Kärnkraften står för runt 40 procent av elproduktionen. Ironiskt nog hotas den av nedläggning trots att den är en bärande pelare i svensk energiförsörjning. Men det pågår forskning om den nya, fjärde generationen kärnkraftverk.
Stiftelsen för strategisk forskning har delat ut anslag på 50 miljoner kronor till KTH:s projekt för en hållbar kärnteknisk forskning i Sverige (SUNRISE). Forskarna förbereder en ny blykyld kärnkraftsreaktor av fjärde generationen, som ska vara klar inom 10 år. Anläggningen ska ligga i Oskarshamn, som har tre reaktorer varav en är i drift.
Fjärde generationens reaktorer ska kunna utnyttja kärnbränslet uran nästan hundra gånger mer effektivt genom att man kopplar upparbetningsanläggningar till reaktorerna och återanvänder uranet gång på gång. Även uttjänt kärnbränsle från dagens reaktorer kan användas.
Processen bildar då ett kretslopp som till slut har bränt ur all energi som går ur uranet och eliminerar i princip allt långlivat radioaktivt avfall. Det gör kärnkraften till ett hållbart energisystem. Både forskare och kommersiella kunder ska kunna använda anläggningen för försök. Den kan även fungera som en demonstrationsenhet för avancerad reaktorteknologi som skulle kunna kommersialiseras i större skala inom 15 år.
Den ansvariga för KTH-projektet, professorn i fysik Pär Olsson skrev med ett par kolleger en del om detta i en debattartikel (SvD 16/2 2019) ”Ny kärnkraft skulle spara minst 1 000 miljarder”. Den gick ut på att med ny teknik blir det billigare att bygga nya kärnkraftverk. De påpekar också att kostnaden för att leveranssäkra förnybara väderberoende energikällor bör jämföras med kostnaden för ny kärnkraft.
Om kärnkraften fasas ut och ersätts med 100 procent förnybar energi 2040 i enlighet med energiöverenskommelsen, krävs enligt Sweco investeringar på 1 500 miljarder kronor för att garantera leveranssäkerhet.
Det är ett faktum att innan lagringen av väderberoende energislag är löst är kärnkraften ett av de renaste och mest leveranssäkra energislagen. Därför är det bra att forskningen drivs vidare, trots att det i dagsläget anses för dyrt att nysatsa. Man skulle också kunna tänka sig att Kärnavfallsfonden satsar en del av sina tillgångar på 74 miljarder kronor på forskningen.
