Annons

Demokratin i USA bättre än sitt rykte

LEDARE. Det amerikanska presidentvalet är historiskt inte minst för att den gångna mandatperioden har varit det. En osannolik person blev vald och hans styre har varit uppseendeväckande.

AVGÖRANDE. Det kan bli maktskifte i Vita huset, ett bevis på en fungerande demokrati. Här i Nashville är det tänkt att den sista presidentdebatten ska genomföras, natten till fredag svensk tid.
AVGÖRANDE. Det kan bli maktskifte i Vita huset, ett bevis på en fungerande demokrati. Här i Nashville är det tänkt att den sista presidentdebatten ska genomföras, natten till fredag svensk tid.Foto:Patrick Semansky

Trump har flyttat gränser för vad en president bör göra och säga. Han har lett Vita huset i en kaosregim där medarbetare har sparkats på löpande band.

Han har valt en väg vid sidan av det multilaterala systemet och därmed ifrågasatt ett paradigm som präglat det internationella samarbetet i decennier.

Kanske mest anmärkningsvärt är kriget mot pressen, angreppen på enskilda journalister och retoriken om ljugande medier. Det är i samma anda som Trump har hanterat oroligheter, protester, kravaller och attentat under mandatperioden – i stället för att fördöma angrepp mot enskilda människor och grupper av medborgare har han gjort tvetydiga uttalanden som har gett medborgargarden råg i ryggen. Den bristande respekten för vetenskapssamhället har satt spår i Donald Trumps åtgärder under pandemin.

Listan kan göras lång.

Det är inte ovanligt att rimlig kritik av Trumps fyra år leder till bedömningen att demokratin är hotad i USA. Det som åsyftas är ibland samhällsutvecklingen generellt – ökad polarisering, bristande jämlikhet, våldsdåd – och den anknytning detta kan ha till Trumps presidentskap. Och ibland tycks själva det demokratiska systemet åsyftas.

Att förknippa valet av Trump (och dennes sätt att styra) med en hotad eller degenererad demokrati är vanskligt. Som opinionsmätningarna ser ut kommer Trump att förlora makten. Han blir i så fall avsatt genom samma valsystem som tillsatte honom. Kommer spådomarna om demokratins tillbakagång att försvinna då? Finns det en sammanblandning av omsorg om demokratin och önskat valresultat? Om människor röstar ”fel”, och Trump vinner igen, är demokratin mer hotad då?

Den som vill ha en systematisk genomgång av argumentationen i demokratidebatten bör läsa nyutkomna ”Folk och vilja” av filosofiprofessorerna Torbjörn Tännsjö och Folke Tersman. De påminner om att demokrati inte nödvändigtvis leder till korrekta beslut eller till bra beslut. Och demokrati främjar jämlikhet egentligen bara på ett sätt, fördelning av politiskt inflytande.

Jämlikhet i andra avseenden är en viktig faktor för att ett samhälle ska utvecklas positivt och ge välstånd, men det demokratiska systemet åstadkommer inte det automatiskt. Och omvänt, när jämlikheten är otillräcklig, exempelvis beträffande livsvillkor, behöver det inte vara demokratin som brister.

För att minoriteter ska skyddas, för att övergrepp ska förhindras, för att fundamentala rättigheter som yttrandefrihet ska säkerställas krävs begränsningar. Detta var grundarfäderna noga med. En president får inte bli för mäktig i förhållande till delstaterna, och ett domstolssystem ska i sista hand avgöra hur makten får utövas, grundläggande friheter ska inte kunna inskränkas.

Detta fungerar fortfarande i USA. Trump har faktiskt inte lyckats påverka särskilt mycket inrikespolitiskt genom konkreta beslut. Hans makt är kringskuren av konstitutionen, av federalismen som system, av kongressen och domstolarna. Pressen har utsatts för kanonader av angrepp och föraktet för journalister grasserar i delar av Trumps supporterskara. Men medierna avslöjar hela tiden maktens brister, felsteg och övergrepp. Presidenten hånas grovt och dagligen i tv-kanaler. Om något ett tecken på att pressfriheten lever.

USA:s demokrati är annorlunda konstruerad än exempelvis den svenska. Majoritetssystemet leder ibland till bristande proportionalitet, precis som i Storbritannien. Federalismen gör det också, i Washington liksom i Bryssel.

Viktigast är att trögheter finns i systemet, det är fallet i betydligt högre grad i USA än i Sverige. Här hos oss är den rådande strömningen att kommuner ska övervakas och få minskat självstyre, att makt inte ska överlåtas bort från riksdagen exempelvis till EU – med följden en stark nationell centralmakt.

De praktiska röstningsmöjligheterna, ett amerikanskt sorgebarn, kan för övrigt ta ett steg framåt just i detta val med ökad användning av poströster.

USA har i historiska skeden haft allvarliga motsättningar. Titta på 1960-talet med mord på president, presidentkandidat och medborgarrättsledare, rassegregation, ett illegitimt krig. Misstron var djup, många fruktade för demokratins fall men den överlevde.

Det tydligaste beviset på en demokrati är att maktskiften sker. Det gör de i USA och troligen kommer det att visa sig i november.


Detta är en text från Dagens industris ledarredaktion. Dagens Industri är oberoende.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?