ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Det diplomatiska testet för Trump

LEDARE. Donald Trumps utrikespolitik har uppfattats som obefintlig. Men på en punkt har han hela tiden varit tydlig. Iran ska hållas kort. 

Natten mellan tisdag och onsdag svensk tid slog Iran tillbaka mot USA genom att avfyra ett dussintal raketer mot flera amerikanska mål i Irak. Det uppger USA:s försvarshögkvarter Pentagon. Det är inte klart om någon dödats. USA överväger nu sitt nästa drag.

Frågan är, och har alltid varit, om Mellanöstern är mer eller mindre stabilt med amerikansk närvaro. För USA handlar närvaron om att skydda ekonomiska intressen, även om ledarna har talat om demokrati och folkstyre. (Demokratin har dock en poäng även affärsmässigt, det är lättare och säkrare att göra affärer i demokratier.) Närvaron är också kopplad till Israels säkerhet, som har en betydande inrikespolitisk dimension.

USA har generellt inte varit lyckosamma när de gett sig in i främmande länders interna konflikter. Men det FN-ledda försvaret av Kuwait när det invaderades av Irak 1991 blev en framgång. Det berodde på att kriget hade ett tydligt mål, var tydligt avgränsat och inte involverade en avsättning av landets styrande. Lärdomen är att när man avsätter ledarna uppstår ett maktvakuum som ofta fylls av nya despoter. Inducerad demokrati får inte alltid avsedd effekt.

I Irak, där USA avsatte och dödade Saddam Hussein, är den politiska situationen fortfarande skakig efter 16 år. När det gäller Iran har Trump uppgivit att han inte söker en regimförändring. Ändå har han slagit fast att den iranska regimen är illegitim och att han står på folkets sida.

Den strid som pågår mellan Iran och USA bedrivs än så länge på irakisk mark, och irakierna är delade när det gäller synen på amerikansk militär närvaro. För en vecka sedan röstade deras parlament, dock bara med runt hälften av ledamöterna närvarande, för ett omedelbart och fullständigt tillbakadragande av amerikanska styrkor. Det är i linje med Irans agenda. Irans mål är i första hand att USA lämnar Irak, och i andra hand hela Mellanöstern. 

Det senare kommer inte hända. USA har fram till nyligen haft totalt runt 70 000 soldater stationerade i regionen, flest i Afghanistan, Kuwait och Qatar. Efter den senaste tidens ökade aggressioner har Donald Trump skickat dit nya trupper. USA befinner sig därmed i den mest upptrappade internationella situationen sedan Trump tillträdde som president 2017. Hans ledarskap har uppfattats som inåtvänt, med en närmast obefintlig utrikespolitik. Men på en punkt har han hela tiden varit tydlig. Iran ska hållas kort. 

Redan under valrörelsen slog Trump fast att USA skulle lämna det internationella kärnavtal som slöts med Iran 2015 för att regimen inte skulle skaffa kärnvapen. Han tyckte avtalet var dåligt, det gav Iran för stor frihet och för mycket pengar. Avhoppet och de påföljande ekonomiska sanktionerna försämrade relationerna. Det senaste året har fokus på Iran ökat, det har pågått ett lågintensivt gerillakrig mellan de två nationerna. 

Situationen innebär att USA åter försvarar sin internationella position. På Vita Husets hemsida står det ”Att återbygga USA:s avskräckande effekt för att bevara fred genom styrka måste vara vår nations högsta prioritet”. Och ”Den långsamma militära nedtrappningen de senaste åren har resulterat i att hoten världen över har eskalerat, en utveckling som president Trump tänker vända.” 

Men det är fortfarande oklart vilka medel Trump vill använda och vad han förväntar sig att uppnå. Det kommer blandade signaler i klassisk stil, presidenten twittrar att USA ska förstöra alla kulturskatter i Iran som hämnd för Irans senaste attack. Försvarsministern meddelar då genast att det vore att begå krigsbrott och det kommer USA givetvis inte göra.

CNN skriver i en analys (8/1) att den senaste iranska attacken inte verkade ha som syfte att döda, bara att markera. Irans utrikesminister har signalerat att han inte vill ha krig. Det har åtminstone tidigare även varit Trumps hållning. Magasinet Foreign Affairs skriver (7/1) att USA:s fokus bör ligga på att reparera relationerna med sin allierade, Irak, som har en nyckelroll. Bollen ligger nu hos Trump. Att undvika krig vore en verklig framgång att ta med sig i valrörelsen.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer