1515
Annons

Elektrifiering kan rädda liv

LEDARE. De senaste månaderna har ett kollektivt fokus riktats mot de liv som krävts av coronaviruset, och drakoniska åtgärder som ska hjälpa människor undslippa det.

RENARE LUFT. En ökad elektrifiering kan minska de miljoner förtida dödsfall som årligen orsakas av luftföroreningar, och som vi har vant oss vid.
RENARE LUFT. En ökad elektrifiering kan minska de miljoner förtida dödsfall som årligen orsakas av luftföroreningar, och som vi har vant oss vid.Foto:Emilio Morenatti

Nedstängningar, restriktioner och rekommendationer har bidragit till att avlasta vården. Det möjliggör att patienter som annars inte skulle ha fått vård, får det.

Men vi lever med ett virus som alla till slut kommer att få, alternativt vaccineras mot. Att helt stoppa smittspridningen är en illusion tills dess att immunitet, antingen naturlig eller medicinsk, finns i befolkningen.

Nedstängda industrier och parkerade fordon har dock haft en dramatisk, och jämförelsevis ouppmärksammad, effekt för att skydda människoliv, som inte har något med viruset att göra.

Enligt WHO orsakar luftföroreningar, inomhus och utomhus, årligen sju miljoner förtida dödsfall runt om i världen. Luftföroreningar från bland annat förbränningsmotorer och processutsläpp kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och påverka andningsorganen.

Framför allt är det låg- och medelinkomstländer som är drabbade, men rika länder är inte förskonade. I Sverige härleds omkring 7600 förtida dödsfall till luftföroreningar varje år, trots att halterna här är bland de lägsta i Europa.

De minskade föroreningarna av kvävedioxid runt om i världen i början av 2020 har varit flitigt rapporterade. Bilder från rymden över Europa och Kina visar en dramatisk minskning jämfört med 2019. Strax efter att Storbritannien infört sina restriktioner minskade föroreningarna av kvävedioxid med 60 procent i vissa städer jämfört med fjolåret.

I en del kinesiska områden var minskningen av kvävedioxid 40 procent under de två första månaderna jämfört med 2019. Det motsvarar ett borttagande av 192 000 bilar. En forskare vid Stanford University uppskattade i början av mars att minskade luftföroreningar av partiklar (PM2,5) i kinesiska storstäder under januari och februari kan ha sparat 77 000 liv: 4000 barn under 5 år och 73 000 vuxna över 70 år.

Även under mer strikta antaganden visar uträkningarna ett besparande av flera tiotusentals liv i Kina. För Europas del menar Centre for Research on Energy and Clean Air att 11 000 förtida dödsfall undvikits genom minskade luftföroreningar.

Siffrorna är givetvis bara en del av hur människoliv påverkas av de gigantiska samhällsförändringarna. Ekonomiska effekter spelar exempelvis också in i slutänden. Men de belyser en av många kända faktorer som skördar liv år efter år, och som vi har accepterat.

Att luftföroreningar dödar är inte oförutsägbart, så som en pandemi. De kan till och med ha förvärrat virusets effekter. Forskning visar att boende i områden med smutsig luft hade en högre risk att dö i sarsepidemin 2003 än boende där luften var renare, något som även verkar vara fallet med covid-19.

I motsats till pandemin, finns det redan nu tillgängliga åtgärder för att minska de årliga dödsfallen orsakade av luftföroreningar. På sätt och vis har coronaviruset banat väg för vad som borde bli en accelererad satsning på elektrifiering.

Europeiska miljöbyrån (EEA) har tidigare pekat på fördelarna med elbilar både för klimatet och för människors hälsa genom bättre luftkvalitet. Med elbilar skonas människor från partiklar och kväveoxider som släpps ut från avgasröret på bensin- och dieselbilar. Även om en viss mängd partiklar fortfarande orsakas av däckslitage, är de sammantagna hälsoeffekterna tydliga.

Ur klimatsynpunkt är också elfordons fördelar uppenbara, trots att energimixen i Europa bland annat består av smutsig kolkraft. I Sverige är elen 98 procent fossilfri och därmed i princip helt ren.

Det ohälsosamma fokuset på antalet döda under coronakrisen kanske kan bli en ögonöppnare för de dödsfall som vi lärt oss leva med år efter år, men som vi faktiskt kan förekomma. En satsning på elektrifiering är bra för klimat, miljö och människor. Ett minskat fossilberoende och satsningar på kärnkraft och förnybart i takt med ökad elektrifiering kan bespara många liv världen över.


Moderaterna tog Sverige in i Nato

I riksdagens stillsamma Natodebatt uttryckte sig Ulf Kristersson berömmande om Magdalena Andersson för hennes arbete med Natoprocessen.

NATODEBATT. Magdalena Andersson skriver historia för att hon lyckades ändra sitt partis inställning i Natofrågan. Men det hade inte gått utan Ulf Kristerssons insatser.
NATODEBATT. Magdalena Andersson skriver historia för att hon lyckades ändra sitt partis inställning i Natofrågan. Men det hade inte gått utan Ulf Kristerssons insatser.Foto:Henrik Montgomery

Inte utan orsak. Ställningstagandet blev extra svårt för S på grund av den ideologiska överbyggnad som alliansfriheten har utgjort inom partiet.

Med tiden har Natomotståndet inom S cementerats stenhårt, på ett principiellt plan. Ett medlemskap har betraktats som något som inte behöver bli aktuellt. Därför har det varit gratis för den annars pragmatiska socialdemokratin att låta denna fråga bli dogmatisk. 

I stor utsträckning har den svenska Natoprocessen därmed handlat om att följa socialdemokratins inre konvulsioner. Detta förminskar inte Magdalena Anderssons omsvängning, insatsen blir snarast imponerande.

Men man ska inse att beslutet inte hade varit lika väl förberett, förmodligen inte ens möjligt, utan Moderaternas metodiska arbete för att trycka på i Natofrågan och för att öka kunskapsnivån om säkerhetspolitiska vägval generellt.

Trots att Moderaterna i alliansregeringen låg lågt med att kräva ett Natomedlemskap skedde viktiga förändringar. När Fredrik Reinfeldt läste upp sin första regeringsförklaring hade Göran Perssons ”alliansfriheten har brett folkligt stöd” ändrats till formuleringen att ”Sverige är militärt alliansfritt”. Successivt försvann även sådana konstateranden.

I Försvarsberedningen, där Karin Enström (M) var ordförande samtidigt som Sten Tolgfors (M) var försvarsminister, enades man om solidaritetsförklaringen mot nordiska länder och EU-länder. Där fanns formuleringen ”ge och ta emot stöd, som också kan vara militärt”.

I försvarsbeslutet 2009 fanns inte alliansfriheten med som ett centralt tema, vilket den rödgröna oppositionen protesterade mot.

När Stefan Löfven tillträtt återkom alliansfriheten och formuleringen att den ”alltjämt tjänar vårt land väl” samt att Sverige inte ska söka medlemskap i Nato. Och så fortsatte det in i Magdalena Anderssons regeringstid.

Det fanns ingen intern S-process för att underlätta en ompositionering. Inga uppmjukade formuleringar. Intrycket är snarast att för varje nytt försvarssamarbete med Nato eller USA som presenterades så blev motståndet till ett formellt medlemskap alltmer kategoriskt.

Fotarbetet skedde helt hos oppositionen. I sitt installationstal 2015 som moderatledare krävde Anna Kinberg Batra att ett Natomedlemskap skulle utredas. Så blev det också, men regeringen förbjöd utredaren att förespråka Natomedlemskap. Ändå blev utredningens slutsatser en bas för dagens Natoomsvängning. 

När Ulf Kristersson i mars i år skrev en debattartikel med rubriken ”S har inte längre veto mot svenskt Natomedlemskap” dömdes den ut som ansvarslös av S-debattörer. De upprördes över att M gjorde säkerhetspolitiken till en valfråga. För de flesta andra var det dock uppenbart vad moderatledaren ville åstadkomma.

Med utspelet satte han press på Socialdemokraterna med den underförstådda uppmaningen: Ta steget nu eller så blir det riktigt besvärligt! Strax därefter åkte Magdalena Andersson och Ulf Kristersson gemensamt till en Natoövning i Nordnorge. 

Några kommentatorer sa att stämningen måste ha varit spänd på Norgeresan efter debattartikeln. Men givetvis visste både Andersson och Kristersson att utspelet var en nödvändig igångsättare. 

Räkna med att S försöker dra nytta av beslutet, det lär heta att Socialdemokraterna är ett parti som klarar av att fatta rätt beslut i rätt tid.

Socialdemokraterna lyfter gärna fram hur Ingvar Carlsson (S) hjälpte den borgerliga regeringen med krisuppgörelsen 1992. Att man ryckte in för att rädda svensk ekonomi under en borgerlig regering är en del av ett återkommande S-narrativ.

Moderaterna är mer återhållsamma med att framhäva sina insatser i opposition. Så för att det ska bli sagt: Moderaternas agerande var avgörande för att Socialdemokraterna skulle ändra sig om Nato.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?