ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

En smålännings envishet

När Karl Oskar tar över som Kung i stenriket, sin fars gård, tar han en järnstång och stöter ner den här och var. Överallt hördes samma klang: sten. Han gick genom hage och äng, i skog och mo, och det klingade mot järnstaken: sten, sten, sten. Hans far hade gjort sitt: all jord som kunde bli åker var redan åker.

Som han slet.

Under de år Annie Lööf varit politiker på toppnivå har hon ofta hänvisat till sitt småländska ursprung. Hennes hemby, Maramö utanför Värnamo, ligger i det klassiska småföretagarbälte som ringlar över södersluttningen till småländska höglandet. Gemensamt för dessa småstäder, Gnosjö, Anderstorp, Smålands stenar, Reftele, Hestra, Gislaved, Vaggeryd, Hillerstorp och Värnamo är att de inte har något gratis. Här finns inga stora universitet som nere i Skåne, inga storflygplatser som i Mälardalen, inga statliga myndigheter som i Växjö, inga regementen som i Karlskrona och ingen jättehamn och inga naturresurser mer än den resliga tallen.

Man har inte så mycket mer än sina egna händer, sin familj, tro och hopp att leva på. Det har skapat landets främsta plast- och metallbearbetningsindustri, samt en fascinerande tradition av strävsam frihetlighet, ett utbrett välstånd med grunden i ett privatägt kapital och en sund skepsis mot staten.

Olika typer av globala vågor har slagit in i trakten och man har klarat alla. Oljekris, strukturkris, 90-talskris, it-kris, finanskris, eurokris och migrationskris har egentligen inte ändrat på grundförutsättningen. Man arbetar med det och dem man har.

Det dödligaste hotet har i stället kommit från landets egen regering. De skatter som Socialdemokraterna byggde upp – hög inkomstskatt i kombination med förmögenhetsskatt, arvsskatt, fastighetsskatt och entreprenörsskatt – samt en allmän misstänksamhet mot företagare gjorde att många i början av 00-talet började skönja slutet för Sveriges mest berömda småföretagarkluster.

Skattereformerna under alliansåren var en befrielse och en revansch för företagandet som kultur. Alla som har levt med ett företag eller levt nära en företagare vet vilken speciell livsstil det kräver. Att aldrig vara riktigt ledig, aldrig riktigt säker och att alltid ha ansvar för anställda och kunder innebär inte bara enorma mängder arbetstimmar utan också ett slags utanförskap. Man frågar inte om semesterersättning, lagstadgad semester, föräldraledighet och alla andra självklarheter, man lever i en helt annan och extremt slitsam tillvaro. Och man frågar heller inte efter toppdirektörernas löner eller bonus knuten till aktiekursen. Småföretagandet är radikalt annorlunda.

För dessa företagare är kapital och vinst inga abstraktioner som hos franska och tyska sociologer, utan ett dagligt bröd, nödvändigt för överlevnad. Att minska skattebördan och helt avveckla de värsta avarterna var fantastiskt.

Detta är Annie Lööfs rötter. Hon är svår att följa i regeringsförhandlingarna men sakpolitiskt är hennes gröna tråd att göra resten av Sverige mer likt den bygd hon kommer ifrån. De frihets- och ägarrättsreformer för landsbygden hon krävde i förhandlingarna med S är typiska för hennes sätt att tänka. Att avskaffa strandskyddet och ta bort bygglovet utanför tätorterna, ge full frihet att driva pensionat och caféer och tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker är att ge initiativet till individerna som bor där.

Och om man jämför med socialdemokraternas landsbygdspolitik, investera i statlig närvaro och järnvägar, mer statliga pengar till kommuner med gles befolkning och öka det statliga stödet till allmänna samlingslokaler, så inser man hur långt ifrån C och S står varandra. S har ett helt annat perspektiv.

När Centerpartiet nu genomgår sin sista vecka denna förtvivlade politiska höst bör det inte bara handla om kravlistor, tillit och en föreställning om mittfåran i svensk politik, utan också vad den långa gärningen och det långa syftet är. Nya Centerpartiet har fått nya sorters väljare och siktar säkert på ännu fler och ännu nyare, men precis som M till slut upptäckte har även C en inre kärna, en historia och ett minne som man ska vara försiktig med. Att blockera de företagarvänliga krafterna i riksdagen och i stället samarbeta med de partier som beskriver företagare som giriga, kapitalismen som ett hot och vinst som stöld är att göra våld på sig själv.

Att släppa fram borgerligheten i nuvarande skick leder till att S kommer att skälla fram till påsk och besvikelse hos några av de nya väljarna. Men C kommer att stå stark i sina sakfrågor, sin tradition och i sig själv. Därtill har partiet nu en unik insyn i förhandlingslösningar över blockgränsen och kan fungera som brygga mellan M och S. Löfven-regeringen lyckades med 26 större blocköverskridande överenskommelser. En Kristersson-regering bör förädla dem och skapa ännu fler.

Mobergs smålänningar begick till slut sitt uppbrott och byggde med egna händer och ett litet kapital silverpengar i livremmen ett nytt hemman söder om Lake Superior i Nordamerika. Det är ett invandrarepos, men också historien om en urstark kultur av att klara sig själv, sky herrarna och betydelsen av ekonomisk frihet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies