1515

Elevernas uppgift är inte att producera jämlikhet

Låt oss ta Ludvika som exempel. 

SKOLA FÖR ALLA. En utredning föreslår åtgärder för en mer allsidig elevsammansättning och vill försvåra elevers val och byte av skola.
SKOLA FÖR ALLA. En utredning föreslår åtgärder för en mer allsidig elevsammansättning och vill försvåra elevers val och byte av skola.Foto:Henrik Montgomery/TT

Här har Asea, sedan ABB, numera Hitachi ABB Power Grids, sin klassiska tillverkning av elutrustning för industrin. Hela elektrifieringen av svensk tillverkning har gått genom Ludvika. Om du är maskiningenjör i svensk storindustri är det lätt hänt att du under några år bor där, kanske i skarven mellan jobb i Tyskland och Kina.

Och om du ska bo där och har familj vill du att skolan ska vara bra. Det är trevligt med det billiga villaboendet, de vackra sjöarna, att slippa köa till tennisklubben och all vintersport, men skolans kvalitet är faktiskt det enda som betyder något. Du och din partner, som också är universitetsutbildad, har ambitioner med barnens utbildning och du vet hur flitigt de tyska eleverna studerar. Och av olika skäl fungerar den kommunala skolan inte riktigt som du har tänkt dig.

Om man sitter i en sådan situation någonstans i Sverige funderar man varje dag på att flytta. Flytta familjen till en större ort med fler valmöjligheter och arbetspendla till Ludvika. Eller flytta helt och hållet och byta jobb. Eller flytta barnen till den hägrande Engelska skolan som enligt rykten ska komma till stan. Den har i alla fall internationell standard.

En sak man inte funderar på är på vad sätt ens barn främjar en allsidig elevsammansättning i Ludvikas skolor. Ludvika tog i likhet med Borlänge ett stort ansvar under flyktingkrisen. Här finns ganska många barn till föräldrar som inte har någon utbildning och de har statistiskt stor risk att misslyckas i svensk grundskola. Barn till föräldrar med akademisk utbildning utgör däremot ett elevmaterial som klarar allt och en klass som blandar elever får därför ett jämnare resultat.

Men det är inte där man har fokus som förälder. Snarare är man stressad över att undervisningen sackar efter och i alltför hög grad anpassas till elever som inte hänger med. Men du tar en termin till. När så skolans bästa matematiklärare slutar för att ta tjänst i Västerås tappar du tålamodet. Tidigare under terminen har rektorn sagt upp sig. Nu gäller det att snabbt byta skola.

Björn Åstrands utredning om en mer likvärdig skola, som hade remissfinal i måndags, är besatt av denna process. Utan omsvep konstaterar man att den stora migrationen till Sverige är den största ojämlikhetsskapande faktorn. Utredaren konstaterar att lärare och rektorer flyr från skolor med det man kallar integrationsproblem.

Utredningens lösning är att en allsidig social sammansättning av elever ska absorbera problemen. Det är premissen för de sakförslag som sedan kommer, som slopad möjlighet att ställa sig i kö. Vårt föräldrapar i Ludvika ska inte kunna köa till något bättre utan hoppas på en lottvinst. Fram till dess ska deras barn användas för att öka likvärdigheten i Ludvika.

Denna tankefigur har diskuterats för lite. Är det rimligt att elever via en mer ”blandad elevsammansättning” ska förmå lärare att stanna och elever med sämre förutsättningar att fungera bättre? Är inte det skolans uppgift?

En elevsammansättning består av individer som behöver hjälp och stöd. Även elever till föräldrar med akademisk utbildning behöver hjälp och stöd, särskilt om de ska kunna konkurrera med de tyska och kinesiska jämnåriga som snart blir ingenjörer. 

Man kan inte ålägga barn att vara producenter av jämlikhet. Det är inte deras ansvar. Om de ska ta detta ansvar bör de tillhöra den pedagogiska personalen och få betalt.

Det finns något häpnadsväckande kallsinnigt i synen på skolelever. Först kör man en revolutionär migrationspolitik som knäcker skolorna i mindre orter och i storstädernas förorter. Sedan ska eleverna ta smällen för att skolorna inte klarar sina uppgifter.

Om man hade resonerat så om lärarna och försvårat deras byte av skola för att främja en mer allsidig sammansättning av bra och dåliga lärare hade lärarfacken sagt stopp. Men elever kan man ge sig på.

En av landets första friskolor var för övrigt ABB Industrigymnasium i Ludvika som startade 1994. Industrin ville ha bättre kvalitet och öppnade eget. Den är en av Dalarnas verkliga pärlor.


Innehåll från Tele2Annons

Så bidrar 5G till ett mer hållbart samhälle

Smarta logistikflöden som minskar koldioxidutsläppen. Självkörande, miljövänliga robotar som levererar måltider åt foodora. Och intelligenta fastigheter som håller nere energiförbrukningen.

Utbyggnaden av 5G är i full gång och med den ser vi hur en grön innovationsvåg håller på att ta fart – till nytta både för klimatet och affärerna.

Läs mer om 5G och Tele2 Företag som möjliggörare för ett mer hållbart samhälle.

Mobilnäten har under senare år successivt blivit allt snabbare och stabilare. Och nu – i takt med utbyggnaden av den femte generationens mobilnät – sker ytterligare ett stort tekniksprång framåt. Det skapar betydligt bättre möjligheter att ställa om samhället i en hållbar riktning och minska vårt miljöavtryck.

– 5G är en förutsättning för att vi ska få fram nya hållbara lösningar för individer och samhällen. Den fortsatta utvecklingen inom Internet of Things, automatisering och artificiell intelligens kommer att ha stor positiv påverkan på miljöarbetet framöver, säger Tele2s globala hållbarhetschef Erik Wottrich.

Klimat- och affärsnytta hand i hand

Redan nu ser vi hur allt fler gröna innovationer tar plats. Och de är inte bara långsiktigt bra för vår planet, utan skapar även nya affärsmöjligheter. I takt med de obegränsade möjligheter som kombinationen 5G och IoT ger kommer också många fler innovationer.

I italienska Livornos hamn finns redan i dag ett 5G-nätverk och IoT-lösningar som optimerar logistikflödet för lastning och lossning. På så sätt minimeras transporttiderna för godshanteringen och även tiden när fartygen ligger tomma. Det bidrar till att minska de totala koldioxidutsläppen i hamnen med runt 8 procent. Driften assisteras av AI och baseras på realtidsdata från lagerstatus och mängder av anslutna kameror och enheter i hamnen.

Ett annat exempel är att stockholmarna snart kommer att få möta den rosa transportroboten Doora på väg att avlämna måltider åt matleveransföretaget foodora. Tele2 levererar den 5G-uppkoppling som är en förutsättning för att Doora ska kunna fatta snabba beslut när hon rör sig på gator och torg. Huvudsyftet med pilotprojektet är att profilera ”Q-handel”, Quick Commerce, med extra snabba leveranser av måltider och annat gods. Nästa steg är att optimera alla foodoras leveranser på ett resurssnålt sätt genom att en flotta av Doora-robotar integreras med företagets trafikhanteringssystem.

– Andra intressanta innovationer som ligger nära i tid är intelligenta fastigheter och möjligheten att förhindra skogsbränder med sensorer och drönare i skogsnäringen. En annan användning som nu kommer starkt är att göra produktionen inom industrin både effektivare och säkrare med hjälp av autonoma maskiner och sensorer på medarbetare, säger Erik Wottrich.

Nya tekniken mer energieffektiv

Men 5G-tekniken möjliggör inte bara skiftet mot mer klimatsmarta samhällen. Tekniken i sig är också mer hållbar än tidigare generationers mobilnät.

– Det nät som vi nu rullar ut i Sverige är betydligt mer energieffektivt per överförd datamängd och förbrukar mycket mindre energi totalt sett, berättar Björn Lindberg, chef för Radio & Site Infrastructure på Tele2 och en av de tekniska experter som just nu jobbar intensivt med utbyggnaden av 5G-nätet.

Nästa steg handlar om att använda artificiell intelligens för att göra nätet och driften ännu mer energieffektiv. Här har Tele2 tagit ledarrollen i det internationella forskningsprojektet AI4Green, som samlar 17 olika aktörer från näringsliv och universitet i fem länder. I projektet används AI och algoritmer för att optimera energianvändningen i basstationerna. Det förväntas sänka elförbrukningen med 40 procent.

Tele2 har också bestämt sig för att ta tätpositionen inom hållbarhet bland telekomoperatörer.

– Vi har redan tagit flera steg på den här resan, och fler är på väg, berättar Erik Wottrich.

I april 2020 blev Tele2 den första klimatneutrala telekomoperatören i den egna verksamheten i Norden och Baltikum och nyligen antog företaget en ny och ambitiös hållbarhetsstrategi. Två av huvudområdena i strategin är att främja cirkulär ekonomi för att bekämpa klimatförändringar och att driva på innovation för hållbarhet.

– Första steget har varit att kartlägga hela vår värdekedja och undersöka vilket klimatavtryck vi har i varje del. I nästa steg handlar det om att sätta relevanta mål för att sänka utsläppen och slutligen att få våra kunder och leverantörer med oss på resan, säger Erik Wottrich.

Läs mer om hur Tele2 Företag kan hjälpa er att nå era hållbarhetsmål

Mer från Tele2

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Tele2 och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?