En ny linje mot Kina

Hammargrens Pyroteknik, Hanssons Fyrverkerier och Fiskeexporten Varberg är tre svenska bolag som sedan länge kontrolleras av kinesiska företag. Det kinesiska intresset för fyrverkeri och fisk, liksom för Acne, Strandhotellet i Kevinge och Herrgårdshotell Dalsland är intressant, men ingen tror att ägarbilden kan skada landet.

Det kinesiska köpet av en kontrollpost i Karolinska Development, som specialiserar sig på att investera i innovationer på Karolinska institutet och andra ledande nordiska universitet, kryper närmare under skinnet. Men så är det om man ligger på börsen. Vem som helst kan köpa. Och löftet om att forskare kan få snabb tillgång till den kinesiska marknaden glimmar som guld.

Försvarets forskningsinstitut släppte i fredags en genomgång av kinesiska köp i Sverige de senaste tio åren. Kinesiska intressen kontrollerar 51 företag i Sverige och har minoritetsposter i ytterligare 14. De största köpen är Geelys minoritetspost i AB Volvo för 32 miljarder kronor, Tencents i Spotify för 21 miljarder och Geelys köp av Volvo Cars för 18 miljarder. Sedan kommer Nevs, SF Bio, Radisson och Nordic Paper.

FOI noterar att hälften av köpen stämmer överens med den kinesiska statens prioriteringar för utländska förvärv. Industriella produkter, hälsa och biokemi, informationsteknologi, elektronik och fordon dominerar.

Den svenska erfarenheten av kinesiskt ägande är än så länge bra och i fordonssektorn bättre än av amerikanskt. Göteborg badar i kinesiska FoU-pengar och håller på att utvecklas till ett europeiskt centrum för utveckling av elbilar. Det är en fantastisk position.

Men utvecklingen i Kina är inte bra och den kinesiska regimens brott mot mänskliga rättigheter ser just nu ut som den största ekonomiska risken av dem alla. Världen har haft många diktaturer, men aldrig en diktatur som är världens ekonomiska kraftcentrum. Vilka ekonomiska slutsatser kan man dra av uppgifterna om koncentrationsläger för uigurer i västra Kina? Vad händer med kinesiskt utlandsägande om Kinas beteende går över smärtgränsen i Hongkong, snart Taiwan eller mot den egna befolkningen och en skarp konflikt med den demokratiska världen blir oundviklig?

Detta är den största utrikesfrågan i alla västländer och alla letar efter ett principiellt svar. Att begränsa utländska investeringar är destruktivt och att isolera sig från en alltmer avancerad kinesisk ekonomi är inte bra för någon. Samtidigt måste något göras för att skydda demokratiernas kontroll över sina ekonomier. I grund och botten är det principvidrigt att politiker ska bestämma vem som äger, men vi kan inte tillåta ett förstatligande via kinesiska uppköp.

EU har rekommenderat medlemsländerna att införa möjligheter att begränsa kinesiska investeringar. Sveriges regering har tillsatt en utredning om utländska direktinvesteringar på skyddsvärda områden som ska vara färdig i november 2021. Den leds av tidigare ordföranden i Högsta förvaltningsdomstolen Sten Heckscher.

Men det är inte säkert att en begränsningsmöjlighet hade hejdat köp av något av de bolag som FOI har på sin lista. Det är svårt att dra gränsen och definiera vad som är ett säkerhetsintresse. USA anser att den inhemska fordonsindustrin är ett nationellt säkerhetsintresse. Det tycker inte svenskarna. Ericsson och Telia bör inte bli Kina-kontrollerade men hur ställer man sig till ett ägande av tio procent av aktierna?

Analysföretaget Rhodium Group publicerade tidigare i höstas en rapport och policyrekommendationer om hur Europa bör hantera riskerna med kinesiska investeringar. Man förordar bredare och djupare metoder och en förändring av vårt sätt att se på Kina. Rhodium välkomnar kinesiska företag men vill utestänga den kinesiska staten, det vill säga statskontrollerade företag. Man ska inte acceptera en statliga aktör som dominant i världsekonomins centrum. 

För det första ska man vårda den egna produktiviteten och den egna kapitalbildningen. EU-medlemmarna bör ha skattesystem som värnar inhemska kapitalintressen och göra det attraktivt att stanna, investera i utbildning och forskning och fortsätta utveckla den inre marknaden.

För det andra ska de kommande gransknings- och begränsningsreglerna skilja på privata och statliga aktörer och stänga ute de statliga, även om de är svåra att definiera. Med en sådan regel hade man kunnat säga nej till statliga ChemChinas köp av världens största utsädesföretag Syngenta, som till exempel äger de skånska sockerbetorna och de gröna ärtorna, en känslig punkt för alla söder om Hallandsåsen.

För det tredje ska man använda sin transparens, ett effektivt demokratiskt vapen. Kinas inriktning är inte given och inte heller marknadskrafternas. Upplys om Kinas ägande, skapa en medvetenhet om hur Kinas intresse ser ut. FOI:s granskning är ett föredöme.

För det fjärde ska demokratierna undantagslöst visa att kinesiskt ägande inte kan undertrycka demokratiska fri- och rättigheter. I den mån Kina använder Sverige som testmarknad för ägande och repression ska ingen tveka.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?