1515
Annons

Det räcker inte att väst fördömer Putin

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en vändpunkt i historien. Den europeiska säkerhetsordningen är raserad och med den alla antaganden som utgjort grunden i våra hot- och riskkalkyler.

PUTINS VÄNNER. Bland "Brics"-länderna var det bara Brasilien som röstade för veckans FN-resolution som krävde att Ryssland omedelbart drar tillbaka sina styrkor från Ukraina, medan Kina, Indien och Sydafrika lade ned sina röster. Ska västs sanktioner få kännbar effekt måste dessa länder förmås att byta sida.
PUTINS VÄNNER. Bland "Brics"-länderna var det bara Brasilien som röstade för veckans FN-resolution som krävde att Ryssland omedelbart drar tillbaka sina styrkor från Ukraina, medan Kina, Indien och Sydafrika lade ned sina röster. Ska västs sanktioner få kännbar effekt måste dessa länder förmås att byta sida.Foto:Pavel Golovkin

Regeringar behöver tänka om kring vilken försvarsförmåga som krävs, vilka allianser, handelsmönster och energilösningar som bäst gagnar befolkningens säkerhet.

Men framför allt ställer kriget länder inför ett viktigt val: mellan att stödja Vladimir Putin och att inte göra det. 

Det är ett val mellan två världsbilder, som inte rymmer några mellanlägen. 

Eller som Joe Biden uttryckt det: oförmåga att ta avstånd från Rysslands agerande är detsamma som att vara medskyldig.

En dryg vecka in i kriget börjar vi skönja en skara av länder som lutar åt Putins håll. Under onsdagen röstade skurkstater som Belarus, Nordkorea och Syrien emot den icke-bindande resolutionen i FN:s generalförsamling. 

Mer intressant är de länder som lade ned sina röster. Som Kina och Indien.

Det är ett skamligt agerande från länder som emellanåt påstår sig vara ”ansvarsfulla” aktörer globalt och stormakter.

Men det är knappast förvånande – särskilt inte när det gäller Kina som kommit Ryssland allt närmare. ”Vänskapen har inga gränser”, som det hette i dokumentet som presidenterna Xi och Putin undertecknade i samband med OS-invigningen där de gemensamt anklagade USA för att göda osäkerheten i världen. 

Uppgifterna om att Xi ska ha bett Putin att vänta med invasionen till efter hans olympiska spel säger det mesta.

Indien är en större skräll, med tanke på de allt tätare banden mellan New Delhi och Washington. Landet ingår exempelvis i Bidens profilerade ”Quad”-samarbete, med fokus på att balansera Kinas inflytande i Stillahavsområdet.

Men faktum är att Indien har starka band till Ryssland som går tillbaka till Kalla krigets dagar. Dåvarande Sovjet ställde sig på Indiens sida i Bangladesh-kriget mot Pakistan 1971, då USA stöttade motståndaren. 

Moskva har också varit en viktig handelspartner, inte minst på vapensidan. Enligt Sipri har 65 procent av Indiens vapenimport sedan 1950 kommit därifrån. 

Under Putins besök hos premiärminister Modi i december förra året skrev länderna under ett nytt tioårigt försvarssamarbete, vilket sammanföll med leveranser av luftvärnssystemet S-400.

Hittills har västvärlden varit relativ tyst om länderna som backar upp Putin. Våra politiker har naturligtvis haft fokus på mer akuta saker. Hur länder röstar i FN är dessutom främst en symbolisk fråga.

Men det är hög tid att lyfta blicken. 

Om dessa länder övergår till att aktivt ge Putin och hans krets en livlina vore det betydligt värre.

Dessvärre finns oroväckande signaler om att det kan ske. Från indiskt håll talas det om att återuppväcka en handelsmekanism från kalla kriget för att möjliggöra fortsatt handel i rubel och rupie, trots sanktionerna. 

Regimen i Peking har tydligt sagt att man inte ska delta i sanktionerna med den ironiska motiveringen att de ”bryter mot internationell lag”. 

Hittills har kineserna slopat importrestriktionerna för ryskt vete, men det ryktas att de även kan börja använda sina statsägda banker för att hjälpa ryssar med frysta tillgångar och möjliggöra betalningar genom den kinesiska motsvarigheten till Swift, Cips.

En sådan utveckling vore förödande, på flera sätt. Dels skulle effekten av västs sanktioner undergrävas och innebära att ryssarna kommer undan lindrigare med sina flagranta folkrättsbrott. 

Väst har visat upp en imponerande enighet så här långt, som lär ha överraskat Kreml. Men det spelar mindre roll om inte kryphålen täpps till.

Dels skulle det innebära ett steg mot en tudelad och därmed farligare värld. Scenariot där Ryssland och Kina bildar ett nytt destruktivt radarpar som backas upp av länder som Indien, Brasilien och Sydafrika med minskande relationer med väst framstår dessvärre inte längre bara som en ond dröm.

Än är vi inte där. Länderna har inte slutgiltigt valt sida. Med andra ord finns fortfarande möjlighet att påverka – primärt genom att syna länders tystnad eller ovilja att delta i sanktioner.

Men det finns också anledning att överväga det grövre artilleriet om det inte hjälper: sekundära sanktioner. 

Kina och Indien må ha omfattande handel med Ryssland. Men i Kinas fall utgör den exempelvis bara en tiondel jämfört med landets handel med EU och USA.

Det är västs styrka. Använd den.


Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?