1515

Decenniet som ropar på en ny upplysningstid

LEDARE. Tio år är numera en lång period där teknik kan förändras i grunden, nationella ekonomier fördubblas i storlek och miljarder människor gå från att vara ungdomar till vuxna. Vad säger fakta om den kalendertid som just har passerat?

Ökade koldioxidutsläpp bidrog till den högsta medeltemperaturen per decennium som man känner till och allt fler ”onormala” väderfenomen rapporterades. Världsbefolkningen fortsatte att öka med 12 procent, vilket är klart långsammare än under 1900-talet andra hälft. Antalet födda i världen har stått stilla sedan 1988. Fortfarande är det mindre än hälften så många begravningar som dop eftersom världsbefolkningen inte hunnit bli äldre ännu. Produktionen per världsinvånare steg av detta skäl nästa lika snabbt som på 1960-talet.

Världshandelns takt mattades däremot efter finanskrisen 2008. De globala företagen, som förvaltar och sprider en stor del av världens gemensamma kunnande, mötte mer protektionism.

Men urbaniseringen avstannade inte, tvärtom. Inkomstklyftorna i världen ökade olyckligtvis när lågräntorna fortsatte att baxa upp värdet på stadsbostäder och aktier allt medan bristen på kunskapsarbetare ytterligare drev upp de välutbildades relativa löner. Kvinnorna i moderna ekonomier säkrade uppemot hälften av företagens och institutionernas talangpool, och framstår som decenniets stora vinnare, vilket säger något om hur illa det har varit ställt i agrara och industriella ekonomier. Att många kvinnor till vänster ändå vill hejda framstegstakten är tydligt.

Vänsterradikala och högerradikala protesterar mot den liberala världsordningen. Politisk polarisering har växt sig så stark att familjemedlemmar slutat att tala med varandra. Starka ledare har högkonjunktur. De nya respektive forna stormakterna Kina och Ryssland har till och med kidnappats av hårdföra maktgrupper. Två stora regionala krig drev nyss fram väldiga migrationsströmmar, en mörk del av decenniet.

Vetenskapligt och tekniskt framstår vår tid ändå som formidabel. Miljardtals människor äger billiga mobiltelefoner medan vindkraft, solkraft och elektriska bilar påbörjat snabb kommersialisering. Biologisk forskning har gjort genombrott på flera fronter. Om mänsklig och artificiell intelligens vet man mycket mer än för tio år sedan. ”Livets kod” går nu att ändra på gott och ont. 

Informationstekniken genomsyrar snart allt. När miljarder människor delar samma informationssystem pågår algoritmisk evolution, miljoner små informationsstigar rationaliseras till breda allfarvägar. Det är lätt att leta verklig kunskap på nätet men olyckligtvis ännu lättare att hitta rena missförstånd. Hur kan man få denna ”universella hjärna” att fungera rimligare?

”Tidens ström” nyårsafton 2019 brusar av förändring, hot och möjligheter, en verklighet där ny teknik snabbt lyfter ekonomi medan förändrad försörjning behöver minst en generation för att påverka kulturer. Förändringarna kommer alltså i olika tidsskalor och kan aldrig gynna alla samtidigt. Några förlorar sina tidigare trygga positioner vare sig det handlar om nedärvd makt, roll som familjeförsörjare eller respekterat slitjobb. Ingen tar lätt på statusförlust. Forskningen bekräftar hur extremt ”rättviseorienterad” den mänskliga hjärnan är av födsel.

Den klimatkatastrof som mänskligheten redan börjat ställa till med riskerar att få astronomiska proportioner. Man vet aldrig något säkert, men vem vill leva ens med små risker av den magnituden? Tekniskt går det bara att stoppa en del av farorna och verkningarna på kortare sikt. Det som kan växa med 7 procent om året, till exempel fossilfri kraft, kan bara fördubblas på tio år men väl åttafaldigas på 30 år. Ungefär så snabba anpassningar är människor kapabla att åstadkomma, bara tillräckligt många förstår allvaret i situationen och inte kastar sina institutioner och samlade kunskaper på sophögen, i besvikelse, trots och villfarelse.

Européerna råkade sedan på 1700-talet starta den gigantiska befolkningsbubbla som nu kulminerar. De råkade först nå den nivå där människor inte bara kunde föda maximalt antal barn i varje generation utan också få nästan alla att överleva. Varje ny mun mättades med effektivare produktion, logistik, vaccin och emigration tills alla europeiska ättlingar stod för 25 procent av världsbefolkningen på 1930-talet. En tid av förödande högmod, då man fortfarande talade om ”den vita mannens börda”.

Men hela världsbefolkningen följde snart efter i ännu högre nativitet när livsmedel och nya läkemedel bättre kunde distribueras. Läkaren Hans Rosling har skildrat processen när fattiga familjer från äldre försörjningsmodeller alltid har anammat ny teknik, läxläsning, bättre hygien, nyttigare mat och familjeplanering. Detta driver den ständiga ekonomiska tillväxten.

Från 1990-talet bröts världens folkexpansion naturligt av urbaniseringen när barn blev dyra utbildningsprojekt i en ny kunskaps- och serviceekonomi. Hisnande 70 procent av de kommande decenniernas vuxna finns nu i ett fattigare bälte från västra Asien, Afrika och Mellanamerika, den del av planeten som drabbas hårdast av klimatproblemen. De kommer att föda och uppfostra allt större del av världens nya barn, antingen i kaos eller i växande kunskapsekonomi. 

Vad kan en sann ung världsförbättrare göra? Vad ska Sverige bidra med? Den fattiga och folkrika världen måste ju snabbt moderniseras med så ren teknik som möjligt. De stagnerande nationerna måste både bli förebilder och sprida sin kunskap. Sverige, med ungefär en tusendel av världsbefolkningen kan göra nytta som inspiratör snarare än moralisk kritiker av andra. Vi kan snabbare än andra visa upp världens första nation utan koldioxidutsläpp om vi både behåller kärnkraft ett tag till och bygger grön energiexport. 

Kunskapssamhälle i balans kan bara upprätthållas av jämställda och allt bättre utbildade föräldrar. Välfärdssystem kan inte växa sig större än det dynamiska beskattningsbara arbete som skapas. Lag och ordning måste återerövras, inte bara i vårt intresse. För kunskapsekonomin och omsorgssystemen behövs fortsatt ordnad invandring och integration. Kort sagt, svenskar har aldrig legat bättre till för att ta ansvar för en roll på världsscenen.


Innehåll från GetacceptAnnons

Försäljning digitalt – kan ge upp till 30% högre hitrate

Att sälja digitalt kan lätt förknippas med en opersonlig säljprocess. Det blir svårare att visa vår personlighet, och offerten drunknar i en mailkorg tillsammans med minst tio andra. Så hur gör man för att inte bara klara av, utan till och med förbättra, sin försäljningsprocess när man säljer digitalt? 

– Det handlar om att hitta kommunikationskanaler som inte redan är mättade, säger medgrundaren av Vainu, Mikko Honkanen.

På Vainu har man tagit i bruk GetAccept i sina säljprocesser för att bättre kunna följa varje steg av säljprocessen via data - inte bara genom magkänsla. När de testade att skicka avtal både med och utan GetAccepts videofunktion, fick de högre stängningsfrekvens på de offerter som skickades med videopresentation. 

– Även om många vet att video är bra i alla möjliga sammanhang idag, är det ändå få B2B-bolag som nyttjar det. Därför är det en kommunikationskanal som gör det enkelt att sticka ut, menar Mikko Honkanen.

När Samir Smajic, VD och medgrundare av GetAccept, startade företaget 2015 så var det redan tydligt att digitalt var framtiden för B2B-försäljning. Sedan har utvecklingen gått snabbare än man räknat med.

– Att kunna ge en riktigt bra digital kundupplevelse, dubblar enligt McKinsey & Co sannolikheten för att stänga affären. Och det gör man inte genom att bara skicka en massa mail. E-signering är ett sätt att öka sin hitrate, men adderar man funktioner som engagerar, exempelvis chatt, video, en snygg paketering av sitt avtal och automatiska påminnelser, så ökar sannolikheten ännu mer.

Bland de som använder GetAccept så har de som använder fler engagerande funktioner i sina utskick upp till 30% högre hitrate, än de som endast skickar iväg ett avtal för e-signatur. Ingen vill ha en tråkig säljprocess, och kan man hitta sätt att göra den intressant och interaktiv kommer inte bara kunden bli nöjdare, utan du skapar också en snabbare och smidigare försäljningsprocess. 

– Det ligger kvar en gammal myt om att bolag inte är redo att börja arbeta såhär, och att det bara funkar på mindre affärer. Faktum är att data visar att 70% av företag är beredda att göra affärer upp till fem hundra tusen kronor i en onlinemiljö. En annan vanlig fördom är att kundens kund vill ha det på det traditionella viset. Men det är inte sant. Vi får ständigt kommentarer från våra kunder där de berättar om hur nöjda deras kunder blivit med det nya, förenklade sättet att signera avtal. Och det får våra kunder att se bra ut, säger Samir Smajic. 

Att komma igång med en mer engagerande digital säljprocess behöver varken vara tidskrävande eller svårt. I GetAccept har du allting samlat och får både översikt, automation och kommunikation i ett och samma verktyg. Att komma igång behöver inte ta mer än någon timme - även för det lite större säljteamet. 

Lär dig mer och boka en demo med GetAccept idag! 

Mer från Getaccept

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Getaccept och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?