ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Den allra bästa skattereformen är platt skatt

LEDARE. Platt skatt. Termen förknippas med länder i Östeuropa som efter murens fall införde en proportionell skatt, alltså samma procentsats oavsett inkomst. Platt skatt andas nyliberalism och brukar avfärdas som ett ogenomförbart projekt. Eller ”surrealistiskt” för att använda Anders Borgs ord när han var finansminister.

Framför allt anses platt skatt strida mot den omfördelningsprincip som många länder vill upprätthålla. Och om ginikoefficienten är det enda rättesnöret kan man göra skatten hur progressiv som helst och därmed utjämna skillnader. Men det leder till att alla blir fattigare när landets konkurrenskraft förstörs.

Skatter är ett dåligt medel för att åstadkomma utjämning. Rätt utformade bidragssystem är bättre sätt att stödja särskilda grupper. Och den viktigaste jämlikhetsaspekten är att alla har lika tillgång till välfärdstjänster som skola och sjukvård.

I januariöverenskommelsen finns en skrivning om en ny skattereform. Det har lett till att en rad experter och debattörer har börjat skissa på hur ett nytt skattesystem skulle kunna se ut.

Den tidigare Di-medarbetaren Eva-Lena Ahlqvist har i sin bok ”Jakten på den rättvisa skatten” föreslagit att den 20-procentiga statliga skatten skulle tas bort med 5 procentenheter varje år och därmed försvinna helt under en mandatperiod. Det kommer sedan att vara svårt att gå till val på att återinföra den, anser hon.

Patrick Krassén och Hans Peter Larsson utvecklar argumenten och siffrorna i boken ”Platt skatt”. Om den statliga inkomstskatten skulle tas bort kommer ingen att betala mer än sin kommunalskattesats på sina inkomster (värnskatten kommer ju att tas bort vid årsskiftet). Gapet mellan högsta marginalskatten och kapitalskatten skulle i stort sett försvinna. 3:12-reglerna kan avskaffas och det går då också att beskatta personaloptioner på ett rimligt sätt.

Den som läser dessa två böcker kan lätt konstatera att den enskilt viktigaste skatteförändringen vore att ta bort den statliga skatten. Det är till och med så att om det gjordes kan man leva med de andra bristerna i skattesystemet.

Mindre än 3 procent av de totala skatteintäkterna kommer från den statliga inkomstskatten. Den skatten drar in 57 miljarder kronor, betydligt mindre än Göran Perssons skattesänkningar och mindre än de samlade jobbskatteavdragen. De dynamiska effekterna skulle bli enorma och nettokostnaden kommer att bli låg.

Sverige har ingen arvsskatt och ingen förmögenhetsskatt. Lägger man till platt inkomstskatt får Sverige ett av de allra bästa skattesystemen i västvärlden.

Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies