ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Ekonomisk jämlikhet inte alltid rättvist

  • Marika Lindgren Åsbrink, Karl-Petter Thorwaldsson och Therese Guovelin. Foto: Jessica Gow/TT

LEDARE. På onsdagseftermiddagen presenterade LO sin stora jämlikhetsutredning. Den spänner över alla fält. Jämlik och tillgänglig välfärd oavsett inkomst, likvärdig utbildning, trygghet från brottslighet och mycket mer avhandlas i rapporten. Det finns stora skillnader i livsvillkor och förutsättningar beroende på bakgrund och bostadsort.

Men mest energi ägnas åt den ekonomiska jämlikheten: LO slår fast att Sverige har varit ett av världens mest jämlika länder, och fortfarande är det. Men klyftorna har ökat.

Detta har huvudsakligen skett genom politiska beslut anser LO, och genom politiska åtgärder kan jämlikheten följaktligen öka. LO vill ha återinförd arvsskatt, eventuellt förmögenhetsskatt, höjd kapitalskatt, högre pensioner, högre a-kassa.

Men är det jämlikhet som är målet för den ekonomiska politiken? Bör det vara det?

Troligen svarar både LO:s medlemmar och allmänheten annorlunda på den frågan om den bara ställs på ett annat sätt. Ska man få högre lön om man skaffar sig en lång utbildning? Bör lärarlönerna höjas? Ska personalansvar synas i lönekuvertet? Är det rätt att över 60 procent ska gå bort i skatt på en övertidstimme för vissa löntagare? Ska det löna sig mer att sköta sitt arbete än att missköta det? Ska det löna sig mer att arbeta än att inte göra det? Ska den som har gjort en god affär med sitt bolag eller sin bostad få behålla vinsten?

En långtgående ekonomisk jämlikhet får negativa effekter och den insikten har väglett både borgerliga och socialdemokratiska regeringar – låt vara att en rad jämlikhetsmotiverade reformer ändå har införts.

Sjukpenning och a-kassa kan aldrig ligga på samma nivå som lönen, även om politikerna gärna talar om ”inkomstbortfallsprincipen”. Anledningen är förstås att ekonomiska drivkrafter har betydelse. I arbetslöshetsförsäkringen är detta sedan länge erkänt med termen ”reservationslön”, som innebär att man inte har incitament att ta ett arbete som avlönas lägre än a-kassan. Är a-kassan för hög minskar viljan att arbeta.

I pensionssammanhang är den etablerade termen ”respektavstånd”, vilket syftar på att det måste synas i pensionskuvertet att man har arbetat. Man kan alltså inte (som LO vill) höja garantipensionen särskilt mycket, för då försvinner respektavståndet.

Beskattar man arv kommer dessa att planeras bort, därför avskaffade en S-regering arvsskatten. Beskattar man förmögenhet eller höjer kapitalskatten flyter tillgångar ut ur landet. Är marginalskatten för hög påverkar det ofelbart antalet arbetade timmar och skattebasen minskar.

Ekonomisk jämlikhet har i praktiken inte varit ett politiskt mål på länge, även om det kan låta så i debatten och i högtidstal.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies