Vittnesmålet från Cassidy Hutchinson, som var högt uppsatt i stabschefens team i Vita huset, är det mest långtgående som hittills har kommit fram i de tv-sända förhör som pågår i representanthuset.
Syftet är att klargöra vad som egentligen hände under stormningen av kongressen, vad som föregick den, men också alla detaljer om försöken att trotsa Bidens valvinst.
Andra vittnen har pekat på hur Trump systematiskt pressat valarbetare och politiker på delstatsnivå för att ändra valresultatet. Han planerade också att byta justitieminister när den tillförordnade vägrade att lyda hans order om att hävda valfusk.
Uppgifterna är absurda. De påminner om något som skulle kunna ha hänt i Afrika på 1980-talet – inte i USA förra året. Men efter alla dessa kaosdagar med Trump i centrum är det få som ens reagerar längre.
Folk tycks ha byggt upp en Trump-immunitet, vilket kanske är sunt.
Samma fenomen verkar gälla hans supportar, fast tvärtom – ingenting biter på dem. Enligt en färsk opinionsmätning från Morning Consult/Politico uppger 53 procent av republikanska väljare att de vill ha Trump som presidentkandidat 2024. I mitten av mars var den siffran 56 procent, så opinionen är stabil.
Få republikaner, bara 15 procent, uppger dock att de har sett eller läst så mycket om de pågående förhören, vilket inte är förvånande i det extremt polariserade amerikanska medielandskapet.
Men det finns ändå tecken på att Trumps grepp om partiet klingat av. I de pågående primärvalen har ex-presidentens stöd inte varit detsamma som en vinstgaranti för kandidater.
Det tydligaste exemplet var i Georgia där båda de republikanska delstatspolitiker som efter presidentvalet trotsade uppmaningarna om att ”hitta röster” nu vann stort, trots Trump-uppbackade utmanare.
En annan ”oroande” utveckling ur Trumps perspektiv är risken att rättvisan håller på att komma ikapp honom. Parallellt med kongressförhören driver justitiedepartementet sedan ett år en utredning om kongresstormningen och det som allt mer framstår som ett regelrätt statskuppförsök.
Möjliga åtalspunkter som nämns är uppvigling till upplopp, konspiration mot staten, försök att hindra certifieringen av valresultatet, men också förskingring.
Ingen tidigare amerikansk president har åtalats. Och frågan är vilka konsekvenserna skulle bli om Joe Bidens justitieminister Merrick Garland ger sig på Trump. Risken är uppenbar att ex-presidenten och hans sektmedlemmar skulle hävda politisering av rättsväsendet, vilket skulle frambringa ännu mer ont blod i Trump-leden.
I kölvattnet av kaoset stiger dock en republikansk utmanare i graderna. Ron DeSantis, Floridas 43-årige guvernör, beskrivs som ”Trump med hjärna”.
Den vältaliga Harvard- och Yale-utbildade juristen gjorde sig ett namn under pandemin när han trotsade huvudstadens förmaningar och släppte på delstatens restriktioner tidigt.
Den senaste tiden har både Elon Musk, som nyligen blivit republikan, och poddprofilen Joe Rogan ställt sig bakom DeSantis potentiella kandidatur.
Ju mer det stormar kring Trump desto fler lär upptäcka att det finns alternativ.
Inför höstens mellanårsval och presidentvalet 2024 är det ändå klar fördel för Republikanerna. President Bidens förtroendesiffror har dykt, bland annat som en följd av den höga inflationen och stigande bensinpriser.
Om partiet förlorar majoriteten i kongressens båda kamrar i november, vilket allt tyder på, lär det bli ännu svårare att få något gjort under återstoden av mandatperioden.
Presidenten har också gjort en del uttalanden som fått bedömare att ifrågasätta om Biden, som fyller 80 år i november, verkligen har hälsan att kandidera på nytt 2024.
Hans tilltänkta efterträdare har heller inte rosat marknaden: Vicepresident Kamala Harris har ännu lägre förtroendesiffror, trots att hon knappt synts till.
Än har Demokraterna visserligen tid att vässa både form och laguppställning. Och det lär krävas. Till skillnad från 2020, då det räckte långt att ”inte vara Trump”, framstår det som allt mer troligt att motståndaren 2024 inte kommer att heta Donald i förnamn.
