ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
Så slår coronaviruset mot ekonomin

Ekonomisk depression är också en hälsofara

  • HÄLSOFARA. Coronaviruset är inte den enda samhällsfaran. Ekonomins roll för mänsklig hälsa bör inte förringas. Foto: Jessica Gow/TT

LEDARE. I sina försök att stoppa spridningen av coronaviruset har världens länder presenterat den ena mer långtgående åtgärden än den andra. Skolor, barer och restauranger stängs ned, gränser likaså. I Kina svetsade man igen dörrarna hos virusdrabbade personer, något vi lär vara skonade från i Europa.

Åtgärderna som genomförs har inte alltid lämnat ett imponerande avtryck hos epidemiologer. I flera fall har det talats om politiska motiv. Världshälsoorganisationen har ställt sig tveksam till länders beslut att stänga sina gränser mot omvärlden. USA mot Europa, Europa mot världen, europeiska länder mot varandra. Inte nödvändigtvis effektivt ur smittosynpunkt, katastrofalt för ekonomin.

Norge och Danmark sneglar mot Sverige och menar att vi bedriver ett ”experiment” genom att inte stänga våra skolor. Den före detta statsepidemiologen Johan Gieseckes kommentar på Storbritanniens beslut att stänga skolor lämnar inte utrymme för tolkning, ”jag tycker det är dumt”. Effekterna på samhället är helt enkelt för stora.

Givetvis måste smittspridningen begränsas. Företrädesvis på ett sätt som ligger i linje med vad experterna säger, och inte utifrån vad som uppfattas som mest handlingskraftigt. Vad som är oroande är att målsättningen om att begränsa antalet virusfall helt tycks ha förlamat perspektivet på vad vi offrar på vägen. Det blir än mer viktigt när åtgärder som genomförs har tveksam effekt, samtidigt som de kommer med en saftig prislapp.

På bara en månad har Stockholmsbörsens breda index fallit med över 30 procent. Investerare har genomgått ett stålbad under några av de värsta börsdagarna i modern tid. Den svenska kronan är svagare mot dollarn nu än vid finanskrisen. I USA satte coronaviruset förra veckan stopp för en 11 år lång tjurmarknad. Den senaste veckan har det blivit snudd på regel snarare än undantag att USA:s börser handelsstoppas i öppningen. Man talar om en överhängande risk för en global recession.

Här är det viktigt att komma ihåg att det egentligen inte handlar om pengarna i sig. Det handlar heller inte om att ställa tillväxt mot människors hälsa. Det handlar om vad tillväxt respektive depression gör med ett samhälle, och om vad det i sin tur betyder för människor. Det är inte enbart virus som utgör ett hot mot mänsklig hälsa.

Att det finns ett positivt samband mellan länders inkomst – deras välstånd – och befolkningens medellivslängd är vedertaget. I Hans Roslings bok ”Factfulness” benämner han ett sådant samband som sitt favoritdiagram. I takt med att samhällen blir rikare, ökar levnadsstandarden. It’s the economy, stupid.

När många verkar villiga att utsätta ekonomin för långtgående påfrestningar, är det värt att komma ihåg att ekonomisk tillväxt påverkar hälsotillståndet även i ett rikt land som Sverige.

I takt med att ett samhälles ekonomiska muskler försvagas, minskar antalet arbetstillfällen. Under finanskrisen rapporterade den psykiatriska vården ett ökat tryck från personer som led av depressioner efter att ha blivit arbetslösa. De som redan mådde dåligt sedan tidigare fick plötsligt problem med kroppen. En studie från 2015 visar att vart femte självmord bär kopplingar till arbetslöshet. Redan innan de faktiska arbetslöshetssiffrorna hade stigit såg man en ökning i antalet självmord, underbyggt av oroliga ekonomiska tider.

Beskeden om varsel har på senare tid haglat. Det är ett mönster man inte sett sedan 2008. I onsdagens Di rapporterades att 4 700 personer har varslats under de senaste två veckorna. Samma dag meddelade hotellkedjan Nordic Choice att man varslar 7 500 anställda, varav 4 500 i Sverige. SAS har tidigare gett besked om att bolaget permitterar 90 procent av sin personalstyrka, det vill säga 10 000 anställda.

Det är oklokt att behandla coronaviruset som den enda samhällsfaran, likaså att förringa ekonomins roll för mänsklig hälsa. När länder tävlar om vem som kan gå mest hårdhänt åt viruset, gör man rätt i att samtidigt inte utsätta ekonomin för påfrestningar den inte kan hantera. En värre mänsklig kris kan vänta runt hörnet.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer