Annons

Dröj inte med mobilförbud i klassrummet

Remissvaren håller på att komma in på regeringens plan för trygghet och studiero i skolan. Den mest omtalade ingrediensen i planen är det som har kallats mobilförbud, alltså att kunna omhänderta mobiltelefoner i förebyggande syfte.

Anna Ekström.
Anna Ekström.Foto:Joey Abrait

Det finns många andra delar i förslaget men inte utan orsak har just mobilfrågan tagit upp mest uppmärksamhet. Logiken är enkel: Om inte läraren ens får bestämma om mobiler ska få finnas framme under en lektion, vad är då alla andra frågor värda, som också handlar om elevernas studiero och lärarens auktoritet?

Till hösten måste regeringen visa att den står fast vid de lagförslag som finns i planen. Sedan den lades fram har januariavtalet spruckit, och den press i den här frågan som otvetydigt har kommit från Liberalerna har därmed försvunnit.

Det finns anledning att vara orolig, med tanke på att lagförslagen blev ett och ett halvt år försenade i förhållande till vad som stod i januariavtalet. Kommer resten av lagstiftningsarbetet att ske med samma begränsade skyndsamhet?

Politiskt finns ett allvarligare varningstecken. Utbildningsminister Anna Ekström (S) sa i en intervju i Dagens industri förra veckan att hon nu, efter januariavtalet, vill lägga fram en lagrådsremiss i höst om bland annat ändrad skolpeng (lägre ersättning till friskolor). Det bygger på ett förslag från en utredning som tillsattes innan valet 2018 och alltså innan januariavtalet tillkom. 

För en del politiker står fixeringen vid att klämma åt friskolor i omvänd proportion till viljan att göra något åt ordningsproblemen i skolan. I höst kommer det hur som helst att visa sig vad regeringen prioriterar. Om den skolpolitik som fanns i januariavtalet bara var en parentes.

Frågan om lärarens auktoritet är avgörande för Sverige. Att det i så många år har varit oklart vilka befogenheter som lärare har är ofattbart. Att en så viktig yrkeskår inte har känt uppbackning från ledande politiker är surrealistiskt.

Att det har rått tveksamhet om huruvida lärare får be sina elever att lämna bort sina mobiler före en lektion är en skolpolitisk skandal. Inte för att det är det enda ordningsproblemet i skolan, men för att det är det tydligaste.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från GotlandsbolagetAnnons

Nya satsningen som skapar fossilfria resor till Gotland – utan att tumma på restiden

Gotlandstrafiken är gotlänningarnas landsväg till fastlandet och en förutsättning för att fler besökare ska kunna uppleva ön. Nu planerar Gotlandsbolaget stora investeringar för att färjetrafiken ska bli fossilfri. Med innovativ teknik och nya drivmedelslösningar är målet att minska CO2-utsläppen med 70 procent senast 2030. 

– Vår nollvision, Destination Zero, är vår viktigaste resa hittills, säger Håkan Johansson, vd för Gotlandsbolaget.

Den globala sjöfarten står i dag för nästan tre procent av de mänskligt orsakade utsläppen. Mot bakgrund till det har Gotlandsbolaget, ägarbolaget bakom Destination Gotland, satt upp målsättningar för att minska koncernens klimatavtryck. 

• 2030 ska CO2-utsläppen minskats med 70 procent. 

• 2045 ska Gotlandsbolagets färjetrafik vara klimatneutral. 

Håkan Johansson, vd för Gotlandsbolaget, om målsättningen:

– Vi tycker att det ska kosta att göra utsläpp och ser positivt på att sjöfarten blir en del av utsläppshandelssystemet, ETS. Just nu är målet för oss att minska våra egna utsläpp för att i förlängningen också bidra till hela sjötrafikens minskade klimatavtryck.

För att ställa om, och möta kundernas krav om mer hållbara resor, har Gotlandsbolaget utvecklat Horizon-serien. Med fartygen Gotland Horizon och Gotland Hydrocat, som kan vara i trafik redan 2030, visar man att det går att minska klimatavtrycken med till exempel fossilfri vätgas som bränsle. Den stora utmaningen är att fram till 2030 få tillgång till storskalig vätgasproduktion i närområdet.

– Horizon-serien bygger på en flexibel turbinlösning där fossilfri vätgas är det primära alternativet. Men tekniken går också att använda med andra fossilfria flytande eller gasformiga bränslen, säger Håkan Johansson. 

Lanseringen av Gotland Horizon förra året följdes under 2022 upp med ett fartygskoncept för världens första storskaliga vätgasdrivna katamaran: Gotland Hydrocat. Den gör det möjligt att trafikera sträckan Gotland-fastlandet på under tre timmar – samtidigt som utsläppen minskar markant.

– Överfartstiden är extremt viktig för gotlänningarna. För 20 år sedan halverade vi restiden från nästan sex timmar till tre timmar. Resultatet blev att resandet på kort tid fördubblades. Det visar att restiden är helt avgörande för att kunna bo, leva och verka på Gotland. Det är fantastiskt att det snart kommer kunna gå att resa ännu snabbare än idag, säger Håkan Johansson. 

Om Horizon-serien

• Horizon-serien är ett utvecklat koncept med snabbgående passagerar- och fraktfartyg med syfte att minska CO2-utsläppen med 70 procent till 2030. 

• Gotland Horizon, med en hastighet på 28 knop, var det första fartygskonceptet i serien. Under 2022 lanserades även Gotland Hydrocat som med en hastighet på 35 knop kan trafikera sträckan Visby-Nynäshamn på 2 timmar och 50 minuter.

• Båda fartygen är designade för att drivas med gasturbiner som är anpassade för flera typer av fossila bränslen, så kallad multi-fuel. Förutom vätgas kan även bränslen som metanol, e-metanol eller biogas användas.  

Här kan du läsa om Horizon-serien och Gotlandsbolagets nollvision. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Gotlandsbolaget och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera