Annons

Dra rätt lärdomar av bankskandalen

Nämn Thomas Borgen och Birgitte Bonnesen för en bank-vd och han eller hon stelnar till.

TA LÄRDOM. Penningtvättshärvans rättsliga efterspel för Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen bör stämma till fortsatt eftertanke. Men det får inte slå ihjäl bankernas riskaptit.
TA LÄRDOM. Penningtvättshärvans rättsliga efterspel för Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen bör stämma till fortsatt eftertanke. Men det får inte slå ihjäl bankernas riskaptit.Foto:Fredrik Sandberg

Båda hade upphöjda positioner, Borgen var vd för Danske Bank, Bonnesen var chef för Swedbank SWED A +0,95% Dagens utveckling . Båda fick sparken efter avslöjanden om penningtvätt i respektive banks verksamhet i Baltikum. Och båda måste nu stå till svars i rätten.

Rättegången mot Birgitte Bonnesen startade i tisdags i Stockholm. Hon åtalas bland annat för grovt svindleri och obehörigt röjande av insiderinformation. Parallellt är Thomas Borgen föremål för en grupptalan i Danmark där investerare kräver honom på 3,2 miljarder danska kronor.

Utöver penningtvätt i Baltikum handlar båda fallen om vad de två tidigare vd:arna har sagt – och till vem. Oavsett vad förhandlingarna mynnar ut i, väcker det rättsliga efterspelet av härvan frågor om vad det innebär att driva bankverksamhet i dag. Vilka risker utsätter man sig för? Går det att vara i Baltikum?

Risker förknippade med penningtvätt håller bankchefer vakna om nätterna. Det går aldrig att helt skydda sig mot människor med ont uppsåt. De kriminella nätverken är välorganiserade och sofistikerade. Verksamheten är omfattande. Varje år tvättas mellan 800 och 2 000 miljarder dollar i världen, enligt en uppskattning av FN.

Mycket har blivit bättre i arbetet mot penningtvätt. Lagar, regler och rutiner har de senaste åren skärpts. Bankerna har investerat åtskilliga miljarder kronor i it-system som ska varna för och skilja ut misstänkta transaktioner. De har med Polisen som förebild byggt upp särskilda avdelningar, ett slags underrättelsetjänst, som ska kartlägga misstänkt terrorismfinansiering och penningtvätt. SEB SEB A +1,13% Dagens utveckling rekryterade nyligen chefen för Finanspolisen, Nicklas Lundh, för att leda arbetet. Fler banker bör följa detta exempel.

Bankernas kamp mot penningtvätt har inget slut. Men ansvaret kan inte bara ligga hos dem. Polisen, Finansinspektionen och andra myndigheter måste hjälpa till. Att samarbeta och dela information sinsemellan är nödvändigt. Alla hinder måste bort. Ett lovande försök till samverkan sker inom ramen för Samlit, Swedish Anti-Money Laundering Intelligence Task Force, där bankerna, Polisen och Bankföreningen ingår. Fler myndigheter bör delta i detta samarbete.

Ett annat, mer drastiskt, sätt för bankerna att minimera risken för penningtvätt är att dra ned på verksamheten utomlands; det är utanför Sverige de flesta försöken att tvätta pengar sker. Härvan i Baltikum har bromsat de svenska bankernas ambitioner att växa på nya marknader.

Efter avslöjandena om oegentligheter 2018 och 2019 fanns det i Baltikum en stor rädsla för att SEB och Swedbank skulle avyttra sina verksamheter i de tre länderna. Med sin närhet till Ryssland utgör Baltikum ett riskområde. Att sälja hade löst problemet kortsiktigt. Men Baltikum behöver de svenska bankerna mer än någonsin. Deras närvaro är vid sidan av medlemskap i Nato och EU en garant för regionens självständighet och förmåga att stå upp mot ett Ryssland som helt saknar spärrar. Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv vore det till och med önskvärt att svenska banker började fundera på att återvända till Ukraina (Swedbank lämnade landet 2013). När kriget är över kommer Ukraina att behöva massiv uppbackning av näringslivet i väst.

I det baltiska näringslivet är Sverige redan en viktig aktör. Svenska bolag, inte minst bankerna, står för större delen av regionens direktinvesteringar. Estland, Lettland och Litauen betraktas som hemmamarknader av företag som Telia och Ica. Företagskultur och bolagsstyrning är väl utvecklade och det är enkelt att göra affärer i regionen. Här spelar bankernas närvaro stor roll.

Penningtvättshärvan i Baltikum har utan tvekan skadat de nordiska bankernas anseende. I en bransch som bygger på tillit får sådant inte ske. Men den höjda ambitionsnivån i arbetet mot penningtvätt är ett tydligt tecken på att bankerna har dragit lärdom av skandalerna. Att minimera risker är numera en självklarhet. Det rättsliga efterspelet för Birgitte Bonnesen och Thomas Borgen bör stämma till fortsatt eftertanke. Men det får inte slå ihjäl de svenska bankernas riskaptit. 

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera