Annons

En ökad samling mot de ryska hoten

I dag, tisdag, avslutas folkomröstningarna i de rysk-ockuperade regionerna i södra och östra Ukraina som pågått sedan i fredags. Lokalbefolkningen tycks i hög grad ha stannat hemma, av förståeliga skäl.

MEDVIND. Kriget i Ukraina trappas upp efter Rysslands skenfolkomröstningar och mobilisering. Men president Zelensky har några månader på sig att utnyttja landets militära medvind innan de ryska förstärkningarna och vintern anländer. Ska det lyckas krävs fortsatt uppbackning från väst.
MEDVIND. Kriget i Ukraina trappas upp efter Rysslands skenfolkomröstningar och mobilisering. Men president Zelensky har några månader på sig att utnyttja landets militära medvind innan de ryska förstärkningarna och vintern anländer. Ska det lyckas krävs fortsatt uppbackning från väst.Foto:Jason DeCrow

Att rösta nej till rysk annektering har varit detsamma som att skriva upp sig på listan över fientligt inställda personer. 

Alla är dessutom medvetna om att utgången redan på förhand var given: Cherson, Zaporizjzja, Donetsk och Luhansk kommer att införlivas i Ryssland, oavsett valresultat eller valdeltagande, i likhet med Krims öde 2014. 

Vladimir Putin väntas tillkännage annekteringen redan den här veckan.

Det innebär en tydlig eskalering av konflikten, ett nytt skede. Hädanefter kan Kreml hävda att ukrainska styrkor, med hjälp av väst, attackerar Moder Ryssland snarare än rysk-ockuperade områden – en mer direkt konfrontation mellan Nato och Moskva än hittills.

Putin har därmed skapat ett svepskäl för att trappa upp ”specialinsatsen” till ett regelrätt krig, både när det gäller vapen och manskap. 

Han har redan beslutat om en historisk mobilisering som enligt bedömare kan rymma närmare 1 miljon man. Senast det skedde var 1941, och innan dess 1914, vilket visar digniteten. 

Han skramlar också allt mer med landets kärnvapen. Enligt den ryska kärnvapendoktrinen krävs dock att den ryska statens existens är hotad för att kärnvapenarsenalen ska kunna tas i bruk.

Men inga doktriner i världen lär spela roll om Putin känner sig riktigt pressad. Han bör redan vara på god väg med tanke på Ukrainas imponerande militäroffensiv, västs outtröttliga uppbackning, vacklande stöd från ryssarnas viktigaste partners Kina och Indien och nu den egna befolkningens tydliga ovilja att engagera sig i kriget. 

Protesterna mot mobiliseringen sprider sig i Ryssland samtidigt som tusentals flyr landet medan de kan. Gränsen väntas stängas i veckan. 

Insikten om den ryska patriotismens begränsningar svider sannolikt allra mest.

För Europa är det dåliga nyheter. Eskalering innebär inte bara fortsatt skakiga börser och upptrissade råvaru- mat- och elpriser. 

En hårt pressad rysk diktator med tillgång till kärnvapen utgör också ett akut säkerhetshot, som inte kan avfärdas med rimlighetslära. Europeiska ledare måste vara beredda på att kriget kan sprida sig.

För Sverige borde den insikten innebära två saker. För det första, brådska att rusta upp försvaret i enlighet med 2-procentsmålet. Självklart är det viktigt att försvaret växer på rätt sätt, att beredningsarbetet görs grundligt. Men med tanke på världsläget och upprustningstempot i andra länder, som Polen, skulle det vara motiverat med ett snabbspår. 

Det är också bråttom att sätta ned foten om vilken roll vi vill spela i Nato.

För det andra sätter Rysslands upptrappning vår inåtvända inrikespolitiska debatt i nytt ljus. Istället för att peka ut fienden och demokratihot i Sveriges riksdag bör debattörer och vänstersympatisörer inse att de gör Putin en tjänst genom att spä på splittringen och människors oro om vad som sker på hemmaplan. 

De måste inse att det finns större hot mot Sverige än att en folkvald SD-ledamot blir andre vice talman. Detta självskadebeteende måste få ett slut.

Av samma skäl bör riksdagens största partier vara beredda att gemensamt ta ansvar för landet om kriget tar en ny vändning. Att döma av hur väl borgfreden fungerade under vårens Natoprocess finns goda förutsättningar.

Slutligen är det viktigt att stödet till Ukraina trappas upp, på alla plan, och snabbt. Det kommer att ta tid innan de ryska numerära förstärkningarna är på plats, och förhoppningsvis dröjer även vintern någon månad, vilket skapar ett fönster för de ukrainska styrkorna att utnyttja medvinden i den pågående offensiven.

Men om de ska lyckas måste ukrainarna känna att västs stöd inte sviktar. Det handlar både om att skicka fler och mer avancerade vapen, utökade militära utbildningsinsatser, hjälp med underrättelser och logistik, direkt finansiellt stöd och ett bibehållet sanktionstryck mot Ryssland.

Och varför inte löften om ett framtida ukrainskt Natomedlemskap? Det är svårt att tänka sig en markering som skulle ha större politisk tyngd i detta läge. 

I Ukraina skulle det uppfattas som det yttersta tecknet på västs långsiktiga stöd medan det i Ryssland skulle ses som ytterligare bevis på hur kontraproduktivt kriget är.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från Malmö stadAnnons

”Äntligen har vi pusselbiten som kan göra textilbranschen cirkulär – och den biten finns i Malmö”

Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.
Anna Vilén är kommunikatör på Sysav.

I Malmö tas flera initiativ för att återvinna textilier och ge dem nytt liv. Här finns till exempel maskinen som är färd med att revolutionera den europeiska textilproduktionen. 

Här finns också designern som skapar nya revolutionerande plagg av restpartier – och kläder för rymden.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

Fyrkantiga balar med ihoppressade kläder bildar prydliga rader som sträcker sig så långt ögat når. En bal består av jeanskläder, en annan av röda textilier gjorda av polyester. Och så fortsätter det, med olika material och olika färger. Vi är inne på Sysavs (Sydskånes avfallsaktiebolag) anläggning i Malmö.

– Vi är först i världen med att erbjuda en storskalig anläggning för automatisk textilsortering, säger Anna Vilén, kommunikatör på Sysav. 

I en av hangarerna på återvinningsanläggningen i hamnen i Malmö pågår en slags textilrevolution. Här huserar Siptex, världens första storskaliga anläggning för automatisk textilsortering. Den är 30 meter lång, kan sortera tre material samtidigt och vid full kapacitet sorterar maskingen 24 000 ton textilier varje år. Det motsvarar ungefär 30 procent av textilierna som slängs i Sverige under samma period. 

– Det krävs mängder av natur- och energiresurser att tillverka nya kläder och textilier. Tack vare Siptex kan vi erbjuda en helt återvunnen råvarukälla, här i Malmö som i princip kan ersätta jungfrulig produktion av textilmaterial, förklarar Anna Vilén medan hon visar maskinens olika funktioner. 

Storskalig sortering behövs

Den mekaniska återvinningen, vilket i praktiken innebär att tyget rivs och utifrån det spinns ny tråd, påverkar i viss mån slitstarkheten eftersom fiberlängden kortas. 

– Därför blandas ofta återvunnen fiber med jungfrulig för att få en längre livslängd på plagget, säger Anna Vilén.

En storskalig sortering behövs. Senast 2025 ska textilavfall samlas in separat enligt EU:s nya avfallsdirektiv. 

– Själva maskinen i sig är inte revolutionerande, att använda sig av infrarött ljus för att sortera material har gjorts tidigare, bland annat är det den tekniken som används vid sortering av plast. Men mjukvaran, hur själva Siptex arbetar samt storskaligheten i sorteringen är världsunik, berättar hon.

Den färdigsorterade textilen kan antingen bli nytt tyg igen eller omvandlas till exempelvis isoleringsmaterial.

– Det är stor efterfrågan på vårt sorterade material. Vi säljer vår råvara till återvinnare i Sverige och Europa. Vi kommer inom kort starta ett nytt projekt kring återvunnen polyester tillsammans med Stadium. De, H&M och Ikea är några av de näringslivsaktörer som har ingått i forskningsprojektet som Siptex är sprunget ur, säger Anna Vilén. 

Och förhoppningen är att fler hållbara och klimatsmarta näringar i regionen ska komma ur den. Forskarna som deltagit i projektet ser potentiella vinster med att ha en textil och återvunnen råvarukälla lokalt i Sverige; andra delar av produktionskedjan inom textilindustrin skulle på sikt kunna bli lokala eller regionala.

Siptex är en av flera exempel som bidragit till att Malmö utsågs till Sveriges miljöbästa kommun 2021 av tidningen Aktuell Hållbarhet. 

Gör hållbara och cirkulära kollektioner

En aktör i en annan del av den hållbara textilbranschen är Malmödesignern Sara Rosberg. Hon har nyligen börjat sälja sitt spin-off märke Modality Upcyles, plagg som består av textil från prover och prototyper, på Återbruket i Malmö. 

– Vi vill inspirera människor att ta vara på textilerna de har, och designa om eller återanvända istället för att kasta, säger hon.

Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.
Sara Rosberg, till höger, är design och grundare till Modality. Klädmärket startade 2020 med en Red-Carpet kollektion, och var bland annat representerade på Cannes-festivalen 2021. Nu arbetar hon även med kläder för rymdbruk.

Just nu strukturerar Modality om inför nästa kollektion, för att göra mer hållbara och cirkulära kollektioner baserat på innovationsarbetet med det nya textila material som utvecklats i andra delar av bolaget. 

– I denna del har vi även sett över återvinningsprocesserna och hur vårt nya material skall kunna återvinnas ner till minsta fiber. Vi hoppas kunna samarbeta med Siptex på Sysav och andra aktörer när det gäller återvinningen av vårt nya material, då vi har lösningar på detta.

Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.
Victor Wall, är verksamhetsansvarig på Återbruket i Malmö, en basar för butiker som säljer hållbara produkter: ”Om konsumenterna ska kunna förändra sitt beteende krävs att det privata näringslivet investerar och anpassar sig och är villiga att ta en aktiv roll i omställningsprocessen”.

Sara Rosberg står även bakom Transforming Textiles AB, som har även utvecklat en textil innovation, Sense-Tex. Den fungerar som en smartklocka och detekterar virussymtom. Tekniken är utvecklad i samarbete med en rymdingenjör (Marcelo Boldt är CTO i bolaget) under pandemin. Företaget är för tillfället stationerat på Ideon Innovation i Lund, där de är på väg att förhoppningsvis bli inkuberade av European Space Agency BIC under 2023. Bolaget söker just nu investerare och finansiering. 

– Transforming Textiles AB deltog med Sense-Tex innovationen och blev finalister ESA:s föraccleratorprogram Nordic Launch 2022. Transforming Textiles tävlade jämte de 10 (Av totalt 26) främsta Space Tech bolagen i Norden, i en stor final på Spaceport i Oslo under oktober 2022.

Läs mer om Malmö stads näringsliv 

 

 

Mer från Malmö stad

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Malmö stad och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera