1515
Annons

Donald Trump tappar greppet

Donald Trump kände mycket väl till att hans supportrar var beväpnade. 

Inför den där ödesdigra onsdagen i början av januari 2021 hade USA:s dåvarande president uttryckligen bett om att inte använda vapendetektorer i området där han skulle hålla sitt ”pepptalk”.

Hade livvakterna inte hindrat honom hade han gjort mobben sällskap i marschen mot Capitolium.

KUPPMAKARE. Under de tv-sända förhör som pågår i kongressen har flera skakande detaljer framkommit om Donald Trumps planer på att trotsa valresultatet. Samtidigt märks flera tecken på att ex-presidentens grepp om partiet börjat klinga av.
KUPPMAKARE. Under de tv-sända förhör som pågår i kongressen har flera skakande detaljer framkommit om Donald Trumps planer på att trotsa valresultatet. Samtidigt märks flera tecken på att ex-presidentens grepp om partiet börjat klinga av.Foto:Anna Moneymaker

Vittnesmålet från Cassidy Hutchinson, som var högt uppsatt i stabschefens team i Vita huset, är det mest långtgående som hittills har kommit fram i de tv-sända förhör som pågår i representanthuset. 

Syftet är att klargöra vad som egentligen hände under stormningen av kongressen, vad som föregick den, men också alla detaljer om försöken att trotsa Bidens valvinst.

Andra vittnen har pekat på hur Trump systematiskt pressat valarbetare och politiker på delstatsnivå för att ändra valresultatet. Han planerade också att byta justitieminister när den tillförordnade vägrade att lyda hans order om att hävda valfusk.

Uppgifterna är absurda. De påminner om något som skulle kunna ha hänt i Afrika på 1980-talet – inte i USA förra året. Men efter alla dessa kaosdagar med Trump i centrum är det få som ens reagerar längre. 

Folk tycks ha byggt upp en Trump-immunitet, vilket kanske är sunt.

Samma fenomen verkar gälla hans supportar, fast tvärtom – ingenting biter på dem. Enligt en färsk opinionsmätning från Morning Consult/Politico uppger 53 procent av republikanska väljare att de vill ha Trump som presidentkandidat 2024. I mitten av mars var den siffran 56 procent, så opinionen är stabil. 

Få republikaner, bara 15 procent, uppger dock att de har sett eller läst så mycket om de pågående förhören, vilket inte är förvånande i det extremt polariserade amerikanska medielandskapet.

Men det finns ändå tecken på att Trumps grepp om partiet klingat av. I de pågående primärvalen har ex-presidentens stöd inte varit detsamma som en vinstgaranti för kandidater. 

Det tydligaste exemplet var i Georgia där båda de republikanska delstatspolitiker som efter presidentvalet trotsade uppmaningarna om att ”hitta röster” nu vann stort, trots Trump-uppbackade utmanare.

En annan ”oroande” utveckling ur Trumps perspektiv är risken att rättvisan håller på att komma ikapp honom. Parallellt med kongressförhören driver justitiedepartementet sedan ett år en utredning om kongresstormningen och det som allt mer framstår som ett regelrätt statskuppförsök. 

Möjliga åtalspunkter som nämns är uppvigling till upplopp, konspiration mot staten, försök att hindra certifieringen av valresultatet, men också förskingring.

Ingen tidigare amerikansk president har åtalats. Och frågan är vilka konsekvenserna skulle bli om Joe Bidens justitieminister Merrick Garland ger sig på Trump. Risken är uppenbar att ex-presidenten och hans sektmedlemmar skulle hävda politisering av rättsväsendet, vilket skulle frambringa ännu mer ont blod i Trump-leden.

I kölvattnet av kaoset stiger dock en republikansk utmanare i graderna. Ron DeSantis, Floridas 43-årige guvernör, beskrivs som ”Trump med hjärna”. 

Den vältaliga Harvard- och Yale-utbildade juristen gjorde sig ett namn under pandemin när han trotsade huvudstadens förmaningar och släppte på delstatens restriktioner tidigt. 

Den senaste tiden har både Elon Musk, som nyligen blivit republikan, och poddprofilen Joe Rogan ställt sig bakom DeSantis potentiella kandidatur.

Ju mer det stormar kring Trump desto fler lär upptäcka att det finns alternativ.

Inför höstens mellanårsval och presidentvalet 2024 är det ändå klar fördel för Republikanerna. President Bidens förtroendesiffror har dykt, bland annat som en följd av den höga inflationen och stigande bensinpriser. 

Om partiet förlorar majoriteten i kongressens båda kamrar i november, vilket allt tyder på, lär det bli ännu svårare att få något gjort under återstoden av mandatperioden. 

Presidenten har också gjort en del uttalanden som fått bedömare att ifrågasätta om Biden, som fyller 80 år i november, verkligen har hälsan att kandidera på nytt 2024. 

Hans tilltänkta efterträdare har heller inte rosat marknaden: Vicepresident Kamala Harris har ännu lägre förtroendesiffror, trots att hon knappt synts till.

Än har Demokraterna visserligen tid att vässa både form och laguppställning. Och det lär krävas. Till skillnad från 2020, då det räckte långt att ”inte vara Trump”, framstår det som allt mer troligt att motståndaren 2024 inte kommer att heta Donald i förnamn.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Risktagandet gynnar oss alla

Få sektorer illustrerar så tydligt de binära effekterna av risktagande som bioteknik.

VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.
VÄRT RISKEN. Sverige behöver fler risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera bioteknikföretag.Foto:Isabell Höjman

Om forskningen på ett potentiellt läkemedel går bra, om det tar sig igenom fas 1, 2 och 3 och till sist godkänns av myndigheter i USA och Europa, kan ägarna bli rikligt belönade. Om något går fel under den tidsödande och kostsamma processen – vilket är det mest troliga – kan stora värden försvinna på ett ögonblick.

Ta Oncopeptides, som Di skrev om i lördagens tidning. Bolagets läkemedel för blodcancer, Pepaxto, fick initialt ett positivt besked av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA, men i ett senare skede påtalades risker med behandlingen. Oncopeptides beslutade sig för att dra sig tillbaka från USA. Börsvärdet raderades i det närmaste ut, vilket drabbade både småsparare och storägare. 

Men så i somras ändrades allt igen när den europeiska läkemedelsmyndigheten rekommenderade ett godkännande av preparatet. Och i mitten av juli genomförde Oncopeptides en nyemission – nya och befintliga ägare sköt till drygt 400 miljoner kronor. De lät sig inte avskräckas av turbulensen utan bedömde att Oncopeptides kan bli framgångsrikt – och kom fram till att investeringen var värd risken. Hittills i år har bolagets aktie stigit med cirka 400 procent. 

Men Oncopeptides är inte ensamt om att ha ett bra börsår – hela biotekniksektorn har gått bra efter en längre period av svagare kursutveckling. Ett annat bolag vars ägare i år åtminstone delvis har kompenserats för sitt risktagande är Hansa Biopharma. Bolagets främsta läkemedelskandidat, Imlifidase, är ett enzym som möjliggör njurtransplantation hos patienter som annars inte skulle kunna ta emot ett främmande organ. Bakom Hansas framgång ligger åratal av forskning, hängivenhet och riskvilliga investerare.

Hur det än går för Oncopeptides och Hansa är båda bolagen exempel på en central komponent i alla affärer: varför avkastning och vinst behövs för att motivera investerare att ta risker. I alla tider har affärsmän brottats med risken och hur den ska hanteras. Det har bland annat gett upphov till bolagsbildningar och försäkringar. Den medeltida brandstoden, nämnd i Magnus Ladulås landslag från 1350, var exempelvis en föregångare till brandförsäkringen. Aktiebolagen, som på ett oöverträffat sätt kanaliserade kapital och spred risker, var centrala för Sveriges industrialisering från mitten av 1850-talet. 

I dag finns det sinnrika matematiska och statistiska modeller för att kvantifiera risken och sätta ett värde på den. Men hur man än räknar, vilka försäkringar som än har tagits, handlar affärsverksamhet till sist om ett beslut: Är investeringen (och den möjliga avkastningen) värd risken? Den frågan har investerare funderat på i alla tider.

Utan risktagare sker inga framsteg. Ingen ny teknik utvecklas, inga medicinska landvinningar sker. Den värdeskapande handeln stagnerar. Risktagandet är en mekanism som bör värnas. Vänsterns återkommande utspel om högre kapitalskatter för till exempel sparare med investeringssparkonton och delägare i fåmansbolag är ett hot mot den kreativa kraft som förutsätter risktagande. Om en eventuell förtjänst måste skattas bort, varför ska man då ta risken att investera?  

Det finns i dag 148 företag med huvudkontor i Sverige som forskar på nya läkemedel, enligt branschorganisationen Sweden Bio. 420 projekt är igång just nu, varav fler än 100 inom cancerområdet. För att de ska lyckas behövs riskvilliga investerare. Personer och företag som är beredda att se nio av tio projekt misslyckas, med vetskapen att om det tionde når framgång blir de rikligt belönade. Sverige behöver fler sådana risktagare – fler som sparar i aktier och deltar i nyemissioner för att finansiera nya bioteknikföretag som förhoppningsvis kan hitta botemedel för njursjuka och cancerpatienter.

Risktagandet är en viktig kraft som för samhället framåt.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera