Silly season kallas det i USA, en period dĂ„ sans och förnuft fĂ„r vika för starka kĂ€nslor och kampanj. âValfeberâ Ă€r en motsvarighet i Sverige. Ut Ă„ker behov av fakta och nyanser. In trĂ€der ett febrilt letande efter ammunition för propagandan. Verkliga lösningar pĂ„ reella problem försvinner i yran. Symboler och lĂ€mpliga syndabockar Ă€r vad som gĂ€ller.
Ett fĂ€rskt exempel Ă€r angreppet pĂ„ Internationella Engelska Skolan (IES) och Kunskapsskolan för att sĂ€tta âglĂ€djebetygâ. TvĂ„ ministrar plus statsministern i en tv-duell vĂ€ltrade sig i pĂ„stĂ„endet, som om det vore sant. Fakta finns hos Skolverket, som varje Ă„r sammanstĂ€ller statistik över skillnaden mellan resultat pĂ„ de nationella proven och slutbetyg. Enligt den senaste redovisningen, för lĂ€sĂ„ret 2016/17, har IES lĂ€gst betygsinflation, lĂ€gre bĂ„de Ă€n kommunerna och friskolorna som grupp. Ett centralt mĂ„tt Ă€r skillnaden i procentenheter mellan andelen elever som fĂ„tt högre slutbetyg Ă€n resultatet pĂ„ de nationella proven, och elever som fĂ„tt lĂ€gre slutbetyg. Detta nettotal ser ut sĂ„ hĂ€r:
âBetygsinflationenâ Ă€r lĂ€gst hos Engelska Skolan i Ă€mnena svenska och matematik. I Ă€mnet engelska har alla grupperna god överensstĂ€mmelse med de nationella proven.
IES har som en viktig del av sitt kvalitetssystem att noga granska och slÄ ner pÄ tendenser till betygsinflation. Rektorerna har strikta direktiv att betyg ska sÀttas enligt bÀsta professionella bedömning frÄn lÀrarna. Det hÀr har gett resultat över tid.
Vi har frĂ„gat fackliga företrĂ€dare för lĂ€rarna inom IES om de har hört talas om att nĂ„gon rektor, eller huvudmannen, skulle ha pressat lĂ€rare att sĂ€tta andra betyg Ă€n de korrekta. Deras svar Ă€r ânejâ; den kulturen finns inte inom Engelska Skolan. Det Ă€r en grov förolĂ€mpning mot lĂ€rarna att ifrĂ„gasĂ€tta deras integritet, och de har stöd frĂ„n sina rektorer för att motstĂ„ yttre pĂ„tryckningar.
IES-skolorna har som norm att utnyttja all tillgĂ€nglig tid under ett lĂ€sĂ„r effektivt för undervisning och lĂ€rande. Skolorna fĂ„r inte bli halvslappa med vĂ„rsolen i maj. De ska köra âĂ€nda in i kakletâ. En del av detta Ă€r att elever som stĂ„r pĂ„ grĂ€nsen mellan, sĂ€g, D och C i ett Ă€mne kan fĂ„ höra frĂ„n sin lĂ€rare: âDet hĂ€r Ă€r vad du behöver göra och visa extra för att motivera ett lyft till C i slutbetyg.â Ambitiösa elever ges alltsĂ„ chansen att arbeta hĂ„rt för att lyfta sig pĂ„ marginalen Ă€ven i slutskedet, lĂ„ngt efter att de nationella proven Ă€r över.
âStockholmsprovetâ i matematik sĂ€ger att IES elever presterar vĂ€l i nivĂ„ med sina slutbetyg. Detta excellenta prov genomförs varje Ă„r i regi av Stockholms stad. Man mĂ€ter vid starten av gymnasiet om elever presterar sĂ„ som deras betyg frĂ„n grundskolan förutsĂ€ger. Samtliga IES-skolor i Stockholm visar provresultat i matematik som överstiger vad de borde kunna prestera enligt deras grundskolebetyg.
För övrigt anvÀnder IES genomgÄende de nationella proven vid jÀmförelser av resultat mellan skolor. Betygskriterierna Àr alltför vaga för att man ska kunna kÀnna trygghet med slutbetyg som jÀmförelsemÄtt.
Denna vÄr var tÀnkt att bilda klimax för reformer för en bÀttre skola, efter tjocka volymer frÄn mÄnga utredningar, med Skolkommissionen som den mest prominenta. Vad Àr resultatet, nÀr vÄrriksdagen kan summeras? Ingenting, förutom ett nytt statsbidrag som infördes i januari och en skÀrpt prövning av bakgrunden hos dem söker skoltillstÄnd. Det senare Àr motiverat och nÄgot vi begÀrt sedan mÄnga Är. Ingen Àr betjÀnt av att charlataner och lyckzsökare fÄr skoltillstÄnd.
Men förÀndringar som pÄ riktigt angriper skolans verkliga problem görs inte. En vÀsentlig orsak till detta beslutsvakum Àr att Skolkommissionen hade helt fel huvudfokus.
SÄ vad ska en ny regering börja utrÀtta om nÄgra mÄnader? HÀr ett program i nio punkter:
1. Ăndra skollagens formuleringar om vĂ€rdegrund, sĂ„ att den tillförs Ă€ven formuleringar om karaktĂ€r och fostran. KunskapsstrĂ€van, flit, gott uppförande Ă€r tre sĂ„dana vĂ€rden. PM Nilsson benĂ€mner det âLex Barbaraâ i en ledare, mot bakgrund av vad Internationella Engelska Skolan gett som föredöme.
2. Skriv om kursplanerna sÄ att de tydligt anger kraven pÄ kunskaper och fÀrdigheter pÄ varje stadium i varje Àmne. Studera hur framgÄngslÀnder som Estland, Finland och Tyskland har formulerat sina krav för olika Ärsgrupper. TillsÀtt sedan kunniga personer för att skriva kraven, helt utanför de kretsar pÄ dagens pedagogiska institutioner som har förstört skolan med sin kunskapssyn.
3. Ta bort formuleringen i skollagen om att eleverna ska vara med och bestÀmma innehÄllet i undervisningen. LÀrarna ska bÀra kunskapen, och eleverna kan inte veta vad de inte vet men behöver lÀra sig.
4. StÀrk rektors stÀllning, sÄ att rektorer vÄgar agera mot dem som förstör för andra i skolan. Ge rektorer skydd som blÄljuspersonal, lÀgg ner det mÀrkliga Barn- och Elevombudet och ge Skolinspektionens prövning av anmÀlningsÀrenden en mindre arbetskrÀvande form, dÀr Àrenden först ska gÄ genom huvudmannens system för prövning av klagomÄl.
5. Ăndra skollagen sĂ„ att elever med grovt kriminellt beteende i skolan kan avstĂ€ngas permanent och inte som nu högst tvĂ„ veckor under ett lĂ€sĂ„r. Speciella lösningar mĂ„ste till för dessa elever, som förstör för mĂ„nga andra.
6. Ăka undervisningstiden i grundskolan. Pröva i grunden om dyra Ă€mnen som slöjd och hemkunskap har samma relevans i dagens samhĂ€lle och om inte förĂ€ldrarna, som i andra lĂ€nder, bör fĂ„ ta ansvar för bevarat âmodersmĂ„lâ. Skolan behöver fokusera pĂ„ sin huvuduppgift.
7. Ge betyg frÄn första klass. Resultat ska mÀtas, sÄ att man tidigt sÀkrar att eleverna tillskansat sig de kunskaper och fÀrdigheter de ska ha enligt tydligare kursplaner.
8. LÀgg ner illa fungerande lÀrarutbildningar och utveckla helt nya vÀgar in i lÀraryrket, inklusive att vÀlkomna utlÀndska lÀrare. LÀrarbristen klaras inte annars och dagens lÀrarutbildningar prÀglas av en felaktig kultur, som sitter sÄ djupt att den Àr nÀrmast omöjlig att renovera (se Isak Skogstads vittnesmÄl om detta).
9. TillsÀtt ledningar för skolmyndigheterna som sÀtter de akademiska resultaten i centrum för arbetet och inte skyller dÄliga resultat pÄ resurser eller elevkÄrens sammansÀttning.
Barbara Bergstöm
Hans Bergstöm
Barbara Bergström Àr grundare av Internationella Engelska Skolan
Aktuella med boken âTough Loveâ (Ekerlids) om skola, skolpolitik och ledarskap.
LÀs svar frÄn nationalekonomen Jonas Vlachos hÀr.
LÀs svar frÄn Barbara och Hans Bergström hÀr.
Ăr du sakkunnig i en aktuell frĂ„ga? VĂ€lkommen att sĂ€nda ditt inlĂ€gg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst portrĂ€ttfoto. TextlĂ€ngd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.