vad den långa gärningen och det långa syftet är. Nya Centerpartiet har fått nya sorters väljare och siktar säkert på ännu fler och ännu nyare, men precis som M till slut upptäckte har även C en inre kärna, en historia och ett minne som man ska vara försiktig med. Att blockera de företagarvänliga krafterna i riksdagen och i stället samarbeta med de partier som beskriver företagare som giriga, kapitalismen som ett hot och vinst som stöld är att göra våld på sig själv.

Att släppa fram borgerligheten i nuvarande skick leder till att S kommer att skälla fram till påsk och besvikelse hos några av de nya väljarna. Men C kommer att stå stark i sina sakfrågor, sin tradition och i sig själv. Därtill har partiet nu en unik insyn i förhandlingslösningar över blockgränsen och kan fungera som brygga mellan M och S. Löfven-regeringen lyckades med 26 större blocköverskridande överenskommelser. En Kristersson-regering bör förädla dem och skapa ännu fler.

Mobergs smålänningar begick till slut sitt uppbrott och byggde med egna händer och ett litet kapital silverpengar i livremmen ett nytt hemman söder om Lake Superior i Nordamerika. Det är ett invandrarepos, men också historien om en urstark kultur av att klara sig själv, sky herrarna och betydelsen av ekonomisk frihet.


Innehåll från Energy Sourcing TechnologyAnnons

Sänkta elkostnader för industrin – med digital lösning

Ökade elpriser, rekordstora prisskillnader och en alltmer oförutsägbar elmarknad gör att elinköpet i dag är ett av de allra viktigaste inköpen att hålla koll på – och regelbundet se över för industri och offentlig sektor.

– Nu finns det en ny modern och digitaliserad lösning för att hantera situationen. Vinnaren, eller kanske minst smärtsamt, blir det för den som kan hantera kort- och långsiktiga strategier samtidigt, säger Magnus Kjellin, vd på Energy Sourcing Technology som har specialiserat sig på systemstöd för upphandling, styrning och uppföljning av elinköp.

Ta kontroll över din elaffär

Samhället står inför en av sina största förändringar inom energiområdet sedan elektrifieringens intåg för mer än hundra år sedan. Förnyelsebarhetsresan i samhället kanaliseras till att den befintliga elproduktionsapparaten delvis behöver ställas om, och att elproduktionen behöver dubbleras. Utöver det ska elnät förstärkas och helt nya tekniska lösningar uppfinnas, testas och kommersialiseras.

– Det är ingen liten utmaning eller omställning vi står inför, säger Magnus Kjellin.

Detta innebär att elinköpare måste kunna hantera både kortsiktiga strategier för inköp och riskhantering samt långsiktiga strategier för hur man vill vara med och påverka samhällets utveckling. Förutom påverkan handlar det också om olika typer av investeringar i exempelvis vindkraft, solceller eller annan teknik.

Tekniken hittar en miljard

I dag arbetar Energy Sourcing Technology med sin SaaS-lösning mot industri och offentlig sektor, där elinköp är en stor del av affären. Men fungerar elmarknaden i dag optimalt för att alla Sveriges elinköpare ska kunna hantera sitt elinköp på ett kostnadseffektivt och tryggt sätt? Enligt Magnus Kjellin är svaret nästan.

– Det finns en både fungerande börsmarknad och en OTC-marknad för elkontrakt och gröna certifikat. Det är kanske den viktigaste förutsättningen. De handlade volymerna hade gärna fått vara större men den viktigaste förutsättningen är ändå att marknadsplatsen finns, säger han och fortsätter:

– Genom att prissäkra lite av sitt framtida elbehov successivt undviker elköpare att exponera sig fullt ut mot det rörliga kontraktspriset. Det viktigaste är att göra ett medvetet och genomtänkt val. Det vi kan göra nu med hjälp av tekniken som ger helt nya insikter och affärsmöjligheter, säger han.

Magnus Kjellin är vd på Energy Sourcing Technology.
Magnus Kjellin är vd på Energy Sourcing Technology.

Industri och offentlig sektor, som kommuner, landsting och statliga myndigheter förbrukar el, för uppskattningsvis 15-25 miljarder kronor varje år. Magnus Kjellin förklarar att tidigare avsaknaden av professionella verktyg för att hantera styrning och uppföljning av elinköpet  har inneburit att kostnaderna varit 5-10 procent för höga för elinköparna. Det motsvarar någon miljard per år.

– Som elköpare måste man engagera sig i styrning av elinköpet och i avtalstecknandet. Den som skriver på ett standardavtal från en elleverantör är nästan alltid en ekonomisk förlorare. Det handlar exempelvis om hur prissättningen av elkontrakt sker och det handlar om helt obalanserade bestämmelser kring skyldigheter och rättigheter, säger han.

– Dels så rapporteras ofta genomförda prissäkringar en gång i månaden vilket gör det väldigt svårt och tidsödande att kontrollera i efterhand, dels är avtalen formulerade på ett sätt som ger elleverantören i princip helt fria händer att sätta vilket pris som helst, säger han.

Omställningen en stor utmaning för alla som handlar med el

Leif Borgstedt är ansvarig för elhandeln på Scania, vars mål är att vara helt fossilfria till år 2025. Han konstaterar att omställningen till ett hållbart samhälle med fossilfria produkter är en stor utmaning för alla som handlar med el.

– Att kunna hantera flera olika typer av gröna energiprodukter, finansiella lösningar i kombination med hög rörlighet på priserna kommer att bli vardag för de energiansvariga. Det kräver en bredare kompetens i hanteringen av energiaffären och ställer även högre krav på ett flexibelt och bra systemstöd, säger han.

Det har inte funnits någon enkel lösning på problemet tidigare, varken för offentlig eller privat sektor. Men med hjälp av Energy Sourcing Technology’s IT-verktyg kan en stor del av handeln automatiseras och det är enkelt att hålla koll på att villkor och avtal följs och säkerställa att det inte finns några dolda marginaler i priset. Men framför allt har det inneburit en tidsvinst i det dagliga arbetet.

– Jag har fått en extra halvtid som jag kan lägga på att jobba med elinköps- och hållbarhetsfrågorna, säger han.

Hitta kostnadsbesparingar för era elinköp – läs mer om Energy Sourcing Technology 

 

Mer från Energy Sourcing Technology

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Energy Sourcing Technology och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?