Annons

Det som sker är parlamentarism

Betydelsen av att oppositionspartierna nu enas om ett välfärdspaket kan inte överskattas. Inte för att det är mycket pengar till kommunerna, för det är det inte. Inte heller för att två illa förankrade reformer – utvecklingsåret och ingångsavdraget – stryks.

Foto:Maja Suslin/TT

Det betydelsefulla i onsdagens besked, att oppositionen samlats i en majoritet för att ändra i januariöverenskommelsen, är att parlamentarismen segrar. Det handlar om att en regering behöver stöd i riksdagen. Det räcker inte med att man befinner sig i regeringsställning, man måste få igenom sin politik också.

Januariöverenskommelsen täcker inte alla områden i politiken, men det är januaripartierna själva som har bestämt vilka områden som ska omfattas. Oppositionen har inte tillfrågats.

Om det hade handlat om en regering som förfogar över ett tillräckligt stöd i riksdagen hade detta inte varit några problem, då behöver man inte bry sig om någon opposition. Men regeringen har inte majoritet. Den har tillträtt på premissen att Vänsterpartiet aldrig skulle göra gemensam sak med övriga oppositionspartier, särskilt inte i budgetfrågor.

Nu vet vi att denna premiss var felaktig. 

Det går att invända allt möjligt. Som att undra vad oppositionspartierna egentligen har gemensamt. Eller fråga sig varför Jonas Sjöstedt alls släppte fram Stefan Löfven som regeringsbildare fast det stod svart på vitt att han inte tänkte ge Vänsterpartiet något inflytande.

Men faktum kvarstår, att en minoritet inte kan avtala bort en majoritet.

När företrädare för januaripartierna nu talar om kaos och om att ”budgetramverket bryts sönder” behöver man inte bli orolig. Detta ramverk har aldrig varit till för att en minoritetsregering ska kunna arbeta i fred, utan för att budgetar inte ska skena i väg åt fel håll. Meningen har aldrig varit att man inte ska kunna förändra poster uppåt eller nedåt, utan att det ska rymmas under de tak som har slagits fast. Det ska alltså vara finansierade förslag.

Under hela enkammarriksdagens historia och fram till 2010 har ingen regering tillträtt utan att ha säkrat ett parlamentariskt stöd. Det fungerade därefter någorlunda under Reinfeldt II och fungerade tack vare decemberöverenskommelsens anda under Löfven I. Men efter valet 2018 bildades en regering som gjorde gällande att man hade beslutskraft, men som inte hade det.

För Centerpartiet är detta ett stort bakslag. De två integrationsrelaterade reformer som är C-märkta, en grundläggande förändring av Arbetsförmedlingen och slopade arbetsgivaravgifter de första åren, är borta. De saknade förankring i riksdagen. Och doktrinen att ”ytterkantspartier” kan uteslutas från makten – ”vi krokar av Vänsterpartiet”, som Annie Lööf sa – är nu motbevisad.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.
Innehåll från TelenorAnnons

Företagens vanligaste misstag – när de satsar på IoT-teknik

Spräckta tidsplaner, överdrivet teknikfokus – och skenande kostnader.

Här är de vanligaste misstagen när företag ska satsa på uppkopplad teknik.

– Det viktigaste är att hitta ett tydligt kundvärde och en nytta alla förstår, säger Niklas Agerhem, affärsansvarig hos Telenor IoT.

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

Svårt att få företagets IoT-satsning att lyfta? Ni är inte ensamma. En undersökning Telenor gjort bland 100 svenska traditionella industribolag som lanserar IoT-teknik visar att endast ett av tio företag når 20 procent eller mer av sina uppsatta mål inom tre år. Det går alltså betydligt långsammare än förväntat för de flesta.

– Vi har gått tillbaka till deras målsättningar och vilka volymer de planerat att koppla upp och jämfört de siffrorna med läget tre år senare. Ett trettiotal bolag djupintervjuade vi. Där insåg vi att endast tre bolag lyckats nå sina mål fullt ut, berättar Niklas Agerhem.

– Fasen där man bestämmer varför man ska koppla upp sina produkter är oerhört viktig. Att ställa sig frågan vilket kundvärde detta ger är steg ett, och svaret på den frågan måste sedan förankras hos företagsledningen. De måste ge någon mandatet att genomföra uppdraget. Det kanske överraskar vissa, men det handlar om att driva en affärstransformation, säger Agerhem och fortsätter:

– Istället är det rätt vanligt att man fastnar i teknikdiskussioner och att en för stor del av budgeten går åt till att bygga ”den perfekta teknikplattformen”. Risken är att man bygger tekniken isolerat från omgivningen och att man utvecklar något annat än vad att kunden behöver.  

Kostanden per produkt blev för hög

Utifrån undersökningen går det också att dra slutsatsen att de allra flesta underskattar hur lång tid IoT-satsningarna kommer att ta – att få till en fungerande teknisk lösning är bara ett av stegen för att bygga upp den uppkopplade verksamheten.

– I djupintervjuerna diskuterade vi mycket med bolagens affärschefer kring return on investment och problem man hade upplevt runt detta. Även när man kunde påvisa starkt kundvärde var det vanligt att man överskattat både storlek och snabbhet för nya intäktsströmmar. Det som också var gemensamt var att projekten kostade mer och tog längre tid än beräknat. I flera fall hade man byggt lösningar för att hantera hundratusentals produkter, men hade endast kopplat upp en bråkdel. Kostnaden utslagen per produkt blev då för hög. När tekniken dessutom senare krävde generationsskifte och nya investeringar så stod man inför jobbiga vägval kring hur man skulle gå vidare. 

Men hur vet man när man ska satsa eller bromsa i dessa satsningar?

– Ibland måste man bara bestämma sig för ett spår och köra på. Viktigast är att ha en tydlig kontakt med kunderna, löser satsningen deras problem skapar du kundlojalitet och en bättre upplevelse. 

Agerhem konstaterar att många bolag fastnar på vägen när IoT-satsningarna inte riktigt går som planerat. Många gånger behöver man ny kompetens inom områden som ligger utanför bolagets kärnverksamhet. En enkel lösning kan då istället vara att ta hjälp utifrån – vilket gäller både rådgivning och tjänster:

– Vi har lång erfarenhet av att jobba med kunder som behöver göra precis det här. Vi kan se de vanliga problemen som dyker upp och hantera dessa. Man får tillgång till teknik och uppkoppling utan att behöva göra något själv. Det gör också att man snabbt får en lösning i handen, tiden innan något går ut till kund blir rejält kortare.

Han målar upp ett exempel med ett ventilationsföretag som såg fördelarna i uppkopplad teknik, men inte riktigt visste hur man skulle ta sig an IoT-satsningen:

– De valde att jobba med vår färdiga tjänst. De slapp lägga tid på utveckling och göra egna misstag när man bygger själv. Istället berättade de för oss vilken typ av information de behöver få ut av sin uppkopplade utrustning och vi löste det. De kunde snabbt presentera lösningen framför kund och få feedback. Förutom mindre investeringar så kan de lägga mer krut på att driva förändringsresan med sina kunder. 

Så tacklar ditt företag utmaningarna med IoT 

 

 

Mer från Telenor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telenor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera