1515

Det behövs ingen stor skattereform

LEDARE. Det saknas i dagsläget både politisk vilja och förutsättningar för att komma överens om en skattreform.

Klas Eklund presenterade på fredagen, på uppdrag av Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi, sitt förslag till en skattereform.
Klas Eklund presenterade på fredagen, på uppdrag av Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi, sitt förslag till en skattereform.

Den erfarna ekonomen Klas Eklund presenterade på fredagen, på uppdrag av Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi, sitt förslag till en skattereform. Han sällade sig därmed till dem, bland andra Finanspolitiska rådet, Katalys och Timbro, som tagit sig an frågan efter att Januariöverenskommelsen (JÖ) stipulerat att en ”omfattande” skattereform ska äga rum. De vill helt enkelt bidra med underlag.

Klas Eklunds förslag omfattar bland annat höjd fastighetsavgift, enhetlig kapitalskatt på 25 procent, höjd brytpunkt för statlig skatt och sänkt marginalskatt med runt 5 procentenheter för de med högst inkomster. Han påpekar, som många andra debattörer, att det har gått nära 30 år sedan den senaste omfattande reformen 1991. Men den var nödvändig, efterfrågad och hade ett brett politiskt stöd. 1980 var den högsta marginalskatten 90 procent och för den genomsnittlige löntagaren 60 procent. 

Ett av den reformens viktigaste resultat är det som de senaste åren beskrivits som ett problem, nämligen att man skilde på kapitalskatt och inkomstskatt. Kapitalskatten lades långt under den högsta marginalskatten, vilket är nödvändigt för ett högskattesamhälle i en global värld.

Men är en ”omfattande” reform nödvändig i dag? Har Sverige tillväxtproblem? Pågår ett mullrande folkligt uppror? Demonstrerar företagsledare? Svaret är nej. Sverige är ett högskattesamhälle, många skulle gärna betala lägre inkomstskatt och kapitalskatt. Men de flesta har förlikat sig med situationen. Bolagsskatten är på 21,4 procent konkurrenskraftig: snittet för EU är 20,9 och OECD 23,1 procent. 

Visst finns det enskilda skatter som kan förbättras. Men det kan ske stegvis. För närvarande saknas också både politisk vilja och förutsättningar att komma överens om genomgripande förändringar. Det visar inte minst det faktum att JÖ-partierna ännu inte presenterat några direktiv som skulle kunna ligga till grund för den planerade skatteutredningen.

Formuleringarna i JÖ visar också hur omöjligt uppdraget är: öka sysselsättningen och antalet arbetande timmar, sänkt skatt på jobb och företagande, höjd brytpunkt för statlig skatt, bidra till att klimat- och miljömål nås, stärka konkurrenskraften, utjämna klyftor, sänka marginalskatten, minska hushållens skuldsättning, förbättra bostadsmarknaden, öka finanssektorns skatteandel och långsiktigt trygga välfärden.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?