Annons

Digitala relationer är lika bra som fysiska

LEDARE. Endast 2 procent av svenskarna vill göra sina ärenden på ett fysiskt bankkontor. Då måste förstås bankerna anpassa sig efter det.

Foto:Janerik Henriksson/TT

Handelsbankens vd Carina Åkerström, som tillträdde i mars 2019, är på väg att göra ett Alexanderhugg. Antalet kontor ska nästan halveras, från 380 till runt 200 på ett drygt år. För Handelsbanken (SHB), som liksom Swedbank länge har marknadsfört de fysiska kontoren som en kvalificerad del av sin affärsmodell, är det en radikal vändning. Men det är en fråga som har dryftats länge inom SHB. 

Synen har varit att kontoren ska värnas, det är där intäkterna och kundrelationerna uppstår. Problemet är att de stora it-investeringarna inte kan prioriteras ner, de är numera ryggraden i all verksamhet. Samtidigt väljer kunderna själva bort kontoren i allt större utsträckning.

Åkerström går nu därför i samma riktning som SEB och Nordea, som de senaste åren har minskat antalet kontor betydligt mer än SHB och Swedbank. Föregångarnas budskap har varit att antalet fysiska kontor inte i sig ska ses som en kvalitetsparameter eller affärskritiskt. De växande digitala utmanarna som Klarna bekräftar detta. 

Enligt en undersökning som Novus gjorde för Svea ekonomi förra året vill endast 2 procent av svenskarna göra sina ärenden på ett fysiskt bankkontor. Resten vill göra dem digitalt, 48 procent gör dem på datorn, 39 på mobilen. Då framstår det som naturligt att en enskild bank inte kan ha närmare 400 bemannade kontor. 

Enligt Carina Åkerström har trenden att göra bankärenden digitalt stärkts under corona, precis som e-handeln. Och precis som inom handeln är det fler äldre som använder tjänsterna. Enligt E-barometern handlade 70 procent av invånarna på nätet 2019, i år har andelen stigit till 77 procent. Svenska folket lever sina liv digitalt, då måste även leverantörer av varor och tjänster göra det.

Enkla tjänster som bolån behöver kunden inte möta en tjänsteman på ett kontor för. De följer mallar, bidrar ganska lite till relationen, och tar resurser i anspråk som gör att bankerna måste ta ut högre räntor och avgifter. 

Men en del provoceras av förändringarna. SPF Seniorerna och Kontantupproret tycker att ”Handelsbanken sviker sitt samhällsuppdrag. Alla har inte tillgång till digitala tjänster.” Kritiken saknar dock grund. Det finns fortfarande möjlighet att betala räkningar fysiskt, man betalar via giro och skickar blanketterna i ett kuvert med posten. Tjänsten bank på telefon kräver ingen dator, bara en knapptelefon. Och man kan fortfarande ringa banken och tala med en person.

Privatkunderna har allt att vinna på ett bättre digitalt tjänsteutbud. Företagen är en större utmaning. De vill, enligt Carina Åkerström, ha lokala relationer med bankens beslutsfattare. Hon framhåller att de kommer kunna få det även i fortsättningen. Genom omorganisationen vill banken decentralisera verksamheten mer, och upprätta regionala huvudkontor. Kärnkunderna ska fortfarande kunna träffa sin bankkontakt regelbundet.

Oavsett hur väl SHB lyckas, så slår kritiken mot digitaliseringen av svenska banker helt fel. De har länge legat före internationella konkurrenter i utvecklingen, vilket har sänkt deras kostnader och priser mot kunderna. Det har också skapat en god lönsamhet som gjort att de klarar att hålla tillräckligt kapital för att klara nedgångar och möta myndigheternas krav. 

När bankerna nu stänger kontor följer de sina kunder. De flesta vill inte stå i kö, ta sig till en viss geografisk plats före klockan tre, och framför allt vill de inte riskera exponering för sjukdomar helt i onödan. I corona-tider har nästan alla affärsmöten och interna möten blivit digitala, och det har gått förvånansvärt bra. Det vore märkligt om relationen med banken skulle vara annorlunda.

På vissa mindre orter är banken, liksom apoteket och försäkringskassan, en viktig del av infrastrukturen. Men det är främst en politisk utmaning. Bankernas samhällsuppdrag är att tillhandahålla vissa grundläggande finansiella tjänster, inte att staga upp samhällenas huvudgator. 


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Euro AccidentAnnons

Ohälsa – påtaglig risk för företag

Långtidsfrånvarande medarbetare är en påtaglig hållbarhetsrisk för de flesta företag. Därför erbjuder försäkringsbolaget Euro Accident även ett rehabiliteringsstöd i sin företagsbetalda sjukförsäkring. Ett stöd som hjälper åtta av tio att kunna fortsätta arbeta.

Hållbarhetsfrågan med sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter spelar en allt större roll för företag. Därmed har det också blivit viktigt för företag att förstå, identifiera och hantera sådana risker, vid sidan om till exempel affärsrisker och finansiella risker.

En av de viktigaste, men ofta förbisedda, hållbarhetsfrågorna handlar om hållbara medarbetare, alltså de egna medarbetarnas hälsa och välmående. Förutom de mänskliga sidorna så är kostnaderna för ohälsa höga i form av ökad sjukfrånvaro, högre personalomsättning och lägre produktivitet.

En modern sjukförsäkring

Att en medarbetare blir långtidsfrånvarande är emellertid en risk som du till viss del kan försäkra dig mot. Några som erbjuder en sådan försäkring är försäkringsbolaget Euro Accident Livförsäkring.

- Risken för sjukskrivning är högst påtaglig i dagens arbetsliv med många som blir långtidssjuka av stress och utmattning. Därför har vi skapat en modern sjukförsäkring som är bra både för medarbetaren som är försäkrad och för arbetsgivaren som betalar försäkringen, säger Jörgen Örnebrand, produktchef Tjänstepension, på Euro Accident Livförsäkring AB.

Vid risk för sjukskrivning

Förutom den ekonomiska ersättningen vid långtidsfrånvaro så ingår även ett rehabiliteringsstöd i Euro Accidents försäkring.

Rehabiliteringsstödet kan aktiveras redan vid första tecken på att en medarbetare riskerar att bli långtidssjukskriven eller för att hjälpa medarbetare att komma tillbaka i arbete igen. Efter en webbanmälan från närmaste chef samordnar en av Euro Accidents egna rehabiliteringskoordinatorer hela ärendet och ser till att rätt insatser kopplas in.

Goda chanser att hjälpa

Åtta av tio försäkrade som kommer in i Euro Accidents rehabiliteringsprocess genom sin sjukförsäkring blir inte långtidsfrånvarande.

- Om vi bara får möjlighet att starta processen tidigt så har vi en bra chans att komma in med rätt åtgärder innan det går för långt, säger Jörgen Örnebrand.

Det är inte alltid som rehabiliteringsstödet i försäkringen behöver aktiveras. Ibland kan det räcka långt med att medarbetaren själv tar ett eller flera samtal med psykolog, ekonom, jurist, ergonom eller hälsocoach genom samtalsstödet som också är en del av försäkringen.

- Samtalsstödet kan ge rådgivning och hjälp att komma vidare oavsett om det gäller privata eller arbetsrelaterade frågor. Det viktiga är att ta hjälp innan små problem växer sig stora, säger Jörgen Örnebrand.

Helförsäkring för trygga och friska medarbetare

Det här ingår i Euro Accidents Sjukförsäkring PlanSjuk som tecknas av företag för deras medarbetare:

- Samtalsstöd av psykolog, ekonom, jurist, ergonom och hälsocoach

- Chefs- och HR-stöd

- Rehabiliteringsstöd

- Ekonomisk ersättning för inkomstbortfall

Läs mer om Sjukförsäkring PlanSjuk  

Läs mer om Euro Accident

 

Mer från Euro Accident

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Euro Accident och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?