Annons

Elektrifiering kan rädda liv

LEDARE. De senaste månaderna har ett kollektivt fokus riktats mot de liv som krävts av coronaviruset, och drakoniska åtgärder som ska hjälpa människor undslippa det.

RENARE LUFT. En ökad elektrifiering kan minska de miljoner förtida dödsfall som årligen orsakas av luftföroreningar, och som vi har vant oss vid.
RENARE LUFT. En ökad elektrifiering kan minska de miljoner förtida dödsfall som årligen orsakas av luftföroreningar, och som vi har vant oss vid.Foto:Emilio Morenatti

Nedstängningar, restriktioner och rekommendationer har bidragit till att avlasta vården. Det möjliggör att patienter som annars inte skulle ha fått vård, får det.

Men vi lever med ett virus som alla till slut kommer att få, alternativt vaccineras mot. Att helt stoppa smittspridningen är en illusion tills dess att immunitet, antingen naturlig eller medicinsk, finns i befolkningen.

Nedstängda industrier och parkerade fordon har dock haft en dramatisk, och jämförelsevis ouppmärksammad, effekt för att skydda människoliv, som inte har något med viruset att göra.

Enligt WHO orsakar luftföroreningar, inomhus och utomhus, årligen sju miljoner förtida dödsfall runt om i världen. Luftföroreningar från bland annat förbränningsmotorer och processutsläpp kan orsaka hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och påverka andningsorganen.

Framför allt är det låg- och medelinkomstländer som är drabbade, men rika länder är inte förskonade. I Sverige härleds omkring 7600 förtida dödsfall till luftföroreningar varje år, trots att halterna här är bland de lägsta i Europa.

De minskade föroreningarna av kvävedioxid runt om i världen i början av 2020 har varit flitigt rapporterade. Bilder från rymden över Europa och Kina visar en dramatisk minskning jämfört med 2019. Strax efter att Storbritannien infört sina restriktioner minskade föroreningarna av kvävedioxid med 60 procent i vissa städer jämfört med fjolåret.

I en del kinesiska områden var minskningen av kvävedioxid 40 procent under de två första månaderna jämfört med 2019. Det motsvarar ett borttagande av 192 000 bilar. En forskare vid Stanford University uppskattade i början av mars att minskade luftföroreningar av partiklar (PM2,5) i kinesiska storstäder under januari och februari kan ha sparat 77 000 liv: 4000 barn under 5 år och 73 000 vuxna över 70 år.

Även under mer strikta antaganden visar uträkningarna ett besparande av flera tiotusentals liv i Kina. För Europas del menar Centre for Research on Energy and Clean Air att 11 000 förtida dödsfall undvikits genom minskade luftföroreningar.

Siffrorna är givetvis bara en del av hur människoliv påverkas av de gigantiska samhällsförändringarna. Ekonomiska effekter spelar exempelvis också in i slutänden. Men de belyser en av många kända faktorer som skördar liv år efter år, och som vi har accepterat.

Att luftföroreningar dödar är inte oförutsägbart, så som en pandemi. De kan till och med ha förvärrat virusets effekter. Forskning visar att boende i områden med smutsig luft hade en högre risk att dö i sarsepidemin 2003 än boende där luften var renare, något som även verkar vara fallet med covid-19.

I motsats till pandemin, finns det redan nu tillgängliga åtgärder för att minska de årliga dödsfallen orsakade av luftföroreningar. På sätt och vis har coronaviruset banat väg för vad som borde bli en accelererad satsning på elektrifiering.

Europeiska miljöbyrån (EEA) har tidigare pekat på fördelarna med elbilar både för klimatet och för människors hälsa genom bättre luftkvalitet. Med elbilar skonas människor från partiklar och kväveoxider som släpps ut från avgasröret på bensin- och dieselbilar. Även om en viss mängd partiklar fortfarande orsakas av däckslitage, är de sammantagna hälsoeffekterna tydliga.

Ur klimatsynpunkt är också elfordons fördelar uppenbara, trots att energimixen i Europa bland annat består av smutsig kolkraft. I Sverige är elen 98 procent fossilfri och därmed i princip helt ren.

Det ohälsosamma fokuset på antalet döda under coronakrisen kanske kan bli en ögonöppnare för de dödsfall som vi lärt oss leva med år efter år, men som vi faktiskt kan förekomma. En satsning på elektrifiering är bra för klimat, miljö och människor. Ett minskat fossilberoende och satsningar på kärnkraft och förnybart i takt med ökad elektrifiering kan bespara många liv världen över.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?