Annons

Det ryska energivapnet är snart historia

Gazprom hotar att vrida av ännu en gaskran. 

Den här gången handlar det om den sista operativa gasledningen som går via Ukraina till Västeuropa.

RYSK GAS. Gaspriset steg bara måttligt efter Gazproms hot om att stänga ytterligare en gasledning till Europa. Snart har de inget kvar att hota med.
RYSK GAS. Gaspriset steg bara måttligt efter Gazproms hot om att stänga ytterligare en gasledning till Europa. Snart har de inget kvar att hota med.Foto:Michael Sohn

Orsaken är att Ukraina påstås roffa åt sig av den gas som är ämnad för Moldavien. Som en konsekvens steg det europeiska gaspriset med 6 procent under onsdagsmorgonen, men föll tillbaka under dagen.

Att döma av de måttliga kursrörelserna tycks gasmarknaden ha börjat tröttna på ryssarnas ständiga hot. 

Det vore inte en unik ståndpunkt. 

Men faktum är att Gazprom inte har så mycket kvar att hota med. Europa har på ett imponerande sätt minskat sitt ryska gasberoende. I januari 2021 kom 54 procent av EU-ländernas importerade gas från Ryssland. I augusti i år var den siffran ynka 17 procent.

Förklaringen är dels effektiv diversifiering till nya leverantörer, dels minskad konsumtion. Det milda höstvädret har bidragit till det sistnämnda. Men att de tyska gaslagren fyllts upp till 100 procent inför vintern handlar om mer än vädret. 

Den allmänna energimobiliseringen inom EU kommer att ha stor betydelse för vår motståndskraft framöver, både ur ett ekonomiskt och geopolitiskt perspektiv.

EU-kommissionen vill dock göra mer, och har främst siktet inställt på nästa år när gaslagren ska fyllas utan tillgång till rysk gas. 

På tisdagen lade de fram förslag på ett pristak på importerad gas på 275 euro per megawattimme. Inget EU-land ska betala mer än så om priset överstiger den nivån under två veckor i sträck. 

Syftet är att minska risken för nya gas- och elpristoppar.

Bryssel ska ha beröm för att man tänker längre än vad pressade politiker på nationell nivå har förmåga till. Men förslaget framstår som ett slag i luften. 275 euro är en extremt hög nivå som gaspriset knappt har varit i närheten av. Som referens rörde sig gaspriset på onsdagen runt 125 euro.

Pristak är överhuvudtaget en dålig idé eftersom man stör prismekanismen. Risken är att leverantörer börjar bojkotta EU-länder om de inte bedöms villiga att betala marknadspris. Det finns också en risk att konsumtionen ökar igen om gaspriset hålls nere på konstlad väg.

EU-kommissionen bör istället fortsätta att uppmuntra till minskad konsumtion, exempelvis genom incitament för energieffektivisering. Detsamma gäller utbyggnaden av elnät och fossilfri elproduktion. 

Att investera i det europeiska energioberoendet är det långsiktigt mest effektiva sättet att ta udden av fientliga energivapen, oavsett vem som håller i det.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera