Nedstängningar, restriktioner och rekommendationer har bidragit till att avlasta vården. Det möjliggör att patienter som annars inte skulle ha fått vård, får det.
Men vi lever med ett virus som alla till slut kommer att få, alternativt vaccineras mot. Att helt stoppa smittspridningen är en illusion tills dess att immunitet, antingen naturlig eller medicinsk, finns i befolkningen.
Nedstängda industrier och parkerade fordon har dock haft en dramatisk, och jämförelsevis ouppmärksammad, effekt för att skydda människoliv, som inte har något med viruset att göra.
Enligt WHO orsakar luftföroreningar, inomhus och utomhus, årligen sju miljoner förtida dödsfall runt om i världen. Luftföroreningar från bland annat förbränningsmotorer och processutsläpp kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och påverka andningsorganen.
Framför allt är det låg- och medelinkomstländer som är drabbade, men rika länder är inte förskonade. I Sverige härleds omkring 7600 förtida dödsfall till luftföroreningar varje år, trots att halterna här är bland de lägsta i Europa.
De minskade föroreningarna av kvävedioxid runt om i världen i början av 2020 har varit flitigt rapporterade. Bilder från rymden över Europa och Kina visar en dramatisk minskning jämfört med 2019. Strax efter att Storbritannien infört sina restriktioner minskade föroreningarna av kvävedioxid med 60 procent i vissa städer jämfört med fjolåret.
I en del kinesiska områden var minskningen av kvävedioxid 40 procent under de två första månaderna jämfört med 2019. Det motsvarar ett borttagande av 192 000 bilar. En forskare vid Stanford University uppskattade i början av mars att minskade luftföroreningar av partiklar (PM2,5) i kinesiska storstäder under januari och februari kan ha sparat 77 000 liv: 4000 barn under 5 år och 73 000 vuxna över 70 år.
Även under mer strikta antaganden visar uträkningarna ett besparande av flera tiotusentals liv i Kina. För Europas del menar Centre for Research on Energy and Clean Air att 11 000 förtida dödsfall undvikits genom minskade luftföroreningar.
Siffrorna är givetvis bara en del av hur människoliv påverkas av de gigantiska samhällsförändringarna. Ekonomiska effekter spelar exempelvis också in i slutänden. Men de belyser en av många kända faktorer som skördar liv år efter år, och som vi har accepterat.
Att luftföroreningar dödar är inte oförutsägbart, så som en pandemi. De kan till och med ha förvärrat virusets effekter. Forskning visar att boende i områden med smutsig luft hade en högre risk att dö i sarsepidemin 2003 än boende där luften var renare, något som även verkar vara fallet med covid-19.
I motsats till pandemin, finns det redan nu tillgängliga åtgärder för att minska de årliga dödsfallen orsakade av luftföroreningar. På sätt och vis har coronaviruset banat väg för vad som borde bli en accelererad satsning på elektrifiering.
Europeiska miljöbyrån (EEA) har tidigare pekat på fördelarna med elbilar både för klimatet och för människors hälsa genom bättre luftkvalitet. Med elbilar skonas människor från partiklar och kväveoxider som släpps ut från avgasröret på bensin- och dieselbilar. Även om en viss mängd partiklar fortfarande orsakas av däckslitage, är de sammantagna hälsoeffekterna tydliga.
Ur klimatsynpunkt är också elfordons fördelar uppenbara, trots att energimixen i Europa bland annat består av smutsig kolkraft. I Sverige är elen 98 procent fossilfri och därmed i princip helt ren.
Det ohälsosamma fokuset på antalet döda under coronakrisen kanske kan bli en ögonöppnare för de dödsfall som vi lärt oss leva med år efter år, men som vi faktiskt kan förekomma. En satsning på elektrifiering är bra för klimat, miljö och människor. Ett minskat fossilberoende och satsningar på kärnkraft och förnybart i takt med ökad elektrifiering kan bespara många liv världen över.
