1515

En frisk mediebransch behöver inget stöd

Eftersom Bildt-regeringen på 1990-talet var tidigt ute med att avreglera och privatisera telemarknaden har Sverige begåvats med en av världens mest vitala telekommarknader. 

Det viktigaste staten skulle kunna göra för att hjälpa kämpande landsortstidningar är att de egna statliga mediebolagen inte direktkonkurrerar lokalt med gratis material.
Det viktigaste staten skulle kunna göra för att hjälpa kämpande landsortstidningar är att de egna statliga mediebolagen inte direktkonkurrerar lokalt med gratis material.Foto:ANDERS WIKLUND / TT

5G har av väl kända skäl blivit försenat men i övrigt har svenskarna varit ovanligt snabba i generationsbytena. Fria företag och internationell konkurrens har via telekom revolutionerat den ena industrin efter den andra. Telefonen rymmer numera bank, radio, tv, begagnatmarknad, bio, musik, shoppinggallerior. Samt så klart traditionella medier.

Dagspress har tappat pappersupplaga sedan radions genombrott under andra världskriget, ännu mer när tv kom, ytterligare mer när TV4 bröt igenom och nu pressas de kvarvarande tidningsbolagen hårt av företag som Apple, Google, Facebook och Netflix.

Några större rikstidningar som Di och DN har knäckt koden för en stark digital prenumerationsaffär och det finns exempel på landsortstidningar som är på god väg att göra detsamma.

Att dagspressens företrädare nu vill ändra presstödet bort från stöd till papperstidningen till stöd för journalistik är ett tecken på att branschen ser en snar framtid då den betalda huvudupplagan är digital. I en debattartikel i DN på måndagen föreslår branschorganisationen Tidningsutgivarna att den gamla presstödspengen ska bort och i stället gå till bland annat sänkta arbetsgivaravgifter för journalister. Moderaterna förelog samma dag liknande tankar i en debattartikel i Di.

Under en övergångsperiod är det nödvändigt med någon typ av stöd för att rädda presstödsberoende tidningar in i digitaliseringen. Men som ett permanent system är subventionering av olika yrkeskårers arbetsgivaravgifter fel väg. Det finns många personalkategorier som med fog kan hävda att de är samhällsbärande. Och slopade arbetsgivaravgifter för journalister innebär i praktiken att andra yrkesgrupper måste bära kostnaderna för mediefolkets socialförsäkringar. Varför ska de göra det?

En frisk dagspress måste stå på egna ben. Att vara bidragsberoende öppnar för en politiskt inställsam mediebransch. Det viktigaste staten skulle kunna göra för att hjälpa kämpande landsortstidningar är att de egna statliga mediebolagen inte direktkonkurrerar lokalt med gratis material. Det är bisarrt att som public service utmåla sig som lokaljournalistikens garant och samtidigt med skattepengar slå undan benen på lokalpress.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?