Annons

En liten och svag vänsterregering

LEDARE. Regeringen och samarbetspartierna backar i frågan om Arbetsförmedlingen. Och Vänsterpartiet återkallar sitt misstroendehot, liksom M och KD. Det står nu klart att Vänsterpartiet har inflytande över politikens inriktning, trots att motsatsen påstås i Januariöverenskommelsen.

VÄNSTERPARTIET HAR MAKT. Stefan Löfven saknar majoritet för sin regering. Nu har Jonas Sjöstedt hjälpt honom att inse det.
VÄNSTERPARTIET HAR MAKT. Stefan Löfven saknar majoritet för sin regering. Nu har Jonas Sjöstedt hjälpt honom att inse det.Foto:Fredrik Sandberg

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark sa på en presskonferens att hon har haft kontakter med Vänsterpartiet, men gjorde gällande att det endast var kraven från M och KD som föranledde förändringen. Utan Vänsterpartiets misstroendehot hade det dock inte blivit någon ändring.

Januarisamarbetet bygger på utgångspunkten att de fyra oppositionspartierna inte kommer att gå samman för att fälla förslag från regeringen. Nu vet vi att det var ett felaktigt antagande. Regeringen kan inte ens räkna med fri lejd för budgeten. Erfarenheterna från 2013 visar att det är möjligt att bryta loss detaljer ur budgeten, åtminstone när det gäller frågor som inte försvagar budgeten.

Vidare kan oppositionspartierna gå ihop om tillkännagivanden i riksdagen. De kan ändra i propositioner eller helt rösta ned dem. De kan sätta press på regeringen genom ett misstroendehot, som det mot Eva Nordmark. Alla dessa är legitima verktyg för oppositionen.

Regeringen har inte säkrat ett majoritetsstöd i riksdagen, och det bör få konsekvenser för den förda politiken. Redan har V, M och KD lyckats få igenom ett krav på lägre EU-avgift inför kommande förhandlingar i Bryssel.

Detta är inte det enda problemet med januariöverenskommelsen. På ett politiskt plan är dokumentet ett fruset ögonblick från januari 2019. Vad sker om förutsättningarna förändras? Hur gör man när en av punkterna visar sig mindre genomtänkt?

Trots att regeringen helst använder ordet ”avtal” om det man kommit överens om, så finns inte den klausul som brukar finnas just i avtal – en ordning för hur man omförhandlar avtalet och för vad som händer om en paragraf inte genomförs.

Inget talar för att januaripartierna skulle ha ändrat sig om Arbetsförmedlingen om inte misstroendehotet hade uttalats.

Just frågan om Arbetsförmedlingen är viktig. Det handlar om integration på arbetsmarknaden och myndigheten är central för detta, låt vara att den inte anses fungera väl. Den förändring som skulle göras enligt januariöverenskommelsen var att den inte längre skulle vara utförare utan fristående aktörer skulle ta över uppgifterna inom ramen för valfrihetslagstiftningen (LOV)

Detta är den viktigaste beståndsdelen i punkt 18, den som handlar om Arbetsförmedlingen. När januaripartierna nu backar så gäller det inte någon detalj utan själva kärnan i omgörningen av myndigheten. För övrigt avviker punkt 18 genom sin detaljeringsgrad. Flera andra delar i januariöverenskommelsen är mer övergripande i sina formuleringar, exempelvis genom att det står att en utredning först ska tillsättas.

När Vänsterpartiet bestämde sig för att släppa fram Stefan Löfven som regeringsbildare ställde Jonas Sjöstedt ett ultimatum: ”Vi är vågmästare. Rör inte arbetsrätten och inför inte marknadshyror, för då smäller det!”

Arbetsrätten har lagts i en utredning, och parterna förhandlar om en egen lösning. Om de kommer överens om en liberaliserad arbetsrätt blir det ingen lagstiftning. Men Vänsterpartiet skulle kunna ta strid om arbetsrätten redan nu. Det är inte uteslutet att V skulle få stöd av de andra oppositionspartierna, antingen för att de också har kritik mot exempelvis den här reformen, eller för att Ulf Kristersson gör allvar av sitt uttalande som han riktade till V: ”Jag avsätter gärna regeringen med dig varje dag.”

En annan fråga där det förmodligen har skett en positionsförflyttning är arbetskraftsinvandringen. Där skulle man kunna tänka sig att V har ett gemensamt intresse med de andra tre oppositionspartierna om att lägga in ett försörjningskrav. Det strider mot punkt 21 i januariöverenskommelsen om att de gällande reglerna ”ska värnas”. Men oppositionen kan få majoritet för en motion eller ett tillkännagivande om försörjningskrav.

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt sa på måndagen att det är viktigt att regeringen ”tar in den politiska verkligheten och har förmåga att lyssna in majoriteter i riksdagen framöver”. Han har rätt. Det går inte att avtala bort riksdagens inflytande.


Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?