1515
Annons

En framtid för svensk kärnkraft

LEDARE. Fjärde generationens reaktorer ska kunna utnyttja kärnbränslet uran nästan hundra gånger mer effektivt. Det gör kärnkraften till ett hållbart energislag.

Foto:Forsmarks Kraftgrupp bildarkiv

Kärnkraften står för runt 40 procent av elproduktionen. Ironiskt nog hotas den av nedläggning trots att den är en bärande pelare i svensk energiförsörjning. Men det pågår forskning om den nya, fjärde generationen kärnkraftverk.

Stiftelsen för strategisk forskning har delat ut anslag på 50 miljoner kronor till KTH:s projekt för en hållbar kärnteknisk forskning i Sverige (SUNRISE). Forskarna förbereder en ny blykyld kärnkraftsreaktor av fjärde generationen, som ska vara klar inom 10 år. Anläggningen ska ligga i Oskarshamn, som har tre reaktorer varav en är i drift.

Fjärde generationens reaktorer ska kunna utnyttja kärnbränslet uran nästan hundra gånger mer effektivt genom att man kopplar upparbetningsanläggningar till reaktorerna och återanvänder uranet gång på gång. Även uttjänt kärnbränsle från dagens reaktorer kan användas. 

Processen bildar då ett kretslopp som till slut har bränt ur all energi som går ur uranet och eliminerar i princip allt långlivat radioaktivt avfall. Det gör kärnkraften till ett hållbart energisystem. Både forskare och kommersiella kunder ska kunna använda anläggningen för försök. Den kan även fungera som en demonstrationsenhet för avancerad reaktorteknologi som skulle kunna kommersialiseras i större skala inom 15 år. 

Den ansvariga för KTH-projektet, professorn i fysik Pär Olsson skrev med ett par kolleger en del om detta i en debattartikel (SvD 16/2 2019) ”Ny kärnkraft skulle spara minst 1 000 miljarder”. Den gick ut på att med ny teknik blir det billigare att bygga nya kärnkraftverk. De påpekar också att kostnaden för att leveranssäkra förnybara väderberoende energikällor bör jämföras med kostnaden för ny kärnkraft.

Om kärnkraften fasas ut och ersätts med 100 procent förnybar energi 2040 i enlighet med energiöverenskommelsen, krävs enligt Sweco investeringar på 1 500 miljarder kronor för att garantera leveranssäkerhet. 

Det är ett faktum att innan lagringen av väderberoende energislag är löst är kärnkraften ett av de renaste och mest leveranssäkra energislagen. Därför är det bra att forskningen drivs vidare, trots att det i dagsläget anses för dyrt att nysatsa. Man skulle också kunna tänka sig att Kärnavfallsfonden satsar en del av sina tillgångar på 74 miljarder kronor på forskningen.


Svenskarnas resande måste tas på allvar

Sedan pandemirestriktionerna togs bort i februari har svenskarnas intresse för att resa utomlands ökat rejält. 

Efter nästan två år av pandemi, ”hemester” och distansjobb är det inte konstigt. Folk längtar efter att se världen igen.

KÖER. Både på Arlanda och i passbokningssystemet har det varit långa köer den senaste tiden. Det är ett tecken på att politikerna inte tar frågan om svenskarnas resande på allvar.
KÖER. Både på Arlanda och i passbokningssystemet har det varit långa köer den senaste tiden. Det är ett tecken på att politikerna inte tar frågan om svenskarnas resande på allvar.Foto:Johan Nilsson/TT

Dessvärre verkar inte myndigheterna ha beredskap för att hantera reseuppsvinget, att döma av de timslånga köerna till säkerhetskontrollen på Arlanda och svårigheten att förnya pass. 

Det statliga flygplatsbolaget Swedavia hänvisar till svårigheter att rekrytera kvalificerad personal. Och polisen dras fortfarande med rekordlånga väntetider i passbokningsysstemet, och numera även med nedsatt tillverkningskapacitet efter att en av passmaskinerna gått sönder.  

Ur ett större perspektiv är det kanske ingen katastrof att svenska barnfamiljer tvingas ställa in sin planerade charterresa till solen, mot bakgrund av allt annat elände som pågår i världen, inte minst i Ukraina. 

Men för den enskilde kan en inställd semester betyda just katastrof och krossade drömmar. I förlängningen finns också risk för att förtroendet för staten urholkas.

Den stora frågan är hur vi hamnade här. Det borde inte handla om brist på kunnande. Myndigheterna visade sig ju nyligen vara kapabla att med kort varsel planera och genomföra massvaccinering av befolkningen – en enorm logistikutmaning som gått relativt smidigt. 

När det gäller passkaoset är det tydligt att det snarare handlar om prioriteringar. Polisen har inte haft koll på hur många pass som blivit ogiltiga under pandemin, och därmed inte tagit höjd för den anstormning som nu skett. 

Man såg det inte komma. 

Även Swedavia tycks ha överraskats av det stora resesuget. Bolaget gör visserligen löpande prognoser över flygandet, som Avarn Security, som sköter säkerheten på flygplatserna, använder som grund för sin personalplanering. 

Men när verkligheten nu överträffat prognoserna är det svårt att snabbt tillföra nya säkerhetskontrollanter, eftersom kandidater måste genomgå tre olika säkerhetsprövningar för att kunna anställas: av länsstyrelsen, transportstyrelsen och säkerhetspolisen – myndigheter som i sin tur har långa ledtider. 

Här skymtas ett mönster, ett ohållbart sådant. 

Det här är en samhällsfunktion som bara ska fungera: Svenskarna måste kunna lämna landet om och när de så önskar. Resebranschen, som är en viktig del av svenskt näringsliv, är dessutom helt beroende av det. 

Politikerna måste börja ta den här frågan på större allvar.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?