1515
Annons

PM Nilsson: Ebba Busch Thor är inte rädd för S

Inte ens "Ebba-går-genom-rutan-Busch" kommer att klara detta ensam, sa Ebba Busch Thor när hon tog över som partiledare. Men så tycks det bli. Valrörelsernas oundvikliga fokus på partiledarna har fött en ny stjärna och KD-ledaren tycks nu med överraskande bred marginal rädda sitt parti kvar i riksdagen och därmed alliansen som plattform för regeringsbildning.

TRYGGARE KAN INGEN VARA. Ebba Busch Thor tycks vara på väg att med bred marginal rädda KD kvar i riksdagen och därmed alliansens roll som regeringsplattform
TRYGGARE KAN INGEN VARA. Ebba Busch Thor tycks vara på väg att med bred marginal rädda KD kvar i riksdagen och därmed alliansens roll som regeringsplattformFoto:Henrik Montgomery/TT

Det är en fantastisk vändning för ett parti som faktiskt nyss var uträknat av professionella bedömare. KD ligger i de senaste noteringarna som lägst på 4,6 i Ipsos och som högst 6,1 i Sifo.

Väljarströmmen beror till en del säkert på den gamla vanliga mekanismen, att m-väljare går över till KD strax före valet för att rädda partiet kvar i riksdagen. I detta valet har m-väljare därtill skäl att stötta KD för att stärka alliansens plan b, att ta makten även om de rödgröna blir större. KD är helt med på det, C och L är mer osäkra.

Man ska heller inte bortse ifrån att Kristdemokraterna, som anses ha en liten väljarbas, efter snart 30 år i riksdagen och sex nationella valrörelser har ett slags reserv av väljare som har röstat på dem eller övervägt att rösta på dem. Det skapar en relation till många väljare och ger den seghet som gör att partier sällan åker ur riksdagen när de väl kommit in.

Och man ska heller inte låtsas om att KD:s långa kamp för en annan familjepolitik än den gängse saknar stöd. Att vilja vara med sina barn, särskilt när de är små, är ett mänskligt drag. En kvalificerad barnomsorg är viktigt men den ersätter inte familjeband.

Men den stora skrällen är nog ändå partiledarens personliga kvalifikationer. Ebba Busch Thor är slagfärdig, rolig, konkret och engagerad på ett sätt som de övriga partiledarna inte riktigt kan mäta sig med. Och viktigast av allt - hon är inte rädd för S.

Sverige är ett land som gärna upprättar lydriken till socialdemokraterna. De finns självklart i den förment fria fackföreningsrörelsen men också hos myndigheter, högskolor, i näringslivet, i medierna och långt in i de andra partierna, även de borgerliga. I ett lydrike bestämmer man inte riktigt själv utan förhåller sig till vad omvärlden tycker. Självbilden målas av andra.

Inom partiväsendet upprättas lydriken i form av samarbetspartier till vänster som V och MP men också på öar av lojaliteter hos fienden. Varningstecknet är när S börjar tala om sig själv som socialdemokratin, det vill säga ett eget statsskick, där andra bör underordna sig. Att blanda samman Sverige och partiet är ett annat förvandlingstrick. Ansvarskänsla hos politiska motståndare är då att knäböja i en överenskommelse, eller att förminska sig själva till att inte riktigt vara redo för Rosenbad eller ha tölpaktigt släptåg i farstun som hotar något för riket värdefullt, förr välfärdsstaten eller den svenska modellen, just nu P3.

En annan härskarteknik hos S är att utnämna ”riktiga liberaler” eller ”en sansad borgerlig röst” vilket undantagslöst är borgerliga debattörer som accepterar socialdemokratiskt regeringsinnehav.

Den som försöker bryta sig ur ett redan grundat lydrike bestraffas stenhårt. När Carl-Henric Svanberg som vd för Ericsson undslapp sig att det är bra med maktväxling meddelade statsministern Göran Persson att han när som helst kan sluta lobba i Bryssel för att Sverige ska ha kvar den säregna traditionen av A-aktier. Sedan dess har storföretag inte sagt ett pip om vem de föredrar i regeringen.

Men ibland händer det att personer vägrar inrätta sig och de kan gå långt. Carl Bildt bröt som ensam riksdagsledamot med Olof Palmes utrikesregim under 1980-talet vilket till slut gav honom regeringsmakten. Fredrik Reinfeldt och Anders Borg hävdade en helt egen finanspolitisk kompetens och spände en skyddsmakt över småpartierna, kallad alliansen, vilket ledde till en unikt lång borgerlig regeringsperiod.

Kristdemokraterna har en tradition av att inte vara enig med s-dogmer. De har tyckt jobbiga saker som att sen abort är moraliskt tveksamt, att äktenskap helst ska hålla ihop och att barn mår bra av sina föräldrar. Partiet har moderniserats och utvecklats men minnet av att tycka annorlunda än alla andra ger en vidare ram som Ebba Busch Thor skickligt utnyttjar. Alltså kan hennes parti vara först med att lämna lydriket Decemberöverenskommelsen, lägga om migrationspolitiken och hon kan huta åt RFSL för att tala illa om folk som inte är i rummet eller programledare som ställer enfaldiga frågor.

Och hon är uppenbart helt orädd för Stefan Löfven. Hon deltar inte ens i den annars utbredda äreräddningen av en hygglig karl som fått fel jobb. När de andra är artiga är hon stenhård, när han klappar henne på huvudet, ger hon örfilar.

Maria Wetterstrand hade i ett skimrande ögonblick samma kvalitet gentemot Göran Persson, sedan blev hon ståthållare och MP ett tilltagande fattigt lydrike. Gudrun Schyman hade också en period av frihet, liksom Maud Olofsson. Jimmie Åkesson har aldrig någonsin visat någon rädsla för S, vilket lockar många borgerliga väljare.

Men nu är det KD-ledaren som är friast. Kanske är det därför hon till skillnad från alla andra tycks ha roligt under partiledardebatter.

Omstritt beslut om omval i Falun

Omvalet på söndag kan förändra hela maktbalansen i Faluns kommunfullmäktige.

Beslutet att hålla valet chockade många när det kom i februari. Inte minst de väljare och lokalpolitiker vars partier nu riskerar att förlora makten.

Foto:Ulf Palm/TT

”Luften gick först ur en och jag tänkte, nej, det får inte vara så. Men det var bara att ta tag i saken och nu är det in i kaklet en gång till”, säger Vanja Ottewall (M), som sitter i Faluns kommunfullmäktige efter septembervalet.

Omvalet i Falun på söndag hålls då en postsäck med röster försenades, hanterades fel, och sedan inte fick räknas.

De uteblivna rösterna påverkade inte riksdagsvalet eller regionvalet. Men 126 oräknade röster i kommunalvalet hade i teorin kunnat ge en annan politisk balans i kommunfullmäktige då det var väldigt snäv marginal som gav ett mandat till Moderaterna i stället för till Vänsterpartiet.

I september var valdeltagandet på 87 procent i Falun. I omvalet på söndag väntas ett betydligt lägre valdeltagande.

”Hamnar vi 20 procentenheter lägre (67 procent) skulle jag vara jättenöjd. Hamnar vi över det är det bara bonus”, säger valsamordnaren och kommunjuristen Ellen Gräfnings.

”Det är bara att hoppas att det är tillräckligt högt för att inte folk ska känna att det blir ett orättvist val”, tillägger hon.

Camilla Sparring (C), som inför omvalet är ordförande i Faluns omvårdnadsnämnd, tyckte att beskedet var tufft efter allt slit i det ordinarie valet och så tätt inpå EU-valet, som ska hållas om sju veckor.

Rösträkningen borde ha gått att lösa trots den felaktiga hanteringen, kanske hade det gått med hjälp av utländska rösträknare, enligt Sparring.

”Det här är ju en jätteapparat”, säger hon och påminner om att det inte bara är i Falun som det går att rösta utan i alla svenska kommuner och på svenska ambassader runt om i världen.

Hon tillägger att hon trots allt respekterar beslutet.

”Det är ju ett demokratiskt beslut som har fattats, så det är bara att bita i det sura äpplet och kavla upp ärmarna. Det blir som, det blir, som vi säger här i Dalarna”, säger Sparring.

För Faluns oppositionsråd Jonas Lennerthson (S) var beslutet om omvalet samtidigt mycket välkommet. Han hoppas nu på en ny mandatfördelning som gör att han kan peta moderaten Mats Dahlberg från posten som kommunalråd.

”Det här är andra chansen för oss, så är det”, säger han.

Enligt Lennerthson hade det troligen räckt med ett mandat till de rödgröna i stället för till allianspartierna för att stoppa dagens minoritetsstyre i Falun.

”Då hade C troligen varit mer intresserade av att sy ihop en uppgörelse med oss, tror jag”, säger han.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera