1515
Annons

Elkrisen hotar den norrländska drömmen

GÄLLIVARE. Elkrisen hotar den gröna industrirevolutionen i norr. Det finns ingen realistisk plan för hur elproduktionen ska öka och de höga priserna ändrar affärsmodellen för den fossilfria framtiden.

Ledarsidans Frida Wallnor åkte till Gällivare för att prata allvar med de inblandade.

OSÄKERT. Vid sidan av elbrist är personal och rätt kompetens det svåraste problemet. Tyvärr finns det just nu skäl att tvivla på realismen i Gällivares fossilfria framtid.
OSÄKERT. Vid sidan av elbrist är personal och rätt kompetens det svåraste problemet. Tyvärr finns det just nu skäl att tvivla på realismen i Gällivares fossilfria framtid.Foto:Frida Wallnor
MED MÅNGA JOBB. Bolidens koppargruva Aitik är Gällivares största privata arbetsgivare.
MED MÅNGA JOBB. Bolidens koppargruva Aitik är Gällivares största privata arbetsgivare.Foto:Frida Wallnor
RÖRLIGT. Gällivares arbetsmarknad liknar ett oljeborrtorn – man flyger in och ut.
RÖRLIGT. Gällivares arbetsmarknad liknar ett oljeborrtorn – man flyger in och ut.Foto:Frida Wallnor

Att flyga in mot Lapland Airport är något särskilt. Plötsligt förbyts de oändliga skogarna och sjöarna mot något som mest liknar ett rymdlandskap, i olika nyanser av grått.

Bolidens BOL +1,03% Dagens utveckling flaggskeppsgruva Aitik utanför Gällivare är Sveriges i särklass största industriområde. Dagbrottet breder ut sig på en yta motsvarande 10.000 fotbollsplaner, och upptar hela flygplansfönstret.

Väl inne i den enkla flygplatsbyggnaden välkomnas vi till ”Europas gruvhuvudstad”. Bakom står kommunens två giganter: Boliden och LKAB. Gruvbolagen sysselsätter stora delar av bygdens 17.500 invånare på ett eller annat sätt. Till och med miljöpartisterna är gruvarbetare här.

Men faktum är att Gällivare gör anspråk på en annan mer prestigefylld titel. Staden planerar att bli epicenter för den gröna industrirevolutionen. En stor andel av de 1000 miljarder som utlovats i norrländska industriinvesteringar ska ske här, bland annat i Hybrit, där LKAB, SSAB och Vattenfall ska producera fossilfritt stål med hjälp av vätgas.

Att något är på gång i Gällivare märks. Kanske inte just i stadskärnan, en typisk slumrig småstad i Norrlands inland. Snarare märks det när man försöker boka hotell och hyrbil. Det går inte. Allt är uppbokat, en vanlig tisdag i början av september.

Men haussen kring industriboomen har tveklöst dämpats den senaste tiden. Elkrisen har fått allt fler att ifrågasätta hur de ambitiösa projekten ska kunna räknas hem med de allt dyrare elpriserna, som också krupit upp ovanför polcirkeln. Andra ifrågasätter hur elen överhuvudtaget ska räcka till.

Aitik brukar vanligtvis inte nämnas i samma mening som den norrländska industriboomen. Men jämfört med Hybrit, H2 Green Steel och andra gröna nysatsningar har koppargruvan redan kommit långt i sin omställning. 

Koppar är en central komponent i vindturbiner, solceller, elbilar och annat nära förknippat med omställningen. Själva produktionen är dessutom på god väg att bli fossilfri. Konceptet känns igen: elektrifiering.

På plats vid kanten till dagbrottet är man inte kaxig, trots full skyddsutrustning. Väggarna sluttar brant nedåt i ett noga uträknat hyllsystem tills de når botten, 545 meter under marknivån. Med bil är det 5 kilometer att köra på slingrande vägar.

Halvvägs ner blir vi omkörda av en enorm Caterpillar-truck. ”335” lyser digitalt på ena sidan, vilket är vad lasten väger. Fullastad väger trucken hela 570 ton.

En ung tjej vinkar glatt uppifrån förarhytten.

Precis som många andra arbetsgivare har Aitik svårt att rekrytera folk. Men gruvan har ändå lättare att locka arbetskraft än vad vård, skola och omsorg i Gällivare kommun har, med tanke på löner och arbetstider.

Men arbetsmiljön är helt klart speciell. Allt är tungt och stort, lite som på landsbygden i Texas. All utrustning är dessutom specialanpassad för att klara det arktiska klimatet. Köldrekordet sattes 1999: 49,8 minusgrader. 

Det känns avlägset denna krispiga hösteftermiddag.

De bistra temperaturerna är en förklaring till att Boliden satsat så hårt på elektrifiering i ambitionen att fasa ut dieseln, då biobränslen inte visade sig hålla måttet. 2018 inledde Aitik istället ett pilotprojekt med så kallade el-trolleys för malmtransporterna upp från botten. Truckarna utrustades med en pantograf som kopplas upp på en spårvagnsliknande el-ledning. 

Förutom miljövinsterna fördubblas truckarnas hastighet jämfört med normal dieseldrift. Systemet byggs nu ut i full skala, och truckarna ska utrustas med batterier så fort bolaget får tag på rätt storlek.

Få gruvor i världen har lika hög elförbrukning som Aitik. Men Bolidens energidirektör Mats Gustavsson, som är med på turen, är inte orolig för hur elkrisen ska slå mot den egna verksamheten. För några år sedan investerade bolaget i lokala vindkraftsprojekt med villkoret att säkra snurrornas producerade el under lång tid, vilket täcker 80 procent av gruvans förbrukning. Övriga 20 procent köper man på Nord Pool.

”Det fanns ett fönster för den här typen av avtal som var öppet i ett antal år, men i och med att räntan har gått upp nu är fönstret stängt, plus att de som prospekterar i vindkraft i dag är mer villiga att spekulera på marknaden”, säger han.

Mats Gustavsson tror därför att det väntar tuffa tider för de bolag som inte varit lika förutseende, att deras kalkyler byggt på betydligt lägre elpriser än de vi nu ser.

Boliden har redan investerat i ett finskt kärnkraftprojekt. Enligt energidirektören skulle bolaget gladeligen investera i små modulära reaktorer (SMR) också i Norrland om det blir aktuellt, för att säkra tillgången till billig och stabil fossilfri el.

”Absolut”, säger han, men tillägger att han är skeptisk till om dagens politiker har förmågan att skapa de förutsättningar som krävs för den typen av investering.

På Gällivare kommun står SMR inte högst upp på prioritetslistan. Alexander Kult, kommunens särskilda samordnare, har mycket på sitt bord. Förberedande arbeten pågår för Hybrit-anläggningen, som planeras vara i drift 2026. 

Enligt LKAB kommer 2600 personer behöva anställas bara för att möjliggöra projekten i Malmfälten. 2032 väntas samtliga fyra anläggningar vara i drift i Gällivare. 

Totalt kommer LKAB:s hela omställning att kräva en elförbrukning på 70 TWh.

Det motsvarar alltså hälften av Sveriges totala elförbrukning 2021, eller samma mängd som vattenkraften totalt producerade samma år.

”Det är en ofantlig mängd”, säger Alexander Kult, som inte tror att energin som produceras i kommunen kommer att räcka, och inte heller enbart vattenkraften. Han påpekar också att nya elledningar måste dras. Kommunen håller därför på att ta fram en ny översiktsplan till nästa sommar, där man särskilt ska peka ut områden som anses lämpliga för vindkraft och elledningar.

Problemet är bara att nästintill hela Gällivare kommun är utpekat som riksintresse för försvaret, som lågflygningsområde. Kommunen har också fyra samebyar att ta hänsyn till, och dessutom orörda fjällmiljöer. 

De senaste åren har flera stora planerade vindkraftsprojekt fått nej, senast Vattenfalls ”Storlandet” med 120 snurror, efter avslag från försvaret.

För kommunen är dock kompetensförsörjningen den största utmaningen. Gällivare har under många år haft negativ befolkningstillväxt, och en öppen arbetslöshet på ynka 1,7 procent – lägst i Sverige. 

Kommunen gör allt för att få igång bostadsbyggandet och framstå som en attraktiv ort dit folk vill flytta – inte bara flyga till och arbeta i några dagar.

Efter att ha rest runt och pratat med nyckelpersoner är det tydligt att den gröna industriboomen i norr står och väger. De politiska högtidstalen räcker inte längre. Norrbotten måste få en plan för sitt framtida energisystem. 

Bara vindkraft – om den nu kan förverkligas – räcker inte. Att gå på vattenkraft går inte heller. Resten av Sverige klarar sig inte utan vattenkraften från norr.

Nästa regering måste likt politikerna på 1950-talet ge uppdrag till en expertgrupp som gör en planering för elsystemet. Dagens debatt om hushållens elräkningar är viktig men det är här uppe som Sverige vill förverkliga sin fossilfria framtid. 

Risken är betydande att gruvbolagens ambitioner krymper eller till och med läggs ned.

Och inget skulle göra så mycket för kompetensförsörjningen som om staten visar att man menar allvar. Just nu har folk skäl att tvivla på framtiden i Gällivare.

 

Mer från ledarredaktionen? Lyssna på det senaste avsnittet av Di:s ledarpodd om slutspurten i valrörelsen med PM Nilsson, Tobias Wikström och Frida Wallnor här

Kärnkraftsuppstickare siktar högt: ”Intresset är stort”

Intresset för ny kärnkraft i Sverige är stort och just nu förbereds förstudier för ett tiotal nya reaktorer. Det hävdar den nystartade kärnkraftsprojektören Kärnfull Next som laddar för en snabb utbyggnad, något som kräver lagändringar från den tillträdande regeringen.

Christian Sjölander och John Ahlberg är grundare och huvudägare i Kärnfull Next. Till höger: Rendering som visar hur den nya reaktortyp, som GE Hitachi utvecklar, kan komma att se ut. Det är denna sorts reaktor som Kärnfull Next vill bygga i många exemplar runtom i Sverige.
Christian Sjölander och John Ahlberg är grundare och huvudägare i Kärnfull Next. Till höger: Rendering som visar hur den nya reaktortyp, som GE Hitachi utvecklar, kan komma att se ut. Det är denna sorts reaktor som Kärnfull Next vill bygga i många exemplar runtom i Sverige.Foto:Julia Sjöberg

Läs Di Digitalt i 3 månader för endast 197 kr

ord. pris 429kr/mån

spara
1090 kr

Få tillgång till allt digitalt innehåll i 3 månader för 197 kr. Därefter tillsvidare med 25% rabatt, endast 322 kr/mån i 12 månader. Alla priser är inklusive moms.

Visa allt som ingår

Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

Tillgång till över 1 100 aktiekurser i realtid

Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev


Betala som

Betalsätt

Genom att klicka på ”Godkänn köp” godkänner jag Dagens industri AB:s prenumerationsvillkor och bekräftar att jag tagit del av Dagens industris AB:s personuppgiftspolicy.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera