1515
Annons

Det behövs fler trygga företagare

LEDARE. Den grova gängkriminaliteten har under de senaste åren dominerat svensk politik. Men brottsligheten är mer än skjutningar och detonationer. Något som gått mer obemärkt förbi är vardagsbrotten som särskilt slår mot landets företagare. Det är en utsatthet som växer, enligt nya siffror från Företagarna som Di rapporterade om på måndagen.

BROTT. Utsattheten bland företagare växer, enligt nya siffror från Företagarna.
BROTT. Utsattheten bland företagare växer, enligt nya siffror från Företagarna.Foto:Johan Nilsson/TT

Andelen företagare som utsatts för brott har ökat från 30 till 36 procent på tre år. Bland företagare med minst en anställd har så många som varannan drabbats av kriminalitet. Även om brottsligheten slår brett är det framför allt inom handel och tillverkning som det har ökat. Det kan handla om allt från bedrägerier i form av bluffakturor, sönderslagna rutor, inbrott på lagret, stölder av maskindelar eller lastbilar som slangas på bensin.

Kostnaden för företagarna stannar inte vid själva brottet. Att ersätta en sprucken ruta eller värdet av en vara som blivit stulen är bara en del av den totala notan för vardagsbrotten. Bland företagarna har nära 80 procent fått ökade kostnader för förebyggande åtgärder. Att installera kameraövervakning eller antivirusprogram är inte billigt. Inte heller avbrott i verksamheten, extraarbete för att upptäcka oegentligheter eller tidsåtgången för att behöva vittna i rätten.

Det är en synnerligen mörk bild som målas upp av företagares verklighet. I slutänden drabbar deras olycka också samhället i stort. 42 procent uppger att brottsligheten gör att investeringar skjutits upp eller uteblivit. Bland företagare som har anställda uppger mer än en fjärdedel att kriminaliteten gjort det svårare att rekrytera personal. En femtedel har funderat på att lägga ned verksamheten helt och hållet.

Samhällets oförmåga att skydda företagare är inget annat än en katastrof. Bland företagarna syns en utbredd och sviktande tilltro till rättsväsendet. Det avspeglar sig även i en minskad benägenhet att anmäla brott. Så många som två tredjedelar av företagarna har avstått.

Upprättandet av lag och ordning är den just nu viktigaste frågan för svenska företagare. Men det ligger också i statens intresse att bevisa att den klarar av sina mest grundläggande uppgifter. Det behövs kraftfulla tag mot alla delar av kriminaliteten, även vardagsbrotten.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

SD måste hoppa på arbetslinjen

Sverigedemokraterna släppte under torsdagen en rapport om invandringens kostnader. Beräkningarna har utgått från befintliga forskningsstudier och modeller. Partiet har därutöver fyllt på med egna siffror från de senaste årens asyl- och anhöriginvandring. SD menar att invandringens kostnader varit drygt 100 miljarder per år under de senaste åren.

KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.
KONKRETA REFORMER. Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. Nu behövs konkreta förslag för att minska utanförskapet.Foto:Fredrik Persson/TT

Invandringens kostnader var väl belagda även innan SD:s rapport. För drygt tio år sedan släppte det statliga expertorganet ESO ’’Invandringen och de offentliga finanserna’’. Redan då beräknades nettoskattekostnaden per år vara 63 – 84 miljarder kronor i dagens penningvärde. Även Pensionsmyndigheten har visat på högre kostnader för bland annat garantipension och bostadstillägg.

Debatten om asyl- och anhöriginvandring har därför svängt. Alla partier förutom V, MP och C är numera för en stram linje. Den stora frågan är i stället hur kostnaden framöver ska minska. SD:s idé verkar vara storskalig återvandring. Under tisdagen twittrade partiets rättspolitiska talesperson ’’Välkommen till återvandringståget. Du innehar en enkelbiljett. Nästa stopp, Kabul!’’ med en bild på en tunnelbanevagn med SD-reklam. Budskapet är direkt motbjudande. 

I praktiken fungerar det heller inte. De flesta som kommit hit de senaste tjugo åren är numera svenska medborgare. Utvisningar hindras då av både Sveriges grundlag och internationell rätt. Storskaligt återvändande på frivillig basis har inte lyckats i något västland.

Lösningen är därför att få in invandrare i arbete. Enligt forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum tar det i genomsnitt mellan 12 och 13 år innan hälften av alla utrikesfödda uppnår självförsörjning. Det missförstås ibland som att alla därmed är självförsörjande efter dubbelt så lång tid, men i själva verket planar kurvan snabbt ut. Efter 20 år i landet är inte mer än 60 procent självförsörjande.

Det är välkommet med transparens kring invandringens kostnader. Men för att inte bara peka på problemet, utan även göra något åt det, behöver SD med full kraft omfamna arbetslinjetänket. Partiet har länge tvekat, men har med åren närmat sig de borgerliga. Det som saknas i den nya SD-rapporten är konkreta reformer. Bidragstak, lägre ingångslöner och krav på motprestation för att få bidrag vore en bra början.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens industri är oberoende.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera