1515

Elever behöver mer tid i skolan

LEDARE. Det ramaskri som uppstod när Skolverket i höstas skickade ut ett första förslag om ändrade kursplaner gjorde skillnad. Antiken blir kvar i historieundervisningen, tillsammans med psalmer och nationalsången på musiklektionerna. Det står klart efter att regeringen på torsdagen antog Skolverkets nya förslag på kurs- och ämnesplaner.

SKOLAN. Undervisningstimmarna måste bli fler. Inte bara för att utbildning är viktigt för tillväxt och konkurrenskraft, utan för elevernas skull.
SKOLAN. Undervisningstimmarna måste bli fler. Inte bara för att utbildning är viktigt för tillväxt och konkurrenskraft, utan för elevernas skull.Foto:Alexander Olivera/TT

På fredagen redogjorde utbildningsminister Anna Ekström för de förändringar som träder i kraft den 1 juli nästa år. Kritiken mot de nuvarande kursplanerna från 2011 har framför allt varit att de ställer orimligt höga krav på unga elevers analysförmåga. I de nya kursplanerna får elevers förmåga att exempelvis analysera i stället ge utrymme för deras faktiska kunskaper.

Ministern lät meddela att ”vi börjar med en tydlig betoning på fakta och förståelse”. I takt med att eleverna blir äldre, blir kraven på analysförmåga högre. Det är givetvis en rimlig ordning. Det är en svårgenomförd uppgift att analysera och resonera kring sådant man inte begriper eller har tillräckligt med kunskap om.

Men i grund och botten kvarstår ett av skolans stora problem. Skolverket föreslog trots allt inte att forna civilisationer skulle strykas från historielektionerna för att sådana faktakunskaper är oviktiga. Det handlade i stället om ”stoffträngsel”. Undervisningstimmarna som finns till förfogande är helt enkelt för få för det växande innehåll som lärarna ska hinna gå igenom. Detta är något som regeringen menar åtgärdas i de nya planerna genom att centralt innehåll antingen flyttas mellan stadier, kurser och ämnen, eller helt enkelt tas bort.

Om problemet är att innehållet är för omfattande i förhållande till elevernas undervisningstimmar, finns det egentligen bara två förändringar man kan göra. Antingen minska innehållet, eller utvidga antalet timmar. Givet att själva syftet med skolan är kunskapsutlärning borde rimligtvis innehållet prioriteras. Ändå framstår alltså borttagandet av innehåll som lösningen i de nya kursplanerna.

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att se över timplanerna och behovet av att omfördela tiden mellan olika ämnen. Att det finns ett sådant behov är uppenbart. Slöjd, musik och hemkunskap har exempelvis sammanlagt 678 undervisningstimmar i grundskolan. Matematik har knappt dubbelt så många. Geografi och historia har 145 undervisningstimmar vardera.

Tiden i skolan borde rimligtvis kunna fördelas på ett bättre sätt, även om inget ämne skulle tas bort från läroplanen. Om en omfördelning av timmar är otillräckligt, måste nästa steg vara att utöka det totala antalet undervisningstimmar. Det behöver inte nödvändigtvis ske genom att inkräkta på barnens sommarlov - även om det svenska lovet på uppemot 10 veckor framstår som väl tilltaget i jämförelse med Norges 8 veckor, eller Tysklands, Nederländernas och Storbritanniens 6 veckor.

I samband med Nyamko Sabunis sommartal på torsdagen, presenterade Liberalerna ny politik i vad som traditionellt är partiets paradgren. De vill öka antalet undervisningstimmar i olika centrala skolämnen, framför allt i lågstadiet, och noterar att i Sverige är antalet undervisningstimmar få i jämförelse med hur det ser ut i andra länder. På frågan om huruvida hon tror att förslaget blir populärt svarar Sabuni att ”skolan är inte till för att vara populär”.

Fler partier borde följa detta utstakade spår. Inte enbart för att utbildning är en oumbärlig del för Sveriges framtida tillväxt och konkurrenskraft. Det är även en avgörande faktor för enskilda elever, deras livsinkomst och Sveriges välstånd.

Ett större fokus på grundläggande kunskaper i de yngre åldrarna är en rimlig prioritering i grundskolan. Men tillräckligt med undervisningstimmar behöver också ges för att eleverna ska ta kunna del av viktigt innehåll. Sveriges problem är knappast att eleverna går för mycket i skolan.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?