1515
Annons

En frisk mediebransch behöver inget stöd

Eftersom Bildt-regeringen på 1990-talet var tidigt ute med att avreglera och privatisera telemarknaden har Sverige begåvats med en av världens mest vitala telekommarknader. 

Det viktigaste staten skulle kunna göra för att hjälpa kämpande landsortstidningar är att de egna statliga mediebolagen inte direktkonkurrerar lokalt med gratis material.
Det viktigaste staten skulle kunna göra för att hjälpa kämpande landsortstidningar är att de egna statliga mediebolagen inte direktkonkurrerar lokalt med gratis material.Foto:ANDERS WIKLUND / TT

5G har av väl kända skäl blivit försenat men i övrigt har svenskarna varit ovanligt snabba i generationsbytena. Fria företag och internationell konkurrens har via telekom revolutionerat den ena industrin efter den andra. Telefonen rymmer numera bank, radio, tv, begagnatmarknad, bio, musik, shoppinggallerior. Samt så klart traditionella medier.

Dagspress har tappat pappersupplaga sedan radions genombrott under andra världskriget, ännu mer när tv kom, ytterligare mer när TV4 bröt igenom och nu pressas de kvarvarande tidningsbolagen hårt av företag som Apple, Google, Facebook och Netflix.

Några större rikstidningar som Di och DN har knäckt koden för en stark digital prenumerationsaffär och det finns exempel på landsortstidningar som är på god väg att göra detsamma.

Att dagspressens företrädare nu vill ändra presstödet bort från stöd till papperstidningen till stöd för journalistik är ett tecken på att branschen ser en snar framtid då den betalda huvudupplagan är digital. I en debattartikel i DN på måndagen föreslår branschorganisationen Tidningsutgivarna att den gamla presstödspengen ska bort och i stället gå till bland annat sänkta arbetsgivaravgifter för journalister. Moderaterna förelog samma dag liknande tankar i en debattartikel i Di.

Under en övergångsperiod är det nödvändigt med någon typ av stöd för att rädda presstödsberoende tidningar in i digitaliseringen. Men som ett permanent system är subventionering av olika yrkeskårers arbetsgivaravgifter fel väg. Det finns många personalkategorier som med fog kan hävda att de är samhällsbärande. Och slopade arbetsgivaravgifter för journalister innebär i praktiken att andra yrkesgrupper måste bära kostnaderna för mediefolkets socialförsäkringar. Varför ska de göra det?

En frisk dagspress måste stå på egna ben. Att vara bidragsberoende öppnar för en politiskt inställsam mediebransch. Det viktigaste staten skulle kunna göra för att hjälpa kämpande landsortstidningar är att de egna statliga mediebolagen inte direktkonkurrerar lokalt med gratis material. Det är bisarrt att som public service utmåla sig som lokaljournalistikens garant och samtidigt med skattepengar slå undan benen på lokalpress.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Sabotera inte för oljebolagen

Medan hushållen i väst knäar under bördan av stigande energikostnader gör olje- och gasföretagen rekordvinster.

FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.
FEL VÄG. Att straffbeskatta oljebolag, som FN vill, riskerar bara att förvärra energikaoset.Foto:Carina Johansen

Brittiska BP tredubblade sin vinst till 9,3 miljarder dollar under andra kvartalet i år jämfört med motsvarande period i fjol. Samma starka utveckling hade norska Equinor, vars nettovinst ökade till 6,8 miljarder dollar.

Det väcker blandade känslor att oljebolagen, rent krasst, profiterar på kriget i Ukraina. Den norska regeringen har genom olje- och energiminister Terje Aasland sagt att detta är ett tillfälle ”då det inte är roligt att tjäna pengar”. I förra veckan gick FN:s generalsekreterare António Guterres ut och uppmanade regeringar att straffbeskatta oljebolagens vinster.

”Denna groteska girighet straffar de fattigaste och mest utsatta människorna, samtidigt som de förstör vårt enda gemensamma hem”, sa Antonio Guterres, enligt BBC.

Att beskatta oljebolagens vinster ännu mer riskerar att förvärra energikaoset. Beslutfattare i väst bör i stället fokusera på hur bolagen så snabbt som möjligt kan förmås att investera vinsterna så att produktionen av olja och gas kan öka. Ett större utbud skulle pressa priserna och sänka energinotan för de hårt prövade hushållen.

Men framgångsrika oljebolag behövs också av andra skäl. 

Ska väst klara av att göra sig oberoende av rysk energi behövs mer olja och gas från pålitliga länder, som USA, Norge och Storbritannien, där några av världens största oljebolag har sina huvudkontor. Om de ländernas regeringar börjar straffbeskatta oljebolagen – Storbritannien har redan fattat beslut om en engångsskatt på 25 procent – riskerar investeringarna att bli lidande. 

Omställningen till förnybar energi kräver också olja och gas under en övergångsperiod. Det är lätt att tro – i synnerhet när man hör Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar – att vindkraft till havs är en snabb lösning på energiproblemet. Det är det inte. Ledtiderna från beslut till färdig vindpark är i bästa fall sex år.

Investeringar i prospektering och produktion av olja och gas har varit eftersatta i flera år. Med dagens höga vinster finns en möjlighet att ändra på det. När vi som mest behöver mer olja och gas från länder i väst är straffskatter fel väg att gå.

 

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera