En framtid för svensk kärnkraft

LEDARE. Fjärde generationens reaktorer ska kunna utnyttja kärnbränslet uran nästan hundra gånger mer effektivt. Det gör kärnkraften till ett hållbart energislag.

Foto:Forsmarks Kraftgrupp bildarkiv

Kärnkraften står för runt 40 procent av elproduktionen. Ironiskt nog hotas den av nedläggning trots att den är en bärande pelare i svensk energiförsörjning. Men det pågår forskning om den nya, fjärde generationen kärnkraftverk.

Stiftelsen för strategisk forskning har delat ut anslag på 50 miljoner kronor till KTH:s projekt för en hållbar kärnteknisk forskning i Sverige (SUNRISE). Forskarna förbereder en ny blykyld kärnkraftsreaktor av fjärde generationen, som ska vara klar inom 10 år. Anläggningen ska ligga i Oskarshamn, som har tre reaktorer varav en är i drift.

Fjärde generationens reaktorer ska kunna utnyttja kärnbränslet uran nästan hundra gånger mer effektivt genom att man kopplar upparbetningsanläggningar till reaktorerna och återanvänder uranet gång på gång. Även uttjänt kärnbränsle från dagens reaktorer kan användas. 

Processen bildar då ett kretslopp som till slut har bränt ur all energi som går ur uranet och eliminerar i princip allt långlivat radioaktivt avfall. Det gör kärnkraften till ett hållbart energisystem. Både forskare och kommersiella kunder ska kunna använda anläggningen för försök. Den kan även fungera som en demonstrationsenhet för avancerad reaktorteknologi som skulle kunna kommersialiseras i större skala inom 15 år. 

Den ansvariga för KTH-projektet, professorn i fysik Pär Olsson skrev med ett par kolleger en del om detta i en debattartikel (SvD 16/2 2019) ”Ny kärnkraft skulle spara minst 1 000 miljarder”. Den gick ut på att med ny teknik blir det billigare att bygga nya kärnkraftverk. De påpekar också att kostnaden för att leveranssäkra förnybara väderberoende energikällor bör jämföras med kostnaden för ny kärnkraft.

Om kärnkraften fasas ut och ersätts med 100 procent förnybar energi 2040 i enlighet med energiöverenskommelsen, krävs enligt Sweco investeringar på 1 500 miljarder kronor för att garantera leveranssäkerhet. 

Det är ett faktum att innan lagringen av väderberoende energislag är löst är kärnkraften ett av de renaste och mest leveranssäkra energislagen. Därför är det bra att forskningen drivs vidare, trots att det i dagsläget anses för dyrt att nysatsa. Man skulle också kunna tänka sig att Kärnavfallsfonden satsar en del av sina tillgångar på 74 miljarder kronor på forskningen.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?