
Debatten speglade USA:s politiska läge
LEDARE. Den första debatten mellan presidentkandidaterna hade en hård respektlös ton. Den speglade det oförsonliga politiska läget i USA.
Fox News ankare Chris Wallace gick på tisdagen amerikansk tid sin tuffaste match som utfrågare. Den första av tre debatter mellan presidentkandidaterna, den sittande republikanska presidenten Donald Trump och utmanaren, tidigare demokratiska vice presidenten Joe Biden, spårade ur direkt. Båda sidor avbröt varandra, men framför allt gjorde Donald Trump det. Han talade hela tiden rakt över Biden när han hade taltid. Ändå lyckades inte presidenten kontrollera debatten.
Wallace tillrättavisade Trump gång på gång. Han påminde om att båda sidor har godkänt debattreglerna, att parterna ska få tala under två minuter oavbrutna när de får frågan. Han konstaterade vid Trumps ohörsamhet att ”det verkar som om det är jag som debatterar med dig”. Donald Trump muttrade likt en skolpojke att det minsann inte bara var han som avbröt.
Rubrikerna för debatten var sex: de båda kandidaternas meriter, valet till högsta domstolen, covid19, ekonomin, ras och våldsamma upplopp samt valets integritet. Tunga ämnen som dock gick i och om varandra, svåra att avgränsa med så odisciplinerade debattörer.
Så vem vann debatten? De flesta medier kommer nog säga att det var Biden. Den viktigaste slutsatsen ur demokraternas synvinkel är att Biden inte förlorade. Han var stark och lät aldrig Trump koppla greppet om honom.
För en demokrat framstod Biden definitivt som den vuxna i rummet. Men för Trumps stödtrupper? Det är svårare att säga. Han var kraftfull. Arg. Han gled undan frågan om sin privata skatt på samma sätt som han gjort sedan New York Times avslöjade att han 2016 och 2017 betalade 7500 dollar i federal inkomstskatt, ”jag har betalat miljoner dollar”. För den som söker dominans motsvarade Trump förväntningarna.
Många bedömare har sagt att detta blir ett val om karaktär, att det handlar lika mycket om att se till att väljarna väljer bort motkandidaten som att vinna rösten för sin egen skull. Trump är expert på att söla ned motståndaren med tillmälen, han kallade under förra valkampanjen Hillary Clinton för ”Crooked Hillary”. Hans nuvarande kampanj har konsekvent utmålat Joe Biden som senil, själv har Trump glidit lite på formuleringarna. De är ju i samma ålder så det är riskabelt.
Det var framför allt i två frågor det blev intressant innehållsmässigt, ras och valets integritet. På en rak fråga vägrade Donald Trump att markera mot ”white supremacists” vit maktrörelsen. Istället sa han att det är vänstern som står för våldet. Inte heller när det gäller valets integritet, att följa valresultatet, var han tydlig. Han sa att valprocessen, med poströstning, är utsatt för fusk och att det kommer ta månader att få fram vinnaren. Det är oroväckande när den sittande presidenten i världens största demokrati säger att man inte kan lita på valprocessen. Det borde även slå tillbaka mot honom själv.
Precis som när Hillary Clinton debatterade mot Trump har Biden ett problem. Han har ofta komplicerade svar på komplicerade frågor, medan Trumps svar alltid är raka och enkla. Det var tydligt att Biden jobbat med detta, att komma med enkla poänger och upprepa dem. Om han ska ha en chans måste han utveckla den taktiken ytterligare.
Trump måste förbanna pandemin. Utan den hade USA:s ekonomi tuffat på och andra frågor hade inte fått ta plats som de nu gör. Då hade han haft en god chans att vinna valet. Nu är det öppet. Det som bör oroa många obundna och demokratiska väljare med Biden är att han fått ökad slagsida åt vänster. Om han vinner kan det innebära stora skattehöjningar, bland annat har han lovat lyfta tillbaka bolagsskatten från 21 till tidigare nivå 28 procent. Men Joe Biden bör vara försiktig. I slutändan har ekonomin nästan alltid avgjort val.