1515

Ekonomisk missväxt räddar inte klimatet

LEDARE. Tunga klimatdebattörer, som Christian Azar och Thomas Sterner, har gått till attack mot den ena mottagaren av årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, William Nordhaus.

Foto:Claudio Bresciani/TT

Han provocerar många fler, inte minst vid det pågående klimatmötet i polska Katowice, genom att slå fast att klimatmålet från Parismötet inte kommer nås. Han säger att även om vi inte släpper ut något alls de närmaste 30 åren är chansen mindre än 50 procent att uppvärmningen understiger 1,5 grader. Därför bör vi modifiera målet till mer realistiska 3 grader.

Men de flesta är överens om Nordhaus stora betydelse för att tidigt sätta klimatet på kartan. Han har drivit frågan sedan 1970-talet, och var först med att skapa verktyg som beskriver samspelet mellan ekonomi och klimat. Hans Dice-modell gör det möjligt att undersöka effekterna av klimatpolitiska styrmedel som koldioxidskatter, och väga kostnaderna för att minska utsläppen mot kostnaderna för klimatförändringar.

Det som har blivit kontroversiellt är nivån på diskonteringsräntan (avkastningskravet) i modellen eftersom det avgör hur man ser på framtida kostnader.

William Nordhaus förespråkar att diskonteringsräntan sätts på en nivå som utgår ifrån en traditionell investeringskalkyl och marknadsförhållanden. Om man stoppar in en ränta på 5 procent innebär det att värdet på klimatkostnaderna minskar med tiden, därför att välståndet och betalningsförmågan samtidigt ökar och även osäkerheten om kostnadernas storlek. 

Han framhåller, helt riktigt, att det är meningslöst att räkna utifrån en konstgjort låg ränta, när de som räknar på verkliga kostnader/investeringar utgår ifrån marknadsmässiga förhållanden.

Om man, som den brittiska regeringens Stern-rapport från 2006, och Nobelpristagarens kritiker, vill utgå ifrån en ränta nära noll, stiger klimatkostnaderna i stället på sikt vilket gör det rationellt att snabbt sänka utsläppen rejält. Tanken är att värna kommande generationers välfärd. Men en sådan kalkyl är en rent politisk produkt.

Stern och de andra tar inte hänsyn till de negativa effekterna av om tillväxten går i baklås vid en tvärbromsning så att både privat och offentlig finansiering torkar upp. Inte heller väger de in eventuella positiva dynamiska effekterna av att teknikutvecklingen har förutsättningar att över tid, liksom tidigare, lösa problemen.

Nordhaus är en hård kritiker av Sternrapporten, som han anser är ovetenskaplig, och överdriver den potentiella negativa påverkan på BNP om vi inte "agerar" snabbt. Han menar att vi helt enkelt inte vet, att tillväxten historiskt har underskattats, och att många av de positiva dynamiska effekter man kan vänta sig vid en energiomställning är svåra att kalkylera och inte ingår i några modeller.

Han har rätt i att man gör klimatfrågan en otjänst om man positionerar den som allt igenom moralisk/etisk, och ignorerar ekonomin som politisk drivkraft. Förändringar föder nya idéer, det framhåller även årets andra ekonomipristagare Paul Romer. 

William Nordhaus har två rekommendationer:

*Satsa på kärnkraft, den är ren, säker och billig (men binder förstås kapital). Det rekommenderar även FN:s klimatpanel. 

*De länder som är överens bör införa koldioxidskatter och lägga dessa på importerade produkter. Den kanadensiska provinsen British Columbia och det amerikanska östkustuniversitetet Yale har gjort det. När fossila bränslen blir för dyra väljer man andra alternativ. Nordhaus är dock noga med att påpeka att koldioxidskatter inte får innebära ett ökat skattetryck. De ska skiftas mot skattesänkningar på andra områden.

Klimatfrågan polariserar inte bara tillväxtländer mot västvärlden, utan även högern mot vänstern. Vänstern tror inte på företagens förändrande kraft utan ser dem bara som klimatbovar. Det är ett stort misstag, företag drivs av incitament. Det måste politiken utnyttja. 

Vi bör ta den svenska kärnkraftsdebatten och omröstningen till intäkt för hur lite vi vet om framtiden, och hur fel det kan bli när man inför forskningsförbud inom en teknik. Mellan 1986 och 2006 var det förbjudet i Sverige att forska om kärnkraft, som nu framhålls av FN som räddningen för att minska utsläppen.


Innehåll från MousetrapperAnnons

Bespara dina anställda onödig smärta

En aktuell undersökning, genomförd av Kantar SIFO på uppdrag av Mousetrapper, visar att 46 % av alla bildskärmsarbetare arbetar hemifrån – vilket innebär ca 1700 000 personer. När vi ställde följdfrågan om smärtan uppkommit sedan de började arbeta hemifrån under pandemin blev vi överraskade. Hela 20 % av de som börjat jobba hemifrån under pandemin, eller drygt 230 000, har upplevt att de fått musarmsliknande besvär sedan den startade!

Musarm – eller Repetitive Strain Injury (RSI) som det egentligen heter – är ett samlingsnamn för flera olika tillstånd som uppkommer när man under lång tid arbetar med armar och händer i statiska positioner. Det kan leda till överansträngning i alla de muskler som omger nacke, axel, arm eller hand. En korrekt arbetsställning ökar chanserna att slippa, eller lindra, repetitiva belastningsskador/RSI – vilka annars riskerar att bli kroniska. 

Alla borde arbeta centrerat

Genom att arbeta centrerat, med händerna innanför axlarna, så får man en avslappnad arbetsställning och kan undvika problem som kan uppstå vid arbete med en traditionell datormus, när man inte längre behöver sträcka sig efter musen på skrivbordet. 

Om man inte behandlar sin musarm, utan bara biter ihop, riskerar man att få en livslång kronisk skada. Man kan lära sig att hitta andra vägar att arbeta, men återgår man till gamla vanor så kommer smärtan tillbaka. 

Genom att agera i tid är mycket vunnet, ur ett individperspektiv men också ur ett rent samhällsekonomiskt perspektiv. Många måste sjukskrivas i perioder och genomgå rehabiliterande åtgärder för att kunna återgå till arbetet. Vilket i de allra flesta fall hade kunnat undvikas med mer kunskap och bättre hjälpmedel.

Tre tips som hjälper

Sitter man hemma och arbetar så är det tre saker som är viktiga att tänka på om man vill undvika musarm:

1. Håll fötterna stadigt mot marken.
Ställ in stolen så att fötterna vilar stadigt på golvet, fötterna placeras något framför knäna. Använd vid behov ett fotstöd.

2. Håll armarna i linje med golvet.
Låt axlarna slappna av och håll armbågarna i ca 90° vinkel. Om du ändrar position, så försök att hålla dig inom ett intervall på mellan 70° och 135° – och växla gärna med att arbeta stående i intervaller.

3. Arbeta centrerat.
För att förhindra förslitningsskador är det avgörande att hålla händerna centrerade, innanför axlarna. En vanlig fälla är att sträcka ut armen för att nå musen bredvid tangentbordet. Genom att använda en ergonomisk mus, som Mousetrapper, får du en ergonomiskt sund ställning som håller armar och händer avslappnade. En centrerad mus ger, ofta efter bara ett par veckor, en märkbar förbättring.

4. Bonustips!
Placera skärmen i rätt höjd, dina ögon föredrar att titta nedåt. Placera skärmens övre del i ögonhöjd, eller något lägre. Om du arbetar på en bärbar dator, överväg ett laptop/tablet-stativ och ett fristående tangentbord för att kunna uppnå en korrekt, bekväm höjd.

Vill du ha fler råd och övningar för en förbättrad arbetssituation hemma, och en presentation av våra ergonomiska muslösningar – besök mousetrapper.com.

Läs mer om Kantar SIFO på uppdrag av Mousetrapper

 

Mer från Mousetrapper

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mousetrapper och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?