1515
Annons

En kraftdirektörs bön

KARLSHAMN. Att gå in i kraftverket är som att nedstiga i ett Tintinalbum, en tidskapsel från 1960-talets ingenjörskonst.

KRAFTVERK. Förra året brände Karlshamnsverket mer olja än de föregående tio åren tillsammans. Verkets Vd Henrik Svensson anser att det svenska kraftsystemet måste få en planering.
KRAFTVERK. Förra året brände Karlshamnsverket mer olja än de föregående tio åren tillsammans. Verkets Vd Henrik Svensson anser att det svenska kraftsystemet måste få en planering.

Tre stycken 30 meter höga brännugnar hettar upp vatten till het ånga som via ett virrvarr av stora och små rör driver de väldiga generatorerna från Brown Boveri i den 150 meter långa gulkaklade turbinhallen.

Kraften är överväldigande. 400 ton stålturbiner snurrar 3000 varv i minuten. Elströmmen skickas iväg till Hemsjö uppe vid Smålandsgränsen. Där går det svenska stamnätets ledning mellan kärnkraftverket i Oskarshamn och de nu nedlagda reaktorerna i Barsebäck. Numera kan strömmen också gå via havskabeln mellan Karlshamn och Slupsk i Polen.

När verket är i gång bränner det 140 000 liter tjockolja i timmen. Oljan lagras i bergrum och skeppas med båt från Preem i Lysekil. Oftast är den från början rysk.

Förra året var Karlshamnsverket igång fler timmar än de senaste tio åren tillsammans. Något är inte som det ska vara i det svenska energisystemet. Eller som verkets vd Henrik Svensson uttrycker det: ”Det är så urbota dumt. För oss och för verket är det bra att det används men vi ska inte ha den här funktionen.”

Han är maskiningenjör och har arbetat 25 år i energibranschen. I september 2021 hamnade han mitt i den svenska energidebatten. Det var stiltje i hela norra Europa, i tre veckor, dessutom ovanligt mulet överallt. Vindkraften och solkraften låg i praktiken nere. Då körde Karlshamnsverket igång. Henrik Svensson gick ut offentligt och förklarade varför. Han pekade på de nedlagda reaktorerna i Ringhals som huvudförklaringen. Under lång tid har elpriset legat ganska stabilt, när Ringhals 1 och 2 stängde ner började det fluktuera kraftigt. Oljekraftverket i Karlshamn fick då en ny roll och blev symbolen för ett misslyckande.

Henrik Svensson förklarar, med en tydlig passion, hur det svenska kraftsystemet tänktes ut på 1950- och 1960-talet. Det var från början till slut ett system som konstruerades av ingenjörer. Någon ”energipolitik” fanns inte, bara ett framsynt mandat från Erlanders regering.

Ett elsystem som ska leverera i hela landet behöver kraftproduktion i hela landet, spänning och frekvens måste hållas uppe överallt, annars kan man inte transportera elektricitet och systemet kraschar. Vattenkraften i norr balanserades därför av kärnkraft i söder. Kärnkraften fick fyra poler, Stockholm med Forsmark, Göteborg med Ringhals, Malmö med Barsebäck och sydöstra Sverige med Oskarshamn.

Det svenska systemet blev internationellt känt för att vara ett av världens mest stabila kraftsystem. Andra kvaliteter upptäckte man efter hand. På 1970-talet blev oberoendet av olja värdefullt. På 1990-talet fick fossilfritt hög status. Men grunden var en leveranssäkerhet i världsklass. Den var en förutsättning för att pappersmassafabrikerna, stålverken, gruvorna, varven, bilfabrikerna och den elektrifierade järnvägen kunde gå dygnet runt.

Ingenjörerna bakom kraftsystemet planerade också för olika reservkapaciteter. Den största enskilda störningen som kan hända är att Sveriges största reaktor i Oskarshamn lägger av. Om det händer utlöses en sekundsnabb kedjereaktion för att hålla uppe frekvensen på 50 hertz i hela landet. Om man inte klarar det kraschar elsystemet. Först tar de flera hundra ton tunga snurrande turbinerna i de andra reaktorerna upp chocken, sedan öppnas dammluckorna i vattenkraftverken i norra Sverige. Om det inte räcker omdirigeras eventuell elexport om till import. Därefter kommer automatiska och manuella bortkopplingar av stora kunder eller städer, därefter drar gasturbinerna igång, utplacerade i ett noga planerat nät i Halmstad, Barsebäck, Malmö, Helsingborg, Slite, Stenungsund, Ringhals, Lahäll, Göteborg, Kimstad, Forsmark, Stallbacka och Stockholm. De kan vara igång inom några minuter.

Oljekraftverket i Karlshamn ligger längst ut i kedjan och ska egentligen bara användas när vattenkraften har svårt att reglera systemet på grund av vårflod eller isläggning eller när vintern är ovanligt kall. Det kallas effektreserv.

Men eftersom vindkraften har vuxit så mycket och kärnkraften minskat har kraftproduktionen börjat variera på ett sätt som aldrig hände förut och som systemet inte är byggt för. Karlshamnsverket har därför börjat användas för att täcka upp variationer, som när vinden inte blåser. Precis samma sak har börjat hända i Tyskland som i dag bränner mer kol och gas än tidigare på grund av avvecklad kärnkraft och utvecklad vindkraft.

Vindkraften blåser dels sönder prisbildningen eftersom den nästan är gratis när det blåser vilket gör att andra kraftslag förlorar i lönsamhet. Men den blåser också sönder stabiliteten i elsystemet.

Henrik Svensson har en bön. Han vill att Sverige gör som hans ingenjörskollegor gjorde på 1950-talet och funderar igenom vilket elsystem man vill ha.

Han har helt rätt. Kombinationen av fri marknad och ständig politisk detaljstyrning fungerar inte längre. Det är inte bra att Karlshamnsverket brände 28 000 ton olja förra året, men södra Sverige måste ha kraftproduktion för att systemet ska fungera. Det räcker inte med fler ledningar från Norrland. Man måste ta ett helhetsgrepp så att elsystemet åter får en planering, annars kommer det att återkommande kollapsa och Sverige kommer inte att kunna vara ett industriland. Och planeringen måste göras nu.


Innehåll från VerizonAnnons

Snabbare och säkrare framtid med 5G

Snabbare, säkrare och effektivare. Femte generationens mobilnät, 5G, kan inte bara erbjuda företag skräddarsydda och snabbare lösningar än i dag. Det kan också öka säkerheten och produktionen.

Läs mer: Sex experter svarar på frågor om 5G.   

Till viss del bygger 5G på samma teknologi som föregångaren 4G, som bland mycket annat gjorde det möjligt att strömma video och att smidigt ladda ner appar.

– 5G kommer också att möjliggöra en massa nya typer av upplevelser för användarna. Dessutom kommer det att förändra en hel del för företag. 5G kan överföra data med mycket mindre fördröjning än 4G och kommer att kunna stödja många fler enheter. Det utvecklades också för att erbjuda bättre stöd för privata nätverk, säger Scott M. Lawrence, direktör vid telekommunikationsjätten Verizon.

Exklusiv tillgång till nätverket

Just privata 5G-nätverk spås revolutionera nyttjandet av mobilnät. Med ett privat 5G-nätverk har företaget exklusiv tillgång till nätverket som fungerar på den frekvensen. Det är en skillnad från exempelvis wifi, där alla använder en av två frekvenser - vilket kan leda till överbelastning eller störningar.

Affärsfördelarna med 5G-nätverk är många. En är att företag kan bygga ett nätverk utifrån sina applikationers behov. De kan själva bestämma vilken prestanda man önskar. Det betyder också att nätverket är säkert. Ägaren har full kontroll över vem som kan komma åt det.

Den sista pusselbiten är så kallad edge computing. Det kan användas för en applikation som baseras på artificiell intelligens (AI) och maskininlärning (ML) för att analysera videofilmer från exempelvis en tillverkningsprocess. Att snabbt kunna upptäcka ett problem och omedelbart vidta åtgärder kan vara avgörande.

Ett konkret exempel är möjligheten att förbättra arbetsmiljö och säkerhet. Hastigheten för många automatiskt styrda fordon (AGV) är för närvarande begränsad för att minimera risken för olyckor. Med den tillförlitlighet som ett privat 5G erbjuder i nästintill realtid kommer det att vara möjligt att öka hastigheten och därmed också produktiviteten. Tester med sensorer på fordon och AI/ML för att upptäcka eventuella faror och vidta åtgärder för att undvika incidenter har visat att femfaldiga ökningar kan vara möjliga utan att äventyra säkerheten.

– Videoövervakning kan också bidra till att förbättra säkerheten, men den har hittills begränsats av att någon aktivt måste titta på filmerna. Det kan vara orealistiskt på en stor arbetsplats med många potentiella faror. I stället har man undersökt incidenter i efterhand. Med privat 5G kan video överföras till en server på plats på millisekunder, analyseras automatiskt och rapportera avvikelser i tid för att förhindra olyckor, säger Scott M. Lawrence. 

Kan förhindra allvarliga skador

5G har testats på oljeriggar för att säkerställa att människor använder rätt skyddsutrustning. Om en anställd till exempel tar av sig en av sina skyddshandskar, kan maskinen han arbetar på stoppas automatiskt, vilket kan förhindra allvarliga skador.

I den medicinska världen används samma teknik för att vägleda anställda när de ska sätta på sig avancerad skyddsutrustning. En AI/ML-driven assistent kan ge vägledning nästan i realtid och bekräfta att varje steg är korrekt genomfört. Samma teknik kan också tillämpas i en miljö där man monterar komplex utrustning. Istället för att kvalitetssäkringen ska ske efter monteringen kan den integreras genom hela produktionen. Om en operatör skulle missa ett steg eller göra en felaktig anslutning varnas de och ett fel förhindras. 

Det här är bara några exempel på hur privat 5G och edge computing kan bidra till att förbättra säkerheten. Det finns många, många fler.

– Möjligheterna är praktiskt taget obegränsade. Från gruvdrift till hälsovård, tillverkning till detaljhandel, upptäcker företag att privat 5G kan hjälpa dem att lösa problem som tidigare var svåra att lösa, säger Scott M. Lawrence.

Hundratals miljoner människor har redan 5G-täckning och den siffran växer snabbt. Med privat 5G behöver man inte ens vänta på att mobiloperatörerna ska bygga ut sina nätverk; så länge spektrumet är tillgängligt kan man själv välja tidpunkt. 

Läs mer: Sex experter svarar på frågor om 5G.   

 

Mer från Verizon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Verizon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?