1515
Annons

En positiv och optimistisk borgerlig agenda

LEDARE. Sverige är ett av världens bästa länder. Att förverkliga sig själv och att skapa sitt eget liv i; att bo och leva i; att arbeta, driva företag och investera i; att skapa familj och bli gammal i. Det är däremot inte utan utmaningar.

HOPPFULL. Ulf Kristersson hoppas att snart kunna bilda en borgerlig regering och han behöver förmedla optimism om framtiden för att bli framgångsrik.
HOPPFULL. Ulf Kristersson hoppas att snart kunna bilda en borgerlig regering och han behöver förmedla optimism om framtiden för att bli framgångsrik.Foto:Claudio Bresciani/TT

Stora samhällsproblem behöver åtgärdas och uppmärksammas förtjänstfullt av oppositionen. Inom arbetsmarknads- och finanspolitiken, inom lag- och ordningsfrågor, inom energi- och klimatområdet med mera. Det är naturligtvis en del av oppositionens arbete att rikta kritik mot en regering som misslyckats med att hantera dessa problem. Och förslag på åtgärder av problemen måste vara del av ett reformprogram som kan effektueras efter ett regeringsskifte.

Men den borgerliga oppositionen behöver också en positiv och optimistisk agenda för Sverige. Att förmedla en hoppfull känsla om framtiden är en viktig pusselbit för att kunna komma in i en valrörelse och i regeringsställning med ett visionärt ledarskap. Flertalet exempel på sådana budskap och lyckade kampanjer finns genom historien. John F. Kennedys presidentkampanj 1960 med budskapet om ”A Time For Greatness”, Ronald Reagans presidentkampanj 1980 med budskapet ”Let's Make America Great Again” och Tony Blairs kampanj i parlamentsvalet 1997 med valmanifestet ”New Labour, New Life for Britain” är bara några exempel där oppositionen har lyckats med att kritisera den sittande regeringen men samtidigt förmedla en tro på ljusare tider och hopp om framtiden.

Det är viktigt med en relevant och korrekt lägesbeskrivning i landet, speciellt i det allvarliga läge som Sverige befinner sig, med en pågående pandemi och regeringskris. Politiker ska varken svartmåla eller skönmåla Sveriges skjutvåld, arbetslöshet eller elförsörjningssystem.

En negativ kampanj kan vara framgångsrik för att fånga uppmärksamhet, men en positiv och optimistisk agenda krävs för att det politiska mandatet från väljarna också ska vara hoppfullt och visionärt. Att politisk förändring kan ske utan att hela huset måste rivas, att det går att bygga på framgångar från tidigare regeringar. Det bör borgerligheten ta med sig i den valrörelse som snart nalkas, antingen det blir i sommar eller nästa år.

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera